Avtalsvillkoren hos gymföretag
(2011, granskats 2023)
Syftet med dessa riktlinjer är att göra gymföretagarna uppmärksamma på särdragen i gymbranschen och på gym som parter i konsumentavtal. I riktlinjerna behandlas bl.a. kraven på skälighet i samband med att avtalsvillkor görs upp samt de centrala principerna för
Innehåll
- Att göra upp avtalsvillkor
- Att ingå ett avtal
- Medlemskap i gym
- Att ändra avtalsvillkoren
4.1 Avtal som gäller tills vidare
4.2 Tidsbundna avtal - När avtalet upphör att gälla
5.1 Avtal som gäller tills vidare
5.2 Tidsbundna avtal - Att avbryta eller överföra ett avtal
- Att avsluta ett tidsbundet avtal i förtid
7.1 Oförutsedda förändringar i livssituationen - Välkomstpresenter till nya medlemmar
- Betalning
- Prislistans synlighet
- Lagar och paragrafer som ligger bakom riktlinjerna
- Andra konsumenträttsliga riktlinjer
Termen ”gym” används i riktlinjerna i vid bemärkelse och den omfattar alla tjänster som erbjuds vid träningsanläggningar och motionscentrum. Typiska tjänster som erbjuds konsumenterna är olika slags gympor och danser, styrketräning och vattengymnastik. Riktlinjerna gäller dock i vidare bemärkelse också tillhandahållandet av andra slag av motionstjänster, när det är fråga om enskilda företag.
Konsumentskyddslagen tillämpas i fall där en näringsidkare, t.ex. ett företag eller en enskild företagare, säljer eller marknadsför varor eller tjänster till konsumenter i förvärvssyfte. Motionsverksamhet som tillhandahålls av den offentliga sektorn och allmännyttiga organisationer, t.ex. kommuner och idrottsföreningar, faller därför vanligen utanför lagens tillämpningsområde. I vissa situationer kan de emellertid också idka sådan vinstinriktad verksamhet som enligt lagen betraktas som idkande av näring. I sådana fall gäller principerna i dessa riktlinjer även dessa aktörer.
1. Att göra upp avtalsvillkor
Bra avtalsvillkor är tydliga och koncisa. I avtalsvillkoren ska man definiera vad avtalet gäller, dvs. beskriva de tjänster som avtalet omfattar. Det är både i företagets och i konsumentens intresse att omfattningen av de tjänster som avtalet gäller beskrivs och slås fast redan innan avtalet ingås. Om företagets serviceutbud t.ex. varierar efter säsong eller om utbudet är mer begränsat på somrarna, ska detta uppges tydligt i avtalsvillkoren innan konsumenten tecknar ett avtal om att köpa tjänsten. På så sätt har båda parterna en gemensam uppfattning om tjänstens innehåll och det är lättare att bedöma eventuella felsituationer.
Avtalets längd ska fastställas i avtalsvillkoren. Särskild uppmärksamhet bör också fästas vid frågor som rör avbrytande, uppsägande och hävande av avtalet.
I ett konsumentavtal ska båda parternas rättigheter och skyldigheter definieras. Man kan t.ex. inte enbart räkna upp konsumentens skyldigheter och företagets rättigheter i avtalet. Rättigheterna och skyldigheterna ska också definieras tillräckligt tydligt för att konsumenterna ska veta vad som förväntas av dem och vad de har rätt att förvänta sig. Om avtalsvillkoren är oklara tolkas de alltid till nackdel för den som har utformat villkoren, dvs. till konsumentens fördel.
Förutom de skriftliga avtalsvillkoren gäller också muntliga villkor som nämnts av försäljaren. T.ex. muntliga löften som getts av personalen binder företaget på samma sätt som skriftliga avtalsvillkor. Företaget svarar också för eventuella fel som begåtts av de anställda, såsom löften utan täckning. För att undvika tvister bör de centrala avtalsvillkoren finnas i skriftlig form.
2. Att ingå ett avtal
När man ingår ett avtal måste man vara medveten om vilka personer som över huvud taget kan ingå giltiga avtal.
