Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har gett ett utlåtande om arbets- och näringsministeriets utkast till regeringens proposition med förslag till lagstiftning om retroaktiv elpriskompensation och förlängning av betalningstiderna för elräkningar. KKV är orolig över konsumenternas situation och anser att en tidsbunden kompensation till konsumenterna är nödvändig under nuvarande exceptionella förhållanden. Samtidigt måste man dock säkerställa att stöden planeras så bra som möjligt och riktas till dem som behöver mest hjälp.
Syftet med lagstiftningen är att kompensera konsumenterna för oskäliga elräkningar till följd av en exceptionell situation samt att ålägga elbolagen att på begäran bevilja mer betalningstid under de vårmånader som är mest kritiska med tanke på elpriset. Enligt KKV är åtgärderna nödvändiga, men det finns problem med allokeringen. Detta beror särskilt på att hushållets inkomster inte har kunnat beaktas i kriterierna för beviljande.
”Vi förstår väl konsumenternas trångmål och tidspressen i anslutning till stödåtgärderna. Det skulle ha behövts mer tid för att planera, besluta och genomföra åtgärderna, men det fanns ingen tid för det. Vi kan inte längre göra något åt tidspressen, men i efterhand är det skäl att fundera på hur vi i fortsättningen kan förbereda oss bättre på motsvarande situationer. Om detta inte görs finns det en risk för att lärdomarna av denna kris inte beaktas i motsvarande situationer i framtiden.”
De mindre bemedlade höghusboendena hamnar utanför i den nuvarande modellen
Elpriskompensation betalas retroaktivt till konsumenterna på basis av elförbrukningen i november–januari för elavtal där elpriset överstiger 10 cent/kWh. Den föreslagna elpriskompensationen är enligt verket motiverad och nödvändig, men det finns för närvarande betydande problem med allokeringen av den. Man har strävat efter att rikta stödet till dem som behöver det genom att fastställa en självrisk på 90 euro för kompensationen och ett stödtak på 700 euro per månad. Stödet skulle betalas till 50 procent av den andel som överskrider den nedre gränsen på 90 euro. Det största stödet riktas dock i praktiken till den högsta inkomstdecilen.
Verket anser att man vid fastställandet av självrisken och maximibeloppet också bör beakta konsumentens boendeform, eftersom de mindre bemedlade som bor i höghus och vars elräkning har mångdubblats till följd av energikrisen inte för närvarande omfattas av kompensationen.
Tilläggstid för betalning behövs också när en fakturafordran har överförts till ett annat företag
Detaljhandelsbolagen för el ska på kundens begäran bevilja tilläggsbetalningstid för elenergiräkningar som hänför sig till elförbrukningen mellan 1.1.2023–30.4.2023. Det är nödvändigt att förlänga betalningstiderna så att andra stödåtgärder hinner hjälpa konsumenterna. KKV påpekar att förlängningen av betalningstiderna också bör gälla situationer där elbolaget har överfört sina elfakturafordringar till ett annat bolag eller där elbolagets fakturering och indrivning har kontrakterats på ett bolag som sköter dessa uppgifter.
Stöden bör inte uppmuntra till ökad konsumtion
Utöver elpriskompensation beviljas hushållsavdrag för konsumenters elräkningar och direkt elstöd för låginkomsttagare. Dessutom har mervärdesskatten på el sänkts. KKV konstaterar att konsumentens elräkning till följd av överlappande stöd till och med kan vara mindre än under tidigare vintrar. De olika stödformerna bör inte eliminera incitamentet att minska elförbrukningen som uppstår till följd av det höjda priset när det råder brist på elutbud. På kort sikt är det effektivaste sättet att påverka elpriset att försöka minska elförbrukningen.
Dessutom fäster KKV uppmärksamhet vid punkten i stödmodellen enligt vilken stödbeloppet för januari och februari fastställs utifrån priset för januari. Eftersom elpriset kan variera betydligt, är stödet enligt denna beräkning inte nödvändigtvis tillräckligt för kunder med börsel, om elen i januari är betydligt förmånligare än i februari.
Vi kan lära oss av nuvarande kriser – ett nytt verktyg för undantagssituationer behövs
2020-talet har varit en tid för kriser och omfattande stödåtgärder för dem. Statsförvaltningen har snabbt kunnat svara på kriser med olika kompensationsmekanismer, men i brådskan har man inte lyckats allokera stöden. KKV föreslår i sitt utlåtande att statsförvaltningen med tanke på motsvarande undantagssituationer bör utveckla redskap med hjälp av vilka man i fortsättningen kan göra ordentliga stöd och reservera tillräckligt med tid för beredningen av stöden.