Algoritmer kan ha både positiva och negativa effekter på konkurrensen och konsumenterna. Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) två utredningar visar att man med den nuvarande lagstiftningen endast kan ingripa i en del av problemen som algoritmerna orsakar. För att effektivera övervakningen och förbättra konsumenternas verksamhetsmöjligheter måste algoritmernas effekter och betydelse följas upp även i fortsättningen.
KKV följer aktivt med digitaliseringen av marknaden och relaterade fenomen. Byrån har nu i två rapporter granskat vilka effekter algoritmerna har på konkurrensens funktion och konsumenternas ställning. Algoritmer används allt oftare i webbutiker och på plattformar, och i takt med att de blir allt populärare kan även de problem som eventuellt orsakas av användningen av algoritmer öka i framtiden.
Algoritmerna kan utnyttjas som ett redskap vid genomförandet av det konkurrensförebyggande samarbetet mellan företagen, dvs. kollusionen. Detta kan visa sig för konsumenterna i form av högre priser, sämre kvalitet och färre alternativ. I rapporten Kollusioner orsakade av algoritmer (på finska) betonas att när företag utnyttjar algoritmer som ett verktyg för att genomföra kollusion gäller samma konkurrensrättsliga regler för deras verksamhet som utanför nätet. Företagen ansvarar för att den teknik de använder inte främjar samarbete som strider mot konkurrens.
Algoritmteknologin utvecklas snabbt. I framtiden kan algoritmer fungera mer självständigt och de kan utnyttjas i allt mångsidigare funktioner som är oberoende av människor. Man har också uttryckt oro över att användningen av algoritmer skulle kunna leda till en harmonisering av de konkurrerande företagens beteende och därmed till kollusion på marknaden. Eftersom det inte till alla delar är helt entydigt att tillämpa konkurrensreglerna på bedömningen av sådana situationer, är det nödvändigt med fortsatta undersökningar av den konkurrensrättsliga bedömningen av kollusionssituationer som orsakas av algoritmer.
Fördelarna med personlig prissättning fördelas ojämnt
Företagen kan kombinera algoritmer med de data de samlar in om kunderna och personifiera prissättningen utifrån dem. Av olika kunder kan då tas ut olika priser för samma produkt eller tjänst på basis av vad kunderna förväntas vara beredda att betala. Även sökmotorn kan visa olika sökresultat för olika kunder och plattformar för olika produkter enligt kundens förväntade betalningsförmåga. Även om en sådan åtskillnad också kan vara till nytta för kunderna, är det till följd av den personliga prissättningen allt svårare för dem att hålla sig informerade om den allmänna prisnivån och jämföra priserna.
Enligt rapporten Personlig prissättning vid granskning av konsument- och konkurrenspolitiken (på finska) har företagen hittills inte utnyttjat den personifierade prissättningen i någon större utsträckning. Företagen kan ha dämpats av oron över kundernas negativa reaktioner eller så har de inte haft förutsättningar för att ta i bruk personlig prissättning. Å andra sidan kan det också vara vanligare än väntat att personifiera priserna, eftersom företagen också kan använda mer osynliga metoder, såsom olika system med rabattkuponger och stamkunder eller specificerade erbjudanden om e-postkonton.
Effekterna av den personliga prissättningen fördelas inte jämnt mellan alla konsumenter. Personlig prissättning gynnar till exempel kunder som inte skulle köpa en produkt eller tjänst utan ett billigare personligt pris. Å andra sidan kan kunder som förväntas vara beredda att betala mer för produkter eller tjänster lida av personifierad prissättning i form av dyrare priser.
Personifierad prissättning begränsas bland annat i konsumentskydds-, konkurrens- och dataskyddslagstiftningen samt i bestämmelserna om förbud mot diskriminering. För närvarande genomförs till exempel en punkt i direktivet om konsumentskydd, enligt vilken plattformen ska informera konsumenterna om det pris som föreslås för dem är personligt. Enligt rapporten svarar de nuvarande bestämmelserna dock inte på alla öppna frågor och därför behövs ytterligare forskning om algoritmernas inverkan på konsumenterna.
Mer information:
ledande sakkunnig Jarkko Vuorinen, tfn 029 505 3790
sakkunnig Janette Wuolle, tfn 029 505 3049
fornamn.efternamn@kkv.fi