Identifierbar reklam

Reklamen ska lätt kunna identifieras som reklam oberoende av framställningssätt och reklamverktyg. Konsumenten har rätt att veta när man försöker inverka kommersiellt på denne. Kravet på att känna igen reklam berör alla kanaler och former, också social media.

Av marknadsföringen ska tydligt framgå att det är fråga om reklam och vem som är annonsör. De allmänna principerna är:

  • Kommersiella meddelanden får inte gömmas i annan kommunikation.
  • Annonsören ska vara identifierbar i marknadsföringen.
  • Smygreklam eller dold reklam är aldrig godtagbart.

Konsumentskyddslagens bestämmelser berör alla ansvariga parter: både annonsören och publiceraren av reklamen så som televisionsbolaget.

Placering i reklamverktyg

Kravet på identifierbar reklam berör utöver innehållet i reklamen och framställningssättet även placeringen av reklamen. Reklamer ska vara tydligt avskiljda från annat material. Mottagaren ska kunna känna igen var reklamen och börjar och slutar. Det beror på framställningsverktyget hur reklamen avskiljs från annat material.

  • Advertorialkallas reklam som uppbyggts på redaktionellt sätt och som utvändigt påminner om en vanlig tidningsartikel.  Läsaren ska alltid lätt kunna skilja mellan redaktionellt innehåll och reklam. Identifierbarheten blir lättare när en advertorial märks med texten "Reklam".
  • Med sponsoreringavses sådan finansiering av program eller annan form av ekonomiskt stöd vars syfte är att gynna försäljningen av stödbeviljarens service eller namn I början eller slutet av sponsorerade program ska sponsorns namn eller logo framgå tydligt.
  • Produktplacering innebär att produkter, tjänster eller varumärken placerats i audiovisuella program mot ersättning. Produktplacering är oftast förbjudet. Produktplacering är ändå tillåtet i filmverk, serier, sportprogram och lätta underhållsprogram. Tittarna ska tydligt informeras om att programmet innehåller produktplacering.

Tidskrifternas förbunds uppförandekod för identifierbar reklam (på finska)
Reklam, sponsor, produktplacering

Framföringssättet av reklam

En reklam ska kunna identifieras som reklam utan närmare kontakt. Identifieringen riskeras lätt om reklamen uppgörs i artikelformat, tv-reklamen påminner om ett känt program med samma artister eller det är en tecknad hjälte som gör reklam för leksaker.

Intervjuer med eller uttalanden av privatpersoner kan användas så länge de nämnda produktegenskaperna och effekterna också kan påvisas på allmän nivå och att marknadsföringen är lätt identifierbar.

Ett erbjudande får inte framställas på ett sätt som påminner om en faktura eller ett kravbrev. Konsumenten ska utan problem inse att reklamen är ett erbjudande som man inte behöver reagera på om man inte vill beställa produkten.

Ett företag som skickar sina produkter till en bloggare med avsikten att han eller hon ska skriva positivt om dem bör tillråda bloggaren att handla så att han eller hon öppet i samband med inlägget berättar om samarbetet eller att han eller hon mottagit vederlagsfria förmåner.

Konsumenten ska informeras om försäljningssyftet

När avsikten är att sälja ska konsumenten informeras om detta vid den första kontakten. I telefonförsäljning ska det kommersiella syftet meddelas genast i början av samtalet.

Produkter får inte marknadsföras som gåvor, utlottningsvinster eller andra särskilda förmåner om man förutsätter en betalning av konsumenten. Produkter får heller inte säljas med hänvisning till undersökningar och genomförande av undersökningar ska tydligt skiljas från marknadsföring.
Marknadsundersökningsförbundets etiska anvisningar (på finska)

Barn som målgrupp

Minderåriga barn och unga under 18 år, har i konsumentskyddslagen en särskild ställning. Marknadsföring som riktar sig till minderåriga bedöms ofta strängare än annan marknadsföring eftersom minderåriga på grund av sina begränsningar i kunskap och erfarenhet kan anses vara mer utsatta för marknadsföringens inverkningar.

Marknadsföring som allmänt når minderåriga kan bedömas på samma sätt som marknadsföring som specifikt riktats till minderåriga. Målgruppen inverkar på kraven som ställs på identifieringen. Små barn märker inte alltför lätt skillnaden mellan reklam som riktas mot barn och barnprogram. Identifierbarheten för en reklam fördunklas om reklamen ekiperas i en uppgift, tävling, berättelse eller serie.

  • I barnprogram får förevisas reklamer om programmet pågår längre än en halv timme.
  • I samband med barnprogram får inte göras reklam för leksaker som föreställer programmets huvudrollsinnehavare.
  • Användningen av ritade reklamer i samband med ritade program kan också fördunkla skillnaden mellan programmet och reklamen.
  • Bilden har en central roll så den får inte vara vilseledande - barn kan inte alltid gestalta den kompletterande texten.
  • Lekar, spel och annan underhållning ska tydligt avskiljas från reklamer.
  • Barn får inte användas i reklamer utan en särskild orsak. Barn kan vara med i reklamer om barnen naturligt anknyter till produkten som marknadsförs.
  • Barn får inte komma med direkta köpförslag och de får inte presenteras direkt till barnen.

Barnet som konsument

Uppdaterad 13.6.2014 Skriv ut