KKV:s utredning: regleringen av Veikkaus marknadsföring måste förnyas

Enligt Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) utredning följer Veikkaus inte alltid sina egna principer om ansvarighet eller bestämmelserna om marknadsföring av penningspel. För att öka sin ansvarighet måste Veikkaus marknadsföra redskapen för kontroll av spelandet på ett mer mångsidigt och minst lika kraftfullt sätt som själva spelen. Dessutom måste regleringen av marknadsföring av penningspel förnyas så att den kan användas för att förebygga och minska penningspelrelaterade problem bättre än idag.

Veikkaus marknadsföring styrs av bolagets egna ansvarsprinciper för marknadskommunikation. KKV har granskat principerna för ansvarighet och hur väl dessa förverkligats i praktiken. Rapporten är en del av ett mer omfattade projekt på KKV där man granskar det nuvarande penningspelsystemet med tanke på problemspelande och förebyggande av penningspelrelaterade problem.

I principerna för ansvarighet konstateras bland annat att Veikkaus inte riktar marknadsföring av spel till –minderåriga. Minderåriga blir dock utsatta för spelreklam och spelande eftersom dessa är väl synliga i deras livsmiljö. Veikkaus har inte beskrivit hur bolaget tar hänsyn till marknadsföringens effekter inte bara på minderåriga utan även på andra sårbara konsumentgrupper, som personer med spelproblem, funktionsnedsättning, psykiska problem eller missbruksproblem.

Enligt sina ansvarighetsprinciper ska Veikkaus inte idealisera överdrivet spelande. I verkligheten använder bolaget sig av många uppmuntrande och uppmanande uttryck i sin marknadsföring. Marknadsföringen får stöd av att spelautomater finns placerade på platser där det finns mycket människor i rörelse, vilket gör att spelandet fastnar i deras medvetande. Motivationen till spelande upprätthålls också genom att framhäva att pengarna från spelandet används för att finansiera allmännyttig verksamhet och att ”en finländare alltid vinner”.

Enligt KKV:s utredning har Veikkaus marknadsföring alltså framför allt bestått av uppmuntran till spelande. Att förebygga och minska spelrelaterade problem har spelat en mindre roll. För att öka sin ansvarighet borde Veikkaus marknadsföra redskapen för kontroll av spelandet på ett mer mångsidigt och minst lika effektivt sätt som själva spelen.

Marknadsföringspraxisen på Veikkaus har stått i strid med EU:s linje att ett bolag i monopolställning inte får uppvigla och uppmuntra till överdrivet spelande. På grund av den uppmärksamhet som riktades till Veikkaus marknadsföring under sommaren och hösten 2019 har bolaget dragit ner på sin marknadsföring och offentligt lovat att ta hänsyn till ansvarigheten i marknadsföringen i en större utsträckning än förut. Effekterna av dessa åtgärder är ännu inte kända.

Regleringen av marknadsföringen av penningspel måste förnyas

Något som försvårar tillsynen av marknadsföring är den delvis otydliga lagstiftningen om marknadsföring av penningspel. I lagstiftningen har man till exempel inte definierat tillräckligt noggrant hurdan marknadsföring som är överdriven eller var gränsen går mellan spel som klassificerats som gröna eller mindre skadliga respektive röda eller mest skadliga.

I utredningen föreslås att bestämmelserna i lotterilagen ska preciseras och att Polisstyrelsens riktlinjer för marknadsföring av penningspel ska uppdateras. För att utveckla regleringen skulle man kunna ta hjälp av de bestämmelser och handlingsmodeller som används vid marknadsföring av alkohol och tobak.

Polisstyrelsen har gett Veikkaus flera anmärkningar för förseelser mot lotterilagen. Detta står i strid med att EU-kommissionen som grund för det monopol Veikkaus har kräver att bolaget följer lagstiftningen. De marknadsföringsförbud och viten som utdöms för brott mot regleringen av penningspelmarknadsföring skulle kunna vara mer kännbara än idag. Finland skulle likt Storbritannien kunna ha en instans som granskar penningspelreklam i förväg.

KKV:s utredning om marknadsföringen av Veikkaus penningspel och marknadsföringens ansvarighet (på finska)

Mer information:
Ledande sakkunnig Helena Tuorila, tfn 029 505 3653
Forskningsprofessor Mika Maliranta, tfn 029 505 3060