Hurdant skydd behöver konsumenter i den digitala världen?

Den digitaliserande världen skapar många nya utmaningar för konsumenter. EU bemöter utmaningarna bland annat genom förordningen om digital rättvisa (Digital Fairness Act, DFA). Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har krävt att regleringen ska ingripa hårdare mot exempelvis manipulerande utformning av användargränssnitt och fördunklande av priser. Konsumentskyddet bör förbättras vad gäller bland annat gratis provperioder, uppsägning av digitala avtal och tillgång till kundservice.

Europeiska kommissionen kommer att presentera sitt förslag till ny förordning om digital rättvisa i slutet av 2026. Målet är att skapa en rättvisare digital miljö för konsumenter. Regleringen avses omfatta särskilt sådana situationer och digitala affärsmodeller som nuvarande lagstiftning inte i tillräcklig grad tar i beaktande.

Utgående av den feedback som inkommit försöker kommissionen hitta sätt att trygga inte bara konsumenternas ekonomiska ställning utan även psykiskt välbefinnande och psykologisk trygghet. Man vill införa allmänna regler till konsumenternas skydd som inte riktas punktvis mot enskilda varor eller aktörer och som inte skapar en oskälig börda för företagen.

Vad fokuserar den nya förordningen om digital rättvisa på?

Förordningen om digital rättvisa (DFA) omfattar flera teman där KKV och konsumentombudsmannen har framfört sina synpunkter. Här sammanfattas de viktigaste.

Mörka mönster (dark patterns), det vill säga manipulativ design

Med mörka mönster avses exempelvis webbplatsers och appars funktioner och strukturer som utformats för att vilseleda eller få konsumenten att göra något denne inte avsåg.

KKV stöder ett uttryckligt förbud mot mörka mönster, ett sådant förbud finns redan i regleringen för onlineplattformar och finanstjänster. Nuvarande konsumentskyddslagstiftning täcker inte tillräckligt väl manipulerande lösningar som döljs för konsumenten, till exempel sådant som är inbäddat i användar- eller systeminställningar, programkod eller valarkitektur.

Beroendeframkallande designfunktioner

KKV:s uppfattning är att reglering av innehåll och funktioner som orsakar beroende inte naturligt hör hemma i den horisontella konsumentskyddslagstiftningen, vars syfte är att trygga konsumenternas ekonomiska intressen. Skydd för konsumenternas välbefinnande och psykiska säkerhet har redan hanterats via andra EU-regler, med särskilt fokus på att skydda minderåriga på plattformar.

KKV förespråkar ett stärkt skydd för minderåriga i den digitala miljön, exempelvis genom bättre ålderskontroller och genom att i konsumentskyddets horisontella reglering erkänna minderåriga som en särskilt sårbar konsumentgrupp.

Särskilda egenskaper hos digitala produkter, som dataspel

KKV anser att det är viktigt att stärka konsumentskyddet vid förvärv av virtuell egendom och användning av virtuella tillgångar.

Exempelvis används olika virtuella valutor, digitala värdemärken och poängsystem inom allt fler sektorer, och regleringen bör inte begränsas till enskilda tjänster eller produktkategorier.

Influencers i sociala medier

Enligt KKV finns det inget behov på EU-nivå av särskild konsumentskyddslagstiftning som reglerar influencers kommersiella verksamhet i detalj. Viktigare är att befintliga EU-regler efterlevs samt att tillsynen och verkställandet är effektivt. Professionella influencers är starkt beroende av plattformar, vilket gör tillsynen över plattformarnas skyldigheter viktig.

När det gäller oro för minderårigas välbefinnande och skadligt innehåll som förmedlas av influencers handlar det om en bredare konsument- och mediepolitisk problematik. Det bör noggrant bedömas vilken regelgivning som är lämplig för att åtgärda problemen. Exempelvis står direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD) under kommissionens granskning.

Missledande prissättning och otillbörlig marknadsföring

KKV anser att det är nödvändigt att se över och klargöra de allmänna reglerna om prisinformation för att de ska motsvara den digitaliserade verkligheten. Regleringen måste motverka fördunklande av priser, såsom prisuppdelning i tilläggsavgifter (drip pricing), och säkerställa transparent totalprisinformation för konsumenten.

Reklam för reor/prissänkningar

KKV stödjer att de allmänna reglerna för reamarknadsföring förblir branschneutrala och att möjligheter till undantag inte införs. Om undantag tillåts, till exempel för lättfördärvliga varor, kan de utnyttjas lika väl av företag etablerade utanför EU.

Avtalspraxis

Konsumentombudsmannens ståndpunkt är att uppsägning av avtal ska vara lika enkel och okomplicerad som att ingå ett avtal. Nuvarande regler kräver att nätbutiker erbjuder konsumenter en lättillgänglig funktion för att ångra ett köp. På samma sätt får inte uppsägning av avtal göras svår eller besvärlig för konsumenten.

Kundklagomål och återbetalningar

KKV anser det viktigt att de allmänna reglerna säkerställer att konsumenter har lämpliga kanaler för att nå kundservice och att det är enkelt för konsumenten att lämna klagomål till näringsidkaren.

Gratis provperioder

KKV föreslår ett förbud mot att begära konsumentens betaluppgifter i samband med gratis provperioder. En provperiod som marknadsförs som gratis måste vara verkligt kostnadsfri, och det finns därför ingen anledning att kräva betaluppgifter i provfasen. En sådan reglering skulle uppmuntra konsumenter att överväga och jämföra alternativ om beställningen blir avgiftsbelagd, samtidigt som den främjar minimering av personuppgiftsanvändning och förebygger bedrägerier.

Övrig konsumentskyddslagstiftning uppdateras också

Samtidigt som ny reglering utformas har kommissionen genomfört en mer omfattande översyn (fitness check) av konsumenträttens funktionalitet. I översynen bedöms om EU:s konsumentskyddsdirektiv fortfarande är ändamålsenliga, om reglerna skapar onödig administrativ börda för företag och om de är konsekventa med varandra samt förenliga med nyare EU-regler.

KKV har betonat att EU:s horisontella och principbaserade allmänna regler inom konsumentskyddet har varit en fungerande lösning som gett nödvändig flexibilitet i en ständigt föränderlig konsumentmarknad. Det är viktigt att regelverket möjliggör effektiv tillsyn av konsumentskyddet.

Överlappande regler och skyldigheter skapar svårigheter för näringsidkare. En förenkling av regleringen får dock inte rubba grunderna i konsumentskyddet som tryggar marknadens funktion och konsumenternas förtroende.

Hur går reformarbetet vidare?

Kommissionen har meddelat att den kommer att offentliggöra sitt förslag i slutet av 2026. Då får vi mer detaljer om i vilken utsträckning översynen av konsumenträttens funktionalitet och förordningen om digital rättvisa kommer att ändra regelverket. I vilken form och med vilket innehåll reformerna slutligen genomförs och träder i kraft avgörs senare i Europaparlamentet och i Europeiska unionens råd.
I Finland ansvarar justitieministeriet för lagberedningen i konsumentskyddsfrågor. KKV och konsumentombudsmannen följer lagberedningens förlopp och kommer även fortsättningsvis att delta i arbetet genom sakkunnigutlåtanden.

Läs mer