I Finland görs årligen offentliga upphandlingar för miljarder euro och upphandlingarna har stor betydelse för hela nationalekonomin. Ingen aktör följer dock systematiskt upp hur upphandlingarna lyckas och hur de uppställda målen uppnås. Man kan också ställa upp flera mål för upphandlingarna som står i konflikt med varandra, vilket gör det omöjligt att uppnå alla mål samtidigt. KKV föreslår att uppföljningen av upphandlingarna effektiveras och att informationen utnyttjas långsiktigt i utvecklingen av upphandlingarna och beslutsfattandet.
KKV övervakar att offentliga upphandlingar konkurrensutsätts på ett öppet, icke-diskriminerande och jämlikt sätt samt genom att utnyttja marknadens konkurrenskraft. Verket ingriper i första hand i de mest skadliga försummelserna av konkurrensutsättningar, dvs. direktupphandlingar som gjorts helt utan hänsyn till lagens bestämmelser.
Hur väl de offentliga upphandlingarna lyckas är dock delvis oklart. Det finns till exempel ingen heltäckande information om hur mycket pengar som används för upphandlingar, om upphandlingarna hålls inom de budgeter som fastställts för dem, hur mycket konkurrens det finns i upphandlingarna eller om tjänsterna och produkterna produceras på bästa möjliga sätt.
KKV betonar i sin publikation De offentliga upphandlingarnas mål och risker (Julkisten hankintojen tavoitteet ja riskit) att uppföljningen och utvärderingen av upphandlingarna bör utvecklas. Det finns behov av uppföljningsuppgifter eftersom även små förändringar kan ha stora ekonomiska konsekvenser. Om till exempel de totala kostnaderna för upphandlingar stiger med en procent, ökar detta den offentliga förvaltningens utgifter med 310 miljoner euro per år.
Motstridiga mål med upphandlingarna
Vid bedömningen av hur väl upphandlingarna har lyckats bör man utöver kostnaderna för och kvaliteten på upphandlingarna beakta hur väl de uppställda målen för upphandlingarna uppfylls. Enligt lagen ska upphandlingarna vara kostnadseffektiva, främja konkurrensen, bekämpa klimatförändringen, främja social hållbarhet, företagens ansvarsfullhet och innovationsverksamhet samt minimera de administrativa kostnaderna.
Effekterna och kostnaderna av dessa mål har inte bedömts tillräckligt och deras utfall har inte följts upp. En del av målen är också motstridiga och kan inte uppnås samtidigt. I sista hand kan flera olika mål leda till att det yttersta målet om upphandlingarnas effektivitet urvattnas.
Effektivare upphandlingar med effektivare uppföljning
KKV betonar att enbart en effektivisering av uppföljningen av upphandlingarna inte räcker för att säkerställa att upphandlingarna lyckas. Man måste ta lärdom av den information man fått genom uppföljningen och dra nytta av den både i utvecklingen av upphandlingarna och i beslutsfattandet.
I Finland finns det också skäl att inleda en diskussion om hur man kan samla in bättre information om upphandlingarna som stöd för beslutsfattandet och vem som ansvarar för insamlingen av information och utvecklingen av upphandlingarna.
Mer information:
Äldre ekonom Jan Jääskeläinen, tfn 029 505 3134
Forskningsledare Tuulia Hakola-Isotalo, tfn 029 505 3011
fornamn.efternamn@kkv.fi