Upprättandet av avtalsvillkor

(2006)

Konsumentskyddslagens felbestämmelser förnyades i början av 2022. Riktlinjen Upprättandet av avtalsvillkor behöver uppdateras med de ändrade bestämmelserna. En reviderad version av riktlinjen kommer inom kort på vår webbplats.

Syftet med avtalsvillkor är att skapa spelregler för handeln och förebygga uppkomsten av tvister. När ett företag och en konsument ingår ett avtal, är det bindande för båda parter. Båda två måste fullgöra sina förpliktelser enligt villkoren. Därför är det viktigt att skriva in allt som påverkar avtalsförhållandet i villkoren – priset är också ett avtalsvillkor. Omsorgsfullt skrivna avtalsvillkor är grunden för en välfungerande handel. Tydliga villkor väcker förtroende hos kunderna, gör det lättare att snabbt reda ut tvister och minskar således kostnaderna.

Innehåll

  1. Grundregler att komma ihåg när man gör upp avtalsvillkor
  2. Minneslista
  3. Mer information?

1. Grundregler att komma ihåg när man gör upp avtalsvillkor

Villkoren kan inte innehålla punkter som är direkt lagstridiga. Konsumentskyddslagen är till övervägande delen tvingande lagstiftning. Ett villkor som står i strid med konsumentskyddslagen eller annan tvingande lagstiftning är alltså automatiskt ogiltigt.

Villkoren ska vara skäliga för konsumenten

Det finns många slags avtal, och därför är också skälighet och oskälighet vida begrepp. Eftersom företag och näringsidkare gör upp avtalsvillkoren och bedriver handel enligt villkor som de själva har gjort upp, ska de också ta hänsyn till konsumentkundernas ställning. Villkoren kan inte skrivas till exempel så att merparten av olika risker för fel i nyttigheten el- ler brister i leveransen oskäligt läggs på konsumenten i stället för företaget. Enligt de oskäligaste villkoren man försökt tillämpa har företagets enda ”skyldighet” varit att ta emot köpesumman, medan kunden har fått stå för alla risker.

Konsumenten ska ha en verklig möjlighet att bekanta sig med avtalsvillkoren

Det räcker inte att man i samband med köpet enbart hänvisar till standardvillkor som tillämpas. Dessutom bör man komma ihåg att villkor som är av central betydelse för konsumenten och påverkar köpbeslutet ska framställas tydligt redan vid marknadsföringen av produkten eller tjänsten eller senast när avtalet ingås.

2. Minneslista

I denna minneslista behandlas innehållet i villkoren på ett allmänt plan och i den ingår en samling av de vanligaste lagstridiga eller oskäliga villkoren. Avtalsvillkoren påverkas alltid också av särdragen inom branschen samt speciallagstiftning och standardvillkor som gäller den.

1. Förpliktelserna enligt lagen är ett minimum som inte kan underskridas

”Konsumentskyddslagen tillämpas inte på detta avtal.”

De grundläggande rättigheter som konsumentskyddslagen ger kan inte kringgås genom ett dylikt avtalsvillkor. Konsumentskyddslagen tillämpas alltid när säljaren är ett företag, köparen är en konsument och den produkt som säljs är en konsumtionsnyttighet. Lagen är till stor del tvingande lagstiftning och konsumenten är inte bunden av ett villkor, som strider mot tvingande lagstiftning. Den miniminivå som definieras i lagen kan sålunda inte underskridas, men det går alltid för sig att avvika från bestämmelserna till konsumentens fördel. (KSL 5:2)

Många andra lagar, t.ex. ränte- och indrivningslagen, kan också innehålla bestämmelser som är tvingande vid konsumentköp. Då går det inte heller att avtala om något annat till konsumentens nackdel.

2. Tydliga villkor

Avtalsvillkoren bör vara så klara och tydliga som möjligt. Det är också i företagets intresse, eftersom det bidrar till att minimera eventuella tvister. Enligt konsumentskyddslagen tolkas ett otydligt villkor till nackdel för den som gjort upp det, dvs. till konsumentens förmån. Om villkoren ändras ska det helst göras skriftligt.

Kontrollera om villkoren ger tydligt besked om bl.a.

  • innebörden i säljarens leveransskyldighet: vad binder säljaren sig till
  • avtalets giltighetstid: gäller det på viss tid eller tills vidare eller är det ett engångsavtal
  • leveranstiden och betalningsvillkoren: vad binder köparen sig till
  • påföljderna av avtalsbrott
  • ändring av avtalsvillkoren
  • uppsägning och hävning av avtalet

3. Prisuppgifter och betalningsvillkor

”Priserna är riktgivande.”

