Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) undersökning visar att förändringarna i alkohollagen påverkar i hög grad vilka alkoholprodukter finländarna köper och var dryckerna inhandlas.
Enligt studien har försäljningen av starkare öl och blanddrycker ökat mångfalt sedan dessa började säljas i dagligvaruhandeln. Samtidigt har försäljningen av svagare öl och blanddrycker minskat ungefär lika mycket som de starkare dryckerna har ökat. Alkos andel av försäljningen av starkare öl och blanddrycker har efter reformen sjunkit till några få procent.
År 2018 ändrades regleringen av detaljhandelsförsäljningen av alkohol så att procentgränsen för drycker som säljs utanför Alko höjdes från 4,7 procent till 5,5 procent. Dessutom tilläts försäljning av alkoholhaltiga blanddrycker i dagligvaruhandeln. Alkoholbeskattningen skärptes samtidigt och serveringsförsäljningen liberaliserades.
KKV:s forskning belyser ytterligare hur lagändringarna påverkar tillgången på alkohol, priserna och skadeverkningarna.
”Det verkar uppenbart att en liberalisering av försäljningen av alkoholprodukter leder till en betydande överflyttning av försäljningen från Alko till dagligvaruhandeln.”
Lagändringarna 2018 hade ingen betydande inverkan på alkoholkonsumtionen
Alkoholkonsumtionen har minskat stadigt i Finland de senaste åren. Studien bedömde hur konsumtionen hade utvecklats utan lagreformen 2018.
Resultaten tyder på att tillgången till starkare drycker i dagligvaruhandeln kan ha ökat alkoholkonsumtionen något. Samtidigt verkar de skattehöjningar som infördes i samband med reformen ha minskat konsumtionen och därmed neutraliserat reformens konsumtionshöjande effekt.
”Vår forskning visar inte att reformen 2018 skulle ha haft någon betydande effekt på mängden alkohol som finländarna konsumerar.”
Studien granskade också utvecklingen av alkoholdödligheten efter lagändringen 2018. Före reformen var alkoholdödligheten länge på nedgång, men efter reformen har minskningen avstannat.
Avstannandet verkar dock gälla andra befolkningsgrupper än dem som började konsumera starkare drycker från dagligvaruhandeln. Alkoholdödligheten har planat ut även i flera andra europeiska länder sedan 2017, vilket tyder på att orsaken är en annan än lagändringarna 2018.
Störst påverkan på detaljhandelns struktur
För studien fick KKV butiksspecifika och produktvisa uppgifter om försäljningsvolymer och priser från Alko samt de tre största aktörerna inom dagligvaruhandeln (SOK, Kesko och Lidl).
Reformen bedöms ha sänkt priserna på de liberaliserade alkoholprodukterna något. Strax efter reformen var dessa i genomsnitt cirka fem procent billigare i dagligvaruhandeln än på Alko, och de billigaste produkterna var 10–30 procent lägre i pris.
Den liberaliserade försäljningen och ökade konkurrensen har tydligt förändrat försäljningsstrukturen. Försäljningen av de frigivna produkterna mångdubblades och koncentrerades till dagligvaruhandeln. Statens ekonomiska forskningscentral VATT publicerade i dag en studie med liknande resultat.
Utbudet av starkare öl och blanddrycker har dessutom breddats betydligt.
”Efter reformen har konsumenterna kunnat köpa drycker som bättre motsvarar deras preferenser i en butik som passar dem.”
Forskning om effekterna av en liberalisering av vinförsäljningen är på väg
Alkohollagen reformerades igen sommaren 2024. Reformen gjorde det möjligt att sälja jästa 5,5–8-procentiga alkoholdrycker i livsmedelsbutikerna. Därmed har en rad olika lättvinprodukter dykt upp i dagligvaruhandeln. Petteri Orpos regering utreder för närvarande en eventuell liberalisering av försäljningen av vin upp till 15 procent.
KKV fortsätter att undersöka alkoholmarknaden och gör en förhandsbedömning av en eventuell liberalisering av vinförsäljningen. Studien kommer också att utvärdera effekterna av reformen sommaren 2024. Rapporten publiceras våren 2025.
Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Arbetslivs- och ekonomiforskningsinstitutet Labore har också publicerat resultat om effekterna av alkohollagsreformen 2018 (på finska).