Enligt Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) beslut av 28.9.2020 följde Veikkaus Ab inte upphandlingslagen då bolaget gjorde väsentliga ändringar i upphandlingsavtalet om centralspelsystemet.
KKV inledde utredningen av Veikkaus upphandling av centralspelsystem samtidigt som ämnet blev föremål för allmän diskussion i januari 2020. Inledningsvis hade Veikkaus och IGT slutit ett avtal 2004 om centralspelsystemets upphandling och utveckling. Parterna gjorde ändringar i upphandlingsavtalet 2018 med avseende på bland annat verksamhetsmodellen för produktion, prissättning och kontraktets giltighetstid.
KKV konstaterade i sina utredningar att väsentliga ändringar som inte uppfyller kriterierna för undantag i upphandlingslagen hade gjorts i upphandlingsavtalet. Det fanns inte heller någon rättslig grund för direktupphandling. Enligt KKV:s bedömning var upphandlingen av Veikkaus centralspelsystem därmed lagstridig.
Veikkaus motiverade ändringarna i avtalet med att det fanns ett behov av att dela upp och förnya systemhelheten på ett kontrollerat sätt.
”Veikkaus mål att minska på leverantörberoendet och konkurrensutsätta delhelheter är lovvärt i sig, men nu har genomföringssättet inte följt upphandlingslagen”, konstaterar specialsakkunnig Elisa Aalto.
KKV fäster Veikkaus uppmärksamhet vid efterlevnad av upphandlingslagen
I form av KKV:s beslut fick Veikkaus administrativ styrning beträffande efterlevnaden av upphandlingslagen. KKV kunde inte överväga framställning till marknadsdomstolen om fastställande av påföljder, eftersom tidsfristen för ärendets framställning hade gått ut. Enligt upphandlingslagen måste KKV inleda utredningsåtgärderna inom sex månader efter att ett olagligt direktupphandlingsavtal slutits för att en framställning ska kunna göras till marknadsdomstolen.
”Tidsfristen på sex månader utgör ett problem för effektiv övervakning av upphandlingar. Tidsfristen innebär i praktiken att KKV måste få veta om misstänkta olagliga direktupphandlingar inom sex månader efter att avtalet slutits”, säger Max Jansson, forskningschef för tillsyn av upphandling på KKV.
”I till exempel situationer där man efter att avtalsändringar som strider mot upphandlingslagen har gjorts väntar i ett halvt år med att verkställa upphandlingen, är det praktiskt taget omöjligt att hitta lagstridigheten i tid”, förtydligar Jansson.
KKV tilldelades 2017 uppgiften att övervaka offentliga upphandlingar. Det är första gången som KKV ingriper i en offentlig upphandling av ett statligt bolag.
KKV:s beslut om administrativ styrning (på finska)
Mer information:
Forskningschef Max Jansson, tfn 029 505 3688
Specialsakkunnig Elisa Aalto, tfn 029 505 3683
fornamn.efternamn@kkv.fi
Enligt lagen om offentlig upphandling och koncession har Konkurrens- och konsumentverket fått i uppgift att övervaka att lagstiftningen om offentlig upphandling iakttas. KKV kan med anledning av lagstridigheter som observeras ge en upphandlande enhet en varning eller tillämpa annan administrativ styrning som avses i förvaltningslagen. När det gäller olagliga direktupphandlingar kan KKV i enlighet med upphandlingslagen förbjuda verkställandet av upphandlingsbeslut. När det gäller direktupphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdena kan KKV också lägga fram förslag för marknadsdomstolen om fastställande av påföljder, såsom påföljdsavgifter, förkortade kontraktsperioder eller upphävande av upphandlingsbeslut. Det samma gäller tjänsteupphandling som överstiger de nationella tröskelvärdena och som avses i till upphandlingslagen, eller koncessionskontrakt som har genomförts som direktupphandling utan lagenlig grund. Om den upphandlande enheten har annonserat om direktupphandling i enlighet med upphandlingslagen kan dock inget förslag läggas fram för marknadsdomstolen.