”Vi förbehåller oss rätten att ändra priserna utan separat meddelande.”

Prisuppgifterna är en del av marknadsföringen och i allmänhet också en väsentlig del av avtalsvillkoren. I marknadsföringen ska priset anges enligt prismärkningsförordningen och å andra sidan ska konsumenten ha rätt att lita på att det pris som t.ex. angivits i marknadsföringen är riktigt. (KSL 5:23)

I webbhandeln framhävs företagets skyldighet att se till att prisuppgifterna är korrekta, eftersom det är lätt att uppdatera information på webben.

”Frakt, skatter och motsvarande kostnader läggs till det angivna priset, om annat inte anges.”

Det slutliga försäljningspriset ska alltid anges vid marknadsföringen av en individualiserad produkt. I regel ska priset vara ett s.k. helhetspris, som innehåller alla kostnader, skatter och andra avgifter. Priset får inte spjälkas upp. (Prismärkningsförordningen). Vid t.ex. distansförsäljning, där postkostnaderna i allmänhet bestäms enligt försändelsens vikt, kan kostnaderna emellertid anges separat.

Priset på individualiserade tjänster ska också anges i marknadsföringen och avgiftsförteckningen ska finnas till påseende i affären. (Prismärkningsförordningen). I många tjänster, såsom reparationsarbeten, kan det slutliga priset dock inte anges förrän man avtalar om tjänsten. I konsumentskyddslagen finns bestämmelser om bl.a. hur bindande en ungefärlig prisuppgift är. (KSL 8:23, 24).

”Vi förbehåller oss rätten att kräva förskottsbetalning antingen helt eller delvis för att skydda leveransen.” I regel ska betalningen och varan överlåtas samtidigt. Förskottsbetalning kontant eller genom en nätbank får i allmänhet inte vara det enda betalningsalternativet.

”Den årliga dröjsmålsräntan är 16 procent.” Dröjsmålsränta som tas ut av konsumenten får inte vara större än den som fastställs enligt räntelagen. Den allmänna dröjsmålsräntan som krävs av konsumenter får vara högst sju procentenheter högre än den gällande referensräntan. (RänteL 4 §).

”Vi debiterar 20 € för varje betalningspåminnelse.”

En betalningsförbindelse får skickas till konsumenten tidigast 14 dagar efter förfallodagen. För en skriftlig påminnelse får debiteras högst en kostnad på 5 €. (Se God sed vid indrivning av konsumentfordringar).

4. Dröjsmål med leveransen

”Eventuella uppskattningar av leveranstiden grundar sig på uppgifter från varuleverantörerna och är riktgivande.” ”Dröjsmål med leveransen berättigar inte till avbeställning.” En leveranstid som har antecknats i avtalet är bindande för säljaren så att konsumenten får häva köpte, om han har gett säljaren en skälig tilläggstid och säljaren inte heller inom tilläggstiden har levererat varan. En skälig tilläggstid räk- nas i allmänhet i dagar och inte i veckor. (KSL 5:9)

Konsumenten har rätt att häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är väsentligt. Det avgörande är dröjsmålets betydelse för köparen, men å andra sidan krävs också att säljaren har förstått att dröjsmålet är av avgörande betydelse för köparen. (KSL 5:9).

”Vi ersätter inte skada som föranleds av dröjsmål.” ”Vi ersätter inte inkomstbortfall som föranleds av dröjsmål.”

Vid dröjsmål har konsumenten rätt till ersättning för direkta skador, till exempel telefon- och resekostnader som föranletts av utredningen av ärendet. Om felet eller skadan beror på vårdslöshet på säljarens sida, har konsumenten också rätt till ersättning för indirekt skada, till exempel inkomstbortfall. (KSL 5:10).

Säljaren är emellertid inte skyldig att betala skadestånd, om dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll (t.ex. en strejk) som han inte kunde räkna med vid köpet och vars följder han inte heller kunde ha undvikit eller övervunnit. Däremot kan hävning av köpet komma i fråga. (KSL 5:10)

  • Märk att säljaren inte kan hänvisa till ett oöverkomligt hinder och avse ett dröjsmål hos sin underleverantör eller en verkstad han anlitar, om inte också denna har drabbats av ett sådant hinder.

5. Fel i varan eller tjänsten

Utgångspunkten för bedömningen av ett fel är avtalet mellan parterna. Varan har ett fel, om den i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning inte överensstämmer med det som följer av avtalet. (KSL 5:12)

Säljaren ansvarar för ett fel som funnits vid den tid punkt då varan överläts till köparen, även om felet visar sig först senare. Om felet visar sig inom 6 månader från överlåtelsen, antas det ha funnits i varan redan vid överlåtelsetidpunkten och vara på säljarens ansvar. (KSL 5:15).

