KKV: Bekämpning av konsumentbedrägerier förutsätter samarbete mellan konsumenter, myndigheter och företag

Bakom konsumentbedrägerierna döljer sig ofta internationell organiserad brottslighet. Enligt KKV:s utredning är det bästa sättet att bekämpa bedrägerierna faktiskt att försöka förebygga dem. Allra viktigast är det att upplysa konsumenterna och intensifiera myndigheternas samarbete.

Bedrägerierna har blivit allmänna och dagliga företeelser. På samma gång har de ekonomiska, sociala och samhällsrelaterade förlusterna till följd av bedrägerierna blivit allt fler. Bedrägerierna har likväl inte tills vidare intresserat politiska beslutsfattare eller forskare på samma sätt som andra typer av brott. Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) utredning om konsumentbedrägerier avser för sin del att avslöja bedrägeriernas komplexitet och dessutom föreslå olika sätt att bekämpa bedrägerierna.

Ur KKV:s perspektiv handlar det om bedrägeri när en person lockas att ge ut pengar, personuppgifter eller konto- och kreditkortsuppgifter och inte får någon ersättning för dem eller när den vara personen fått inte motsvarar vad som utlovats. Bedrägerierna har i allmänhet planerats och genomförts så omsorgsfullt att vem som helst kan falla offer för ett bedrägeri oberoende av ålder, kön, civilstånd, utbildning, yrke eller inkomster.  Visserligen löper de äldre en särskild risk att råka ut för bedrägerier, då de på grund av eventuell sjukdom som verkar nedsättande på funktionsförmågan kan vara mottagliga för påverkan. Ett effektivt utnyttjande av psykologiska medel bidrar till att bedrägerierna lyckas.

De konsumenter som råkat ut för bedrägerier drabbas av ekonomiska förluster, men kan även påverkas i fråga om fysisk och psykisk hälsa, arbetsförmåga och människorelationer. Bedrägerierna medför emellertid även mer omfattande konsekvenser för hela samhället. De kan till exempel undergräva konsumenternas förtroende för näthandel och ny teknik. De företag som följer lagen i sin verksamhet upplever att bedragarna får en orättvis konkurrensfördel. Konsumentbedrägerierna har ofta också en koppling till grå ekonomi och ekonomiska brottslighet.

Förmåga att upptäcka bedrägerier samt ett intensivt myndighetssamarbete

Först och främst måste man sträva efter att förebygga bedrägerierna, eftersom det i allmänhet är synnerligen besvärligt att spåra upp pengarna i efterhand. Konsumenterna borde bibringas en viss förmåga att avslöja bedrägerier, vilket skulle hjälpa dem att identifiera olika sätt att försöka påverka dem. Dessutom borde myndigheter och företag, i synnerhet kreditkortsbolag, banker och operatörer för sina kunder tillhandahålla detaljerad information om hur bedrägerier känns igen och bekämpas. Kunderna borde likaså få anvisningar om hur de kan försöka få bedragare att återbetala deras pengar. Enbart förbättrad kunskap är likväl inte nog, utan informationen måste framföras i en sådan form att konsumenterna inte förbiser den.

Bekämpning av bedrägerier förutsätter även att de som råkat ut för ett bedrägeri underrättar myndigheterna om saken.  Många offer för bedrägerier kan emellertid hålla tyst om saken exempelvis på grund av att de känner skam eller inte vet till vilken myndighet de bör vända sig. I utredningen föreslås därför att anmälningar om bedrägerier kunde underlättas genom en gemensam webbplats, där konsumenterna kunde lämna en anmälan som sedan av webbplatsen dirigeras till rätt myndighet.

Myndigheternas möjligheter att reda ut bedrägerier kompliceras ofta av att ansvaret för olika slags bedrägerier är fördelat på olika organisationer som alla har olika sätt att befatta sig med bedrägerierna. Dessutom är svindlarföretagen ofta registrerade utomlands, vilket gör dem svåra att komma åt. I utredningen betonas därför betydelsen av såväl nationellt som internationellt samarbete. I samarbetet är det likaså viktigt att exempelvis utnyttja psykologiska metoder eller möjligheter som tillförs av ett nytt slags experimentbaserad kultur.

KKV:s utredningar 1/2016: Kuluttajahuijaukset (på Finska)
Mer information om bedrägerier på KKV:s webbsidor

Närmare upplysningar: specialforskare Helena Tuorila, p. 029 505 3653