I KKV:s apoteksmarknadsutredning föreslås åtgärder för att sänka kundernas och samhällets läkemedelskostnader

Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har publicerat en omfattande utredning om apoteksmarknaden. Som ett resultat av utredningsarbetet har det uppstått en förteckning över förslag som gör det möjligt att sänka kundernas och samhällets läkemedelskostnader samt förbättra tillgången till läkemedel.

De vinster som apoteken ger sina ägare har upprepade gånger konstaterats vara relativt höga, vilket återspeglas i konsumenternas och samhällets läkemedelskostnader. Apoteken är verksamma på en växande marknad som omfattar cirka 2,5 miljarder euro och är starkt reglerad. Läkemedelssäkerheten innebär egna begränsningar för hur försäljningen av läkemedel kan organiseras. Trots detta skulle kunderna och samhället kunna köpa sina läkemedel på ett säkert sätt som sannolikt skulle vara billigare och enklare än idag om apoteksregleringen utvecklades.

Som ett resultat av KKV:s omfattande utredningsarbete har det uppstått riktlinjer för hur apoteksregleringen borde utvecklas. En del av de föreslagna åtgärderna är möjliga att genomföra under de rådande förhållandena, medan en del av förslagen kräver strukturella reformer på längre sikt.

Läkemedelspriserna sänks och inrättandet av apotek underlättas

KKV föreslår att läkemedelstaxan som bestämmer läkemedelspriset ska sänkas. Alternativt kunde apoteksskatten skärpas eller utvidgas till att gälla all försäljning som sker på apoteket. För närvarande betalar apoteken i regel apoteksskatt endast på läkemedelsförsäljning, även om apoteken också säljer annat än läkemedel. Genom att ändra läkemedelstaxan och apoteksskatten kan man direkt påverka apoteksverksamhetens lönsamhet, läkemedelspriserna samt kundernas och sjukförsäkringssystemets läkemedelskostnader.

Dessutom borde inrättandet av apotek underlättas för att apoteken ska kunna placeras bättre enligt kundernas behov. KKV föreslår att apotekstillståndet inte ska grunda sig på myndighetens behovsprövning, utan att tillstånd ska kunna beviljas genom att uppfylla vissa minimikriterier som garanterar en säker läkemedelsdistribution. Samtidigt skulle bestämmelserna om placeringen av apotek slopas. När processen för apotekstillstånd ändras, minskar också de olägenheter som besvären om apotekstillstånd medför, till exempel möjligheten att bromsa upp inrättandet av konkurrerande apotek.

Om det blir lättare att få apotekstillstånd, måste det fästas uppmärksamhet vid tillgången till läkemedel i glest befolkade områden. I nuläget begränsar regleringen tillväxten av apoteksverksamheten på nätet och förbättringen av tillgången till läkemedel genom försäljning på nätet. KKV föreslår att också apotek som endast är verksamma på nätet tillåts. Om regleringen av placeringen upphävs, är det dock möjligt att tryggandet av tillgången till läkemedel i hela landet dessutom kräver ett separat stödsystem. Ett riktat apoteksstöd skulle ur ett nationalekonomiskt perspektiv vara ett bättre alternativ än att stödja alla apotek med prisreglering som leder till för höga priser.

Effektivare apoteksverksamhet och begränsad priskonkurrens möjliggörs

Idag är ägandet av apotek begränsat endast till provisorer. En provisor som beviljats apotekstillstånd kan bedriva apoteksverksamhet endast som enskild näringsidkare. Dessutom är antalet verksamhetsställen begränsat. Så strikta regler begränsar marknadens utveckling. Exempelvis är apotekskedjor som skulle kunna dra nytta av större skalfördelar förbjudna. Ägarregleringen kunde lindras jämfört med nuläget. Det är dock inte möjligt att helt avstå från ägarregleringen, för att bl.a. en jämlik tillgång till läkemedel ska kunna tryggas. Regleringen bör främst utesluta problematiska ägarförhållanden, inte begränsa ägandet till en viss yrkeskår som har ensamrätt. Farmaceutisk sakkunskap kan tryggas också med andra, lindrigare begränsningar.

Priskonkurrensen i fråga om läkemedel kunde genomföras bland annat så att ett pristak fastställs för egenvårdsläkemedel i stället för ett fast pris och priskonkurrens med apotekens expeditionsavgift tillåts för receptbelagda läkemedel. Dessutom skulle skattebetalaren gynnas om apoteken hade en striktare skyldighet att styra kunderna till att köpa de billigaste läkemedlen när läkemedlen är sinsemellan utbytbara.

KKV föreslår också att försäljning av valda egenvårdsläkemedel tillåts även vid andra försäljningsställen än apotek när läkemedelsmyndigheten anser att sådan försäljning är säker. Så är fallet i nästan alla andra nordiska länder. Försäljningen utanför apoteken skulle endast omfatta ett begränsat antal produkter. Förpackningsstorlekarna som får säljas och produktpresentationen skulle regleras strängare än på apoteken.

En åtgärdshelhet som skapar en mer välfungerande apoteksmarknad till förmån för kunderna

KKV betonar att reformförslagen är kopplade till varandra och att enskilda åtgärder inte nödvändigtvis kan sänka kundernas och samhällets läkemedelskostnader eller förbättra tillgången till läkemedel.

”Till exempel är det inte tillräckligt att enbart underlätta inrättandet av apotek, eftersom läkemedelspriserna är reglerade. Läkemedelspriserna måste också ändras samtidigt. Å andra sidan medför inte heller enbart en ändring av läkemedelspriserna att marknaden börjar fungera effektivare och kunderna får fördelar”, berättar KKV:s forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo.

Åtgärdshelheten som KKV föreslår skulle göra det möjligt att förbättra ställningen för dem som köper läkemedel och spara in på samhällets läkemedelsutgifter. Riktlinjerna som presenteras i utredningen kräver ytterligare utveckling, vilken KKV kommer att genomföra i sina kommande analyser.

Läs mera:

Mer information:

Forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo, tfn 029 505 3011
Ledande ekonom Antti Saastamoinen, tfn 029 505 3264
fornamn.efternamn@kkv.fi