I första hand kan köparen kräva att felet avhjälps genom att varan repareras inom en skälig tid eller byts ut mot en felfri vara. I andra hand kan köparen kräva prisavdrag eller hävning av köpet. (KSL 5: 18 och 19)

”Köparen ansvarar för kostnader med anknytning till reparation av fel i varan.”

Avhjälpandet av fel får inte medföra kostnader för köparen. Konsumenten har rätt till ersättning för direkt skada som han lider genom att varan har fel. Indirekta skador är till exempel telefon- och resekostnader som utred- ningen av ärendet medför. (KSL 5:20)

”Vi ansvarar inte för inkomstbortfall som beror på den sålda varan. Vårt ansvar för produktfel utsträcker sig högst till kostnaderna för reparationen av varan.” Om felet eller skadan beror på säljarens vårdslöshet, har konsumenten också rätt till ersättning för indirekt skada, såsom inkomstbortfall. (KSL 5:20)

Om ett fel varan orsakar skada på annan egendom än den sålda varan, ansvarar säljaren för skadan på egendomen, om den skadade egendomen i användningshänseende har omedelbar anknytning till den sålda varan. I annat fall ansvarar tillverkaren eller importören av varan för skadan. (KSL 5:21)

6. Ansvarsfriskrivningar

”Hyrestagaren har fullt ansvar för skada som drabbat produkten genom olyckshändelse.”

”Hyresgivaren ansvarar inte för skador som en felaktig apparat orsakar på annan egendom.”

”Vi ansvarar inte för fel i våra underleverantörers prestationer.”

”Tjänsteleverantören ansvarar inte för att tjänsten fungerar störningsfritt.”

Ansvarsfriskrivningar kan vara oskäliga för att en oskälig andel av risken genom dem läggs på konsumenten.

Företaget ansvarar gentemot konsumenten också för sina underleverantörers prestationer och ansvaret påverkas inte av hurdana villkor företagen tillämpar sinsemellan. Det lönar sig att ta detta i betraktande också när de villkor som företagen tillämpar sinsemellan görs upp.

7. Reklamation

”Köparen ska reklamera fel i produkten skriftligt senast inom 8 dagar från att produkten anlänt.” Köparen ska meddela till säljaren om felet inom en skälig tid efter det att köparen upptäckte felet eller hade bort upptäcka det. Konsumenten har dock alltid rätt att reklamera ett fel inom två månader efter det att felet upptäcktes. Reklamationstiden kan emellertid också vara längre.

Denna tid bedöms från fall till fall. (KSL 5:16)

Eftersom det är i både köparens och säljarens intresse att fel utreds snabbt, kan säljaren dock i sina villkor rekommendera också en kortare reklamationstid än två månader. Denna tidsangivelse måste dock endast vara en rekommendation, och det ska alltid nämnas att tidsfristen enligt lagen är två månader.

8. Garanti

En garanti är en tilläggsutfästelse som innebär att säljaren frivilligt har förbundit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper. Köparen behöver inte visa att felet fanns i varan redan vid köpet. Däremot måste säljaren för att frigöra sig från ansvaret bevisa att felet beror på en orsak på köparens sida, såsom en olyckshändelse eller felaktig hantering av varan. (KSL 5:15a)

”Vi ger produkten sex månaders garanti.” Garantitiden ska vara längre än sex månader, eftersom garantin annars inte ger någon ytterligare fördel jämfört med lagbestämmelserna.

”Vi ansvarar inte för fel i produkterna efter garantitidens utgång.”

Även om garantitiden har gått ut innebär det inte att säljarens eller importörens lagstadgade ansvar för fel i produkten upphör. I lagen har det inte fastställts någon tidsgräns för det lagstadgade ansvaret för fel. Konsumenten kan alltså även utan garanti hänvisa till fel i produkten, om till exempel produktens livslängd i normal användning är kortare än konsumenten i allmänhet har grundad anledning att förutsätta. (KSL 5:15 a)

”Köparen transporterar varan till garantireparationer på egen bekostnad.”

En garantireparation ska vara helt avgiftsfri för köparen. Det innebär att garantigivaren ansvarar för alla kostnader som reparationen medför, även transportkostnaderna. Till garantin kan inte anslutas någon självriskandel som köparen ska betala. Avgiftsbelagda service- och reparationsavtal kan erbjudas endast i fråga om sådana fel som inte behöver repareras med stöd av lagen (t.ex. rengöring, justeringar och utbyte av delar som slits snabbt, när det inte är fråga om ett fel som avses i lagen).

