Undersökningen visar att köttindustrin kan vara nästan lika lönsam på marknaderna för både handelns egna varumärken (private label-produkter) och varumärkesprodukter. Handeln får fortfarande en större andel av köttprodukternas totala marginal än industrin, men köttindustrins andel har ökat särskilt för private label-produkter.
KKV har undersökt hur industrins lönsamhet utvecklats och vilken roll handelns egna varumärken (private label) spelar inom köttsektorn. Tidigare studier från KKV visar att handeln får en större andel av försäljningspriset för sina egna varumärken. Köttprodukter är dock ett undantag.
I studien granskades utvecklingen av köttsektorns försäljningsmarginaler och fördelningen av den totala marginalen mellan livsmedelsindustrin och detaljhandeln under åren 2017–2023. Dessutom analyserades om marginalfördelningen och lönsamheten skiljer sig åt mellan handelns egna märken (private label) och varumärkesprodukter, samt vilka faktorer som ligger bakom prisskillnaderna.
Försäljningsmarginalen visar hur stor del av produktens försäljningspris som återstår för att täcka fasta kostnader och investeringar, efter att de direkta produktionskostnaderna dragits av.
Det verkar som om den totala försäljningsmarginalen för private label-produkter är lägre än för varumärkesprodukter, men köttindustrin får en större andel av den fördelningsbara marginalen än tidigare. När kostnaderna stiger tycks detaljhandeln ha minskat sina marginaler, särskilt vad gäller private label -köttprodukter.
Köttindustrins förhandlingsstyrka har stärkts
Utifrån studien verkar köttföretagen ha lyckats föra över kostnadsökningar till sina försäljningspriser, medan handeln har sänkt sina marginaler för att säkra försäljningen.
Resultaten tyder på att industrins relativa förhandlingsposition inom köttsektorn har stärkts åtminstone en del.
I Finland har handelns starka ställning i livsmedelskedjan diskuterats, liksom frågan om andra aktörer i kedjan kan vara lönsamma. För att förbättra leverantörernas ställning har det föreslagits en regel som skulle förbjuda att handelns egna märken ges företräde, till exempel vid fördelning av hyllutrymme och produktexponering.
I en tidigare studie bedömde KKV att handelns egna märken, i takt med att de blir vanligare, kan öka konkurrenstrycket på varumärkesprodukter och därmed främja priskonkurrens till konsumenternas fördel.
Om billigare alternativs exponering eller synlighet begränsas samtidigt som de starkaste leverantörerna stärker sin position, försvagas konkurrensen som varumärkesprodukterna möter. Detta kan i slutändan återspeglas i konsumentpriserna.
Prisökningarna beror på ökade produktionskostnader
Prisökningarna på livsmedel under åren 2021–2023 väckte frågor om huruvida höjningarna varit nödvändiga på grund av ökade kostnader eller om marginalerna har ökat för både handeln och industrin.
Under granskningsperioden berodde ökningen av konsumentpriserna inom köttsektorn främst på en kraftig ökning av produktionskostnaderna, inte på ökade marginaler. Den relativa lönsamheten har snarare minskat: försäljningsmarginalerna mätt i procent sjönk både inom industrin och detaljhandeln, även om de absoluta marginalerna i euro ökade något.
Fortsatt forskning om effekterna av butikernas egna märken
Rapporten är en del av KKV:s bredare forskningsprojekt som granskar livsmedelskedjan och dess funktion. Målet är att fördjupa förståelsen för hur livsmedelspriser bildas samt att ta fram information och rekommendationer för att förbättra marknadens funktion framöver.
I den fortsatta forskningen undersöks hur lanseringen av en konkurrerande private label-produkt påverkar priserna på varumärkesprodukter och produkternas kvalitet. Dessutom utvidgas analysen av lönsamhetsutvecklingen från köttsektorn till mejerisektorn