Konsument- och konkurrensverket (KKV) har den 1 april 2018 tillställt marknadsdomstolen en framställning om att Pargas stad ska påföras påföljder för att i strid med upphandlingslagen ha gjort en direktupphandling som överstiger EU-tröskelvärden.
Pargas stad beslöt den 6 juni 2017 att överlåta sina kosthållstjänster i form av en överlåtelse av rörelse till Arkea Oy, som ägs av kommuner och samkommuner. På samma gång köpte staden 1 000 aktier i Arkea Oy, vilket motsvarar ett innehav på 0,12 procent i bolaget. I samband med överlåtelsen av rörelsen ingick staden ett serviceavtal om kosthållstjänster med Arkea Oy för en period av sju år med en option om en förlängning med ytterligare två år. Om man räknar med optionerna skulle avtalets värde som mest ha uppgått till över 20 miljoner euro.
Även om utläggningen av tjänsterna inbegrep flera olika avtal, var köpet av kosthållstjänster det huvudsakliga föremålet för avtalen. Kosthållstjänster omfattas av upphandlingslagens tillämpningsområde och borde ha konkurrensutsatts. Enligt utredningar som gjorts vid KKV är Arkea Oy inte heller en enhet som är anknuten till Pargas stad, och därför kunde upphandlingen inte heller på den grunden göras som en direktupphandling. Enligt KKV:s åsikt borde staden vid utläggningen av kosthållstjänsterna ha konkurrensutsatt producenterna och avtalet om kosthållstjänster jämte alla villkor i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Eftersom upphandlingen inte faller utanför upphandlingslagens tillämpningsområde och Pargas stad inte har konkurrensutsatt upphandlingen, har det handlat om en illegal direktupphandling.
KKV yrkar på att marknadsdomstolen ska ogiltigförklara serviceavtalet till den del avtalsförpliktelserna inte ännu har fullgjorts samt upphäva upphandlingsbeslutet. Dessutom yrkar KKV på att marknadsdomstolen ska påföra Pargas stad en påföljdsavgift på 200 000 euro. I andra hand, om marknadsdomstolen inte ogiltigförklarar serviceavtalet på grund av tvingande orsaker i anslutning till det allmänna intresset, yrkar KKV på att marknadsdomstolen i stället förkortar avtalsperioden så att den går ut när det har gått sex månader efter domstolens lagakraftvunna beslut.
KKV tog upp ärendet för granskning på eget initiativ. KKV följer aktivt upphandlingar som görs i upphandlingsenheterna och kan vid behov närmare undersöka misstänkta fall av lagöverträdelser. Det är allas gemensamma intresse att upphandlingsförfaranden genomförs öppet, utan diskriminering och genom effektiv användning av offentliga medel.
Mer information:
- forskningschef Maarit Taurula, tfn 029 505 3381
- forskare Elisa Aalto, tfn 029 505 3683
fornamn.efternamn@kkv.fi
I 139 § i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) har Konkurrens- och konsumentverket getts i uppdrag att övervaka att lagstiftningen om offentlig upphandling iakttas. KKV kan med anledning av en lagstridighet verket lagt märke till ge en upphandlande enhet en anmärkning eller annan administrativ styrning som avses i 53 c § i förvaltningslagen (434/2003). Vid olaglig direktupphandling kan KKV med stöd av 140 § i upphandlingslagen förbjuda att ett upphandlingsbeslut verkställs. Vid direktupphandlingar som överstiger EU-tröskelvärden kan KKV även göra en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av påföljder, såsom påföljdsavgift, förkortning av kontraktsperioden eller upphävande av upphandlingsbeslutet. Det samma gäller i bilaga E i upphandlingslagen avsedda tjänsteupphandlingar eller koncessioner som överstiger nationella tröskelvärden och som genomförts som direktupphandling utan en grund som anges i lagen. En framställning till marknadsdomstolen kan dock inte göras, om upphandlingsenheten har gjort en i 131 § i upphandlingslagen avsedd annonsering om direktupphandling.
KKV:s övervakningsbehörighet gäller upphandlingsförfaranden som inletts efter att upphandlingslagen trätt i kraft, dvs. efter 1.1.2017.