Garantigivaren är skyldig att ersätta direkt skada som felet orsakar köparen, såsom telefon- och resekostnader som utredningen av ärendet medfört.

Om felet eller skadan beror på säljarens vårdslöshet eller om varan avvek från det som garantigivaren särskilt har utfäst, har konsumenten också rätt till ersättning för indirekt skada, såsom inkomstbortfall.

Garantivillkoren ska alltid ges köparen skriftligt. Av villkoren ska tydligt framgå bl.a. garantins innehåll, vem som gett garantin, garantins giltighetstid och giltighetsområde. Det rekommenderas att man tillämpar allmänna modellvillkor för garanti. Dessa innehåller alltid de uppgifter som enligt konsumentskyddslagen ska ges (KSL 5: 15b, se närmare även Allmänna garantivillkor).

En garanti gäller alltid en specifik produkt och är i kraft även om produkten byter ägare. Utgångspunkten är att säljaren ansvarar för garanti som tillverkaren eller importören gett på samma sätt som för en garanti som säljaren själv gett. (KSL 5:15a)

9. Ändring av avtalsvillkoren

“Vi förbehåller oss rätten att ensidigt ändra leveransens innehåll, om den beställda produkten har tagit slut.”

”Tjänsteleverantören har rätt att ändra villkoren utan separat meddelande.”

Ett avtal är bindande för båda parter, och i allmänhet behövs båda parternas samtycke till ändringar.

Giltighetstiden för ett tidsbundet avtal har bestämts i förväg och villkoren kan i allmänhet inte ändras under en pågående avtalsperiod.

Om avtalet är i kraft tills vidare, har man inte avtalat om någon dag då det upphör att gälla. Huvudregeln är att företaget kan ändra avtalet ensidigt enbart om de grunder på vilka avtalet kan ändras har nämnts i avtals- villkoren och att avtalets innehåll inte ändras väsentligt ur konsumentens synpunkt. Om företaget vill göra betydande ändringar i avtalsvillkoren, måste det ingå ett nytt avtal med kunden.

Se närmare att ingå ett avtal

10. Uppsägning av avtal

”Avtalet är i kraft ett år i sänder och det förnyas automatiskt om det inte sägs upp en vecka innan avtalsperioden går ut.”

Ett tidsbundet avtal upphör efter den utsatta tiden. I regel kan ett tidsbundet avtal inte sägas upp under en pågående avtalsperiod (se punkt 11. Hävning). I allmänhet kan ett avtal inte automatiskt kan fortsätta att gälla efter den avtalade tidsfristen, utan det krävs alltid att konsumenten uttryckligen vill förnya avtalet.

Ett avtal som gäller tills vidare kan i allmänhet fritt sägas upp när som helst. Uppsägningstiden ska vara skälig med tanke på konsumenten.

När ett avtal sägs upp, frigörs båda parter från sina förpliktelser när uppsägningstiden går ut. Avtalsförpliktelserna är bindande för båda parter ännu under uppsägningstiden, men till den tid som följer efter den kan inga avgifter eller andra förpliktelser hänföras.

11. Hävning av avtal

”Tjänsteleverantören kan när som helst upphöra med tjänsten utan separat meddelande. Tjänsteleverantören är då inte ansvarig för de konsekvenser som detta medför för användaren.”

Hävning av ett avtal förutsätter i allmänhet att den andra parten har gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott.

När ett avtal hävs, upphör det omedelbart och parterna återbördar de prestationer som redan gjorts till varandra.

”Om köparen avbeställer, får säljaren debitera 30 % av priset som skadestånd.”

I avtalsvillkoren kan det på förhand fastställas en ersättning som konsumenten ska betala om han eller hon avbeställer innan varan överlämnas eller avbryter en tjänst under en pågående avtalsperiod. Ersättningen ska emellertid vara skälig och i genomsnitt motsvara de kostnader som avbeställningen i verkligheten orsakar säljaren.

”Förlust av rörelseförmågan berättigar inte till hävning av avtalet.”

Om konsumentens livssituation ändras oväntat kan det bli oskäligt för konsumenten att behöva hålla ett tidsbundet avtal. En allvarlig sjukdom eller skada, graviditet, arbetslöshet, flyttning, värnplikt eller någon annan motsvarande händelse kan utgöra ett sådant socialt prestationshinder som förorsakar svårigheter och berättigar till hävning av avtalet.

12. Forum för behandling av tvister

”Tvister som gäller detta avtal behandlas i tingsrätten på företagets hