Konsumentombudsmannen och youtubernätverk mot smygreklam

Konsumentombudsmannen har fört diskussioner med de tre youtubernätverken Splay Suomi Oy, Troot Network Oy Ltd  (fd. Töttöröö) och United Screens Oy om god praxis när det gäller att säkerställa att reklam är identifierbar. Konsumentombudsmannen har förutsatt att youtubernätverken ger alla youtuber instruktioner om att i saklig ordning tydligt ange kommersiellt samarbete.

Konsumentombudsmannen granskade våren 2017 innehållet i de Youtubekanaler som används av youtubernätverk i Finland med tanke på om marknadsföringen är identifierbar och om den riktar sig till minderåriga. Konsumentombudsmannen bjöd in Splay Suomi, Troot Network och United Screen till ett samarbetsmöte i september 2017.

Enligt konsumentskyddslagen ska det av marknadsföringen tydligt framgå att den har ett kommersiellt syfte och för vems räkning den bedrivs, det vill säga vem annonsören är. Konsumentombudsmannens uppföljningskampanj visade att kommersiellt samarbete såsom reklam, sponsring och produktplacering förekommer i Youtube i hög grad. En del av det kommersiella innehållet är identifierbart som marknadsföring medan en del inte är det på grund av bristande reklammärkning.

Öppenhet och transparens gagnar alla

Konsumentombudsmannen och youtubernätverken har en enhetlig syn när det gäller vikten av att kunna identifiera reklam. Under mötet i september ansåg youtubernätverken att de har ansvar för att säkerställa att det inte finns smygreklam i deras kommersiella samarbetsprojekt. De menade vidare att öppenhet och transparens gagnar såväl tittare som alla de kommersiella aktörer som deltar i samarbetet.

Konsumentombudsmannen krävde att nätverken instruerar alla youtuber om att de ska se till att märkningen av kommersiellt samarbete görs i saklig ordning. I självreglerande syfte har nätverken redan tidigare tillsammans med IAB Finland ry utarbetat Tubettajayhteistyöopas 2017 (Guide om youtubersamarbete 2017) med anvisningar om marknadsföringens identiferbarhet. Konsumentombudsmannen ansåg att innehållet i anvisningarna var bra men betonade vikten av praktiska åtgärder.

Bra med enhetlig märkning av kommersiellt samarbete

När det gäller reklammärkning bör man i början av videon lägga in en separat textruta och tydliga begrepp såsom ”i kommersiellt samarbete med företaget X”. Reklammärkningen bör ha tillräckligt stora och tydliga bokstäver som tydligt framträder ur bakgrunden och är synliga för tittarna under tillräckligt lång tid för att det ska vara lätt att lägga märke till den.

Youtubes information ”innehåller betalt reklaminnehåll” är enligt konsumentombudsmannen inte tillräcklig eftersom det inte framgår för vems räkning marknadsföringen bedrivs, det vill säga namnet på företaget bakom reklamen saknas. Det räcker inte heller med att muntligt informera om marknadsföringen på videon för tittaren bör omedelbart kunna identifiera innehållet som reklam. Man ser ofta på videoklipp även utan ljud varvid information som bara är muntlig inte förmedlas till tittaren.

Reklammärkningen bör vara klar och tydlig på alla apparater såsom dator, pekplatta och mobiltelefon. Om innehåll produceras för andra kanaler än Youtube ska informationen om kommersiellt samarbete visas lika tydligt även i de kanalerna.

Med tanke på identifierbar marknadsföring är det viktigt att ha reklammärkning även i de videoklipp där en youtuber använder, presenterar eller utvärderar produkter som ett företag har gett gratis eller med en personlig rabatt även om ett uttryckligt avtal inte nödvändigtvis har ingåtts med det företag som önskar få reklam. Även förhandsreklam som rör ett uttryckligt kommersiellt samarbetsavtal bör alltid vara identifierbar.

Direkta köpuppmaningar får inte riktas till minderåriga

Under mötet klargjordes även frågor i anknytning till marknadsföring som riktar sig till minderåriga. Det är tillåtet med marknadsföring till minderåriga men när det gäller god sed och lämplighet görs bedömningen utifrån strängare kriterier ju yngre tittare det är fråga om.

Om till exempel annonsen innehåller en direkt uppmaning till barn att köpa en konsumtionsvara eller övertala föräldrarna eller andra vuxna att köpa den annonserade varan anses detta i konsumentskyddslagen vara ett aggressivt tillvägagångssätt.

Konsumentombudsmannen följer även framöver med marknadsföringspraxis på Youtube och i sociala medier som en del av det normala övervakningsarbetet.

Ämnet behandlas mer i detalj i konsumentombudsmannens nyhetsbrev 5/2017 med temat identifierbar reklam (på finska).