Konsumentens rättigheter förstärks vid telefonförsäljning av elavtal

Statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser ändras den 3 oktober 2016, vilket förbättrar konsumentens ställning i synnerhet vid telefonförsäljning av elavtal. Förbättringen gäller byte av elleverantör och situationer där konsumenten inte upplever sig ha slutit ett avtal om elleverans med en ny leverantör. Konsumenten kan kräva att avtalet återgår till den tidigare leverantören.

Denna lagändring ingriper i ett problem som uttryckligen gäller telefonförsäljning av elavtal där säljaren och konsumenten har olika åsikter huruvida ett muntligt elavtal har uppkommit under samtalet.

Konsumenten kan bestrida giltigheten i ett avtal om elförsäljning

Om konsumenten bestrider att hen har slutit ett nytt elavtal, ska konsumenten skriftligen meddela nätinnehavaren eller det lokala elnätsbolaget att hen bestrider giltigheten i ett avtal om elförsäljning som hen påstås ha ingått. Nätinnehavaren verkställer då inte leverantörsbytet och om konsumenten redan har hunnit överföras som kund till den nya leverantören, återupprättar nätinnehavaren konsumentens kundförhållande med den tidigare leverantören. Det är inte nätinnehavarens uppgift att reda ut om konsumenten har ett rättsgiltigt skäl att bestrida uppkomsten av det nya elavtalet.

Konsumenten ska utöver att meddela nätinnehavaren om bestridande även meddela den nya leverantören. I praktiken ska konsumenten alltså lämna en reklamation till den nya leverantören, i vilken konsumenten bestrider avtalets giltighet.

Säljaren av det nya avtalet måste kunna visa att konsumenten verkligen har ingått avtalet. Vid telefonförsäljning kan säljaren visa att ett avtal uppkommit genom att presentera en inspelning, från vilken det framgår att konsumenten har godkänt avtalet och att det även i övrigt har uppkommit på ett behörigt sätt. Om konsumenten i det här skedet godkänner avtalets uppkomst, kan elleveransen mellan den nya leverantören och konsumenten fortsätta. Om konsumenten och den nya leverantören utifrån inspelningen fortfarande är oeniga om avtalets giltighet, kan konsumenten hänskjuta ärendet till konsumenttvistenämnden för avgörande.

Det ovan nämnda inverkar inte på konsumentens rätt att inom den lagstadgade 14 dagars ångertiden ångra ett telefonförsäljningsavtal utifrån konsumentskyddslagens bestämmelser om distansförsäljning. Konsumenten kan bestrida avtalets giltighet oberoende av ångertiden även efter det att den nya leverantören har inlett elleveranserna.

Sektorspecifik reglering av telefonförsäljning räcker inte

Konsumentombudsmannen betonar att problemen som hänför sig till telefonförsäljning inte löses genom sektorspecifik reglering, vilket nu har korrigerats för elavtalens del. Tidigare har motsvarande preciseringar gjorts till exempel inom telefonförsäljningen av mobiltelefonabonnemang.

Problemen inom och regleringen av telefonförsäljningen borde bedömas helhetsmässigt och man borde komma fram till en lagstiftningslösning som gäller samtliga nyttigheter. En lösning kunde vara att telefonförsäljning förutsatte ett förhandssamtycke av konsumenten på samma sätt som elektronisk direktmarknadsföring (s.k. opt-in-principen). Då kunde konsumenten själv aktivt besluta om från vilka företag hen vill ta emot telefonförsäljning och på så sätt bereda sig på marknadsföringen i förväg. År 2011 lämnade konsumentombudsmannen in ett initiativ om detta, som inte ledde till lagstiftningsåtgärder.

Mer information:

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser (217/2016) (Finlex)