En person under 18 år kan på egen hand endast ingå förbindelser som efter omständigheterna är typiska eller av ringa betydelse, såsom typiska köp för egna fickpengar. En minderårig har också rätt att bestämma över användningen av självförtjänta pengar. En minderårig kan dock inte bli skuldsatt. Därför får en person under 18 år i princip endast göra inköp med kontanter. I praktiken begränsas minderårigas rätt att använda gymföretagens tjänster närmast till exempelvis enskilda besök eller korta kursformade tjänster.
Utgångspunkten för ett avtal som ingås mellan konsumenten och företaget är att det är bindande, dvs. att båda parterna måste uppfylla förpliktelserna i avtalet. Därför ska konsumenten ges möjlighet att bekanta sig med avtalets villkor i lugn och ro på förhand innan avtalet ingås. Om konsumenten inte får med sig avtalsvillkoren för att kunna bekanta sig med dem, ska avtalsvillkoren gås igenom under avtalsförhandlingarna. Företaget kan t.ex. ha avtalsvillkoren tillgängliga på sin webbplats där konsumenten när som helst kan bekanta sig med dem. Oväntade och stränga avtalsvillkor ska dock alltid också gås igenom på plats när avtalet ingås. Om avtalet ingås vid distansförsäljning såsom näthandel eller telefonförsäljning, ska konsumenten enligt lagen ges viss viktig information om avtalet innan avtalet ingås på ett klart och begripligt sätt. Läs mer om reglerna för distansförsäljning på webbplatsen Information till konsumenten och hur den presenteras i webbutiker.
Skötsel av kundrelationen är också en väsentlig del av det avtal som ingås med kunden. Ett företag är enligt lagen skyldigt att betjäna kunden också efter att avtalet ingåtts. Kundrelation är ett vitt begrepp som bl.a. omfattar information till konsumenterna om deras rättigheter i felsituationer och hantering av kundklagomål. Med detta i åtanke ska företagets kontaktuppgifter vara klart tillgängliga t.ex. i gymlokalen, på webbplatsen och i den information som skickas till konsumenterna.
3. Medlemskap i gym
Verksamheten i flera gym baserar sig på en s.k. medlemskapsmodell där medlemskap är en förutsättning för att använda gymmets tjänster. Om man förutsätts bli medlem för att få använda tjänsterna ska medlems- kapsvillkoren återges tydligt. För konsumenterna är det särskilt väsentligt att veta längden på det medlemskapsavtal de förbinder sig till.
Många gymföretag erbjuder alternativa medlemskapsmodeller såsom medlemskap som gäller tills vidare eller är tidsbundna. Ett avtal som gäller tills vidare avslutas genom uppsägning och gäller till utgången av den uppsägningstid som fastställts i avtalet. Ett avtal som gäller en viss tid, t.ex. ett visst antal månader, är däremot tidsbundet. I det avtal som ingås med konsumenten ska tydligt anges om det gäller tills vidare eller en viss tid.
4. Att ändra avtalsvillkoren
Ibland är man tvungen att ändra villkoren i befintliga avtal. Huruvida en ensidig ändring av avtalsvillkoren är möjlig beror då på om avtalet har ingåtts tills vidare eller för en viss tid.
4.1 Avtal som gäller tills vidare
Villkoren i ett avtal som gäller tills vidare kan antingen ändras separat med ett gemensamt avtal eller ensidigt på grundval av ett avtalsvillkor som ger rätt att göra ändringen. Om en företagare vill förbehålla sig rätten att ensidigt ändra avtalsvillkoren ska detta, samt eventuella grunder för ändring, anges separat i avtalet. Om man vill reservera en möjlighet att t.ex. ändra priset ska detta också anges separat i avtalsvillkoren.
En näringsidkare som ensidigt ändrar avtalsvillkoren i ett avtal som gäller tills vidare ska underrätta konsumenten om detta i god tid, dock alltid minst en månad innan ändringen träder i kraft. Konsumenterna ska alltid ha möjlighet att säga upp avtalet utan att de ändrade avtalsvillkoren binder dem eller orsakar extra kostnader för dem. Detta gäller även vid prisändringar. Att t.ex. ändra programmet eller öppettiderna utgör också ändringar i avtalsvillkoren, även om dylika ändringar inte specifikt nämns i avtalet med konsumenten. Konsumenten kanske har ingått avtalet med företaget just på grund av öppettiderna eller en viss tjänst som erbjuds vid en viss tid.
Även om det finns ett avtalsvillkor som ger rätt att göra ändringar får företaget inte göra ändringar som är särskilt betydande och väsentliga för konsumenten endast genom ett ensidigt meddelande. En väsentlig ändring av avtalsvillkoren innebär att tjänstens innehåll ändras och blir avsevärt annorlunda ur kundens perspektiv än vad det var när avtalet ingicks. Sådana ändringar är t.ex. stora prishöjningar eller avsevärda och bestående begränsningar av serviceutbudet. Om ett företag vill göra väsentliga ändringar måste det säga upp avtalet med konsumenten. Företaget kan erbjuda konsumenten ett nytt, reviderat avtal och konsumenten kan då överväga om han eller hon ska acceptera de nya avtalsvillkoren.
4.2 Tidsbundna avtal
Enligt avtalsrättsliga principer kan villkoren i ett tidsbundet avtal inte ändras medan avtalet löper utan att båda parterna är överens om det.
5. När avtalet upphör att gälla
Ett tidsbundet avtal upphör i regel att gälla när den överenskomna tiden har löpt ut. Ett avtal som gäller tills vidare avslutas däremot genom uppsägning. Parternas rättigheter och skyldigheter upphör efter att uppsägningstiden löpt ut.
5.1 Avtal som gäller tills vidare
Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare får inte vara orimligt lång. Den längsta rimliga uppsägningstiden kan anses vara 30 dagar eller en kalendermånad, varvid uppsägningstiden räknas från den sista dagen av den kalendermånad under vilken avtalet har sagts upp. För uppsägning av ett avtal som gäller tills vidare får inte tas ut separata avgifter av konsumenten.
Uppsägningen ska vara tillräckligt enkel för konsumenten. Avtalet ska gå att säga upp genom ett skriftligt eller på annat sätt bevisligt meddelande om uppsägning. Om ett företag har en e-postadress som kontaktuppgift ska meddelandet om uppsägning gå att skicka till denna adress. Företagets personal får inte heller vägra ta emot ett meddelande om uppsägning som lämnats personligen och att ge en skriftlig kvittering om detta. Om uppsägningen av ett avtal t.ex. i praktiken förutsätter att man bokar tid hos en bestämd person eller att man besöker gymmet personligen vid en viss tidpunkt på dagen, kan detta betraktas som oskäligt i och med att det fördröjer möjligheterna att frigöra sig från avtalet i onödan.
5.2 Tidsbundna avtal
I tidsbundna avtal förbinder sig konsumenten ofta till den erbjudna tjänsten för en lång tid. Gymtjänster erbjuds allt oftare i form av 12–24 månaders tidsbundna avtal. Under de senaste åren har det också blivit vanligare med en avtalsmodell där ett avtal som gäller tills vidare har en viss bindningstid. Då ingås avtalet tills vidare, men det kan inte sägas upp förrän efter en viss minimibindningstid. Ur konsumentens synvinkel är ett sådant avtal på många sätt jämförbart med ett tidsbundet avtal, eftersom man även här binds till en avtalsperiod med en viss längd, och möjligheterna att avbryta avtalet före utgången av denna period är ytterst begränsade.
Även om långvariga medlemsavtal i sig är tillåtna är de i vissa avseenden problematiska ur konsumenternas perspektiv. När man bedömer avtalets skälighet måste man bland annat beakta vilka möjligheter konsumenten har att säga upp eller avbryta avtalet innan avtalsperioden löpt ut. En rimlig maximilängd för ett tidsbundet avtal är i normala fall ett år.
En viss sorts avtalsvillkor som gäller avslutande av tidsbundna avtal kan alltid betraktas som oskäliga för konsumenten. Bland annat är det förbjudet att sammanlänka tidsbundna avtal. Sammanlänkning innebär att ett tidsbundet avtal om medlemskap fortsätter automatiskt som ett nytt tidsbundet avtal efter att den utsatta tiden gått ut, om inte konsumenten uttryckligen säger upp avtalet innan tidsfristen går ut. Dylika avtalsvillkor suddar ut skillnaden mellan tidsbundna avtal och sådana som gäller tills vidare, och å andra sidan gynnar de tjänsteleverantören på ett sätt som kan anses vara oskäligt för konsumenten.
Däremot är det tillåtet med tidsbundna avtal som efter att de löpt ut börjar gälla tills vidare. Avtalet kan då sägas upp efter den tidsbundna avtalsperioden i enlighet med den normala uppsägningstiden. Om ett företag erbjuder konsumenterna en sådan avtalsmodell, måste det dock göras klart för dem på förhand att avtalet fortsätter automatiskt efter att den tidsbundna avtalsperioden löpt ut. Avtalsvillkor av en viss typ som gäller avslutande av tidsbundna avtal kan alltid anses oskäliga för konsumenten.
6. Att avbryta eller överföra ett avtal
Ett gymföretag kan erbjuda sina kunder en möjlighet att avbryta eller överföra ett avtal. Avbrottet senarelägger användningen av medlemskapet med t.ex. en månad eller två. Vid överföring av ett avtal övergår medlemskapet till en annan person. Företaget får ta ut en skälig avgift för avbrottet eller överföringen. Det är emellertid viktigt att man redan när avtalet ingås informerar konsumenten om eventuella kostnader och åt- gärder som krävs samt om avbrottet eller överföringen påverkar avtalsperiodens längd.
7. Att avsluta ett tidsbundet avtal i förtid
Många gym erbjuder sina kunder en möjlighet att under vissa villkor också säga upp ett avtal som är tidsbundet eller baserar sig på en minimibindningstid före avtals- eller bindningsperiodens slut. Om konsumenten vill säga upp sitt avtal mitt under avtalsperioden, kan företaget inom rimliga gränser fastställa de villkor under vilka uppsägningen godkänns.
I en sådan situation kan företaget utöver träningsavgifterna för uppsägningstiden ha rätt till en skälig ersättning för att avtalet har sagts upp i förtid. Ersättningen eller de övriga uppsägningsvillkoren får dock inte vara oskäliga ur konsumentens perspektiv. T.ex. en ersättning som motsvarar avgifterna för återstoden av hela avtalsperioden kan betraktas som oskälig. Det tydligaste sättet torde vara att företaget fastställer en skälig standardersättning, som också nämns i avtalsvillkoren. Tvister om standardersättningen kan vid behov föras till konsumenttvistenämnden om man anser att beloppet är oskäligt högt.
7.1 Oförutsedda förändringar i livssituationen
Konsumenterna kan ställas inför betydande och oförutsedda förändringar i livssituationen som hindrar dem från att följa avtalet på överenskommet sätt. Då skulle det vara oskäligt att hålla sig till det ursprungliga avtalet, som kan vara tidsbundet för mycket en lång tid. I sådana exceptionella situationer kan konsumenten, efter övervägande från fall till fall, ha en giltig grund för att avsluta avtalet i förtid. Sådana grunder är bland annat: långvarig sjukdom, invalidisering, arbetslöshet, studier, graviditet, flytt eller värnplikt. Förteckningen är inte uttömmande utan även andra händelser kan utgöra en giltig orsak till att säga upp avtalet i förtid, så länge det är fråga om en oförutsedd och allvarlig händelse som utifrån allmän livserfarenhet be- döms utgöra hinder för att följa det ursprungliga avtalet.
Ett rimligt förfarande i dylika exceptionella situationer kan anses vara att konsumenten tillåts avsluta ett avtal som är tidsbundet eller som förutsätter en minimibindningstid med normal uppsägningstid. Konsumenten har då rätt att använda de betalda tjänsterna även under uppsägningstiden.
Om konsumenten har sådana tydliga grunder som nämns ovan för att avsluta avtalet i förtid får företaget inte föreslå att avtalet ska avbrytas endast tillfälligt. Konsumenten ska då ges en möjlighet att också avsluta avtalet helt. Företaget har rätt att kräva ett bevis, t.ex. läkarintyg, på att det finns grunder för att avsluta avtalet i förtid. Grunderna får inte tolkas för snävt. Det är oskäligt att t.ex. kräva att konsumenten visar upp ett läkarin- tyg över ett livslångt förbud att motionera.
Att gymmet är beläget på ett lämpligt ställe är ofta ett viktigt kriterium när konsumenten väljer att börja träna där. Därför ska också flytt i vissa fall kunna betraktas som en sådan förändring i omständigheterna som berättigar till att avsluta avtalet i förtid. Om konsumenten hänvisar till flytt som en grund för att avluta avtalet i förtid, kan det förutsättas att det finns bevis på att han eller hon faktiskt har flyttat.
8. Välkomstpresenter till nya medlemmar
Om konsumenten i samband med anslutningen har fått en anslutningsgåva, dvs. en tilläggsförmån, ska dess värde anges i avtalet om gåvans värde inte understiger 10 euro. Det värde som nämns i avtalet ska basera sig på presentens verkliga värde, som företaget vid behov ska kunna påvisa. När avtalet ingås ska man ha en tydlig överenskommelse om hur presenten beaktas i det fall att ett tidsbundet avtal avslutas i förtid.
Om en näringsidkare förbehåller sig rätten att återkräva välkomstpresenten eller dess värde kan detta betraktas som ett oväntat och strängt villkor ur konsumentens synvinkel. Ett sådant villkor ska tas upp redan när avtalet ingås och framgå i avtalet för att konsumenten ska vara beredd på det. Företagets rätt till återkrav beror bland annat på i vilket skede av avtalsperioden avtalet avslutas. Att t.ex. kräva återbetalning av presentens fulla värde i en situation där avtalet avslutas endast några månader före avtalsperiodens slut kan anses vara oskäligt.
9. Betalning
Utgångspunkten i konsumentavtal är att betalningen och överlåtandet av varan sker samtidigt. Ett krav på förskottsbetalning i ett konsumentavtal är i princip oskäligt, om det inte finns särskilt motiverade skäl för villkoret eller om det inte i praktiken finns andra alternativ.
Vid långvariga avtal är det naturligt att dela upp konsumentens betalningar i t.ex. månatliga avbetalningsposter och att betalningarna sker i samma takt som den överenskomna användningen av tjänsterna.
10. Prislistans synlighet
Webbplats
Näringsidkaren ska hålla prislistan synligt framlagd på de webbplatser där saluföringen sker. Skyldigheten gäller i allmänhet alla webbplatser med kommersiell verksamhet, och det är t.ex. inte en förutsättning att det bedrivs distansförsäljning på webbplatsen.
Internet gör det möjligt att inkludera en stor mängd information på företagets webbplats. Därför ska fullständiga prisuppgifter alltid anges. Prisuppgifterna ska dessutom anges så att de är lätta att hitta till exempel genom en länk till prislistan på startsidan, utan att konsumenten behöver gissa och söka var prisuppgifterna finns.
Om företaget har en webbutik ska priset på den tjänst som köps alltid anges tydligt i webbutiken innan konsumenten förbinder sig till avtalet. Läs mer om regleringen av webbutiker på webbsidan Pris och tilläggsavgifter i webbutiker.
Affärslokal
Prislistan över tjänster ska finnas framlagd på företagets verksamhetsställe. Konsumenten ska lätt kunna bekanta sig med prislistan även utan att behöva stiga in i affärslokalen. Prislistan kan tillhandahållas i affärslokalens fönster, på väggen, i en reklamställning eller på annat motsvarande sätt. Prisuppgifterna ska presenteras tydligt och entydigt.
Undantag från prislistan
Om det på grund av ett stort antal tjänster eller av någon annan motsvarande orsak inte är möjligt att i prislistan ange alla försäljningspriser eller grunder för hur de bestäms, är det tillräckligt att de vanligaste försäljningspriserna eller bestämningsgrunderna anges i listan. I prislistan ska det då anges att det finns en fullständig prislista, ur vilken konsumenten på begäran ska få information.
Totalpris
Priset ska anges i prislistan som ett totalpris som inkluderar alla skatter, kostnader och avgifter. Priset får inte delas upp så att konsumenten blir tvungen att utföra räkneoperationer för att se totalpriset. Om det inte är möjligt att presentera de slutliga försäljningspriserna ska man ge uppgifter om grunderna för hur försäljningspriserna bestäms (t.ex. X €/timme).
11. Lagar och paragrafer som ligger bakom riktlinjerna
Konsumentskyddslagen 2 och 3 kap
Prisinformationsförordningen 553/2013
12. Andra konsumenträttsliga riktlinjer
Riktlinjen har utarbetats år 2011, granskats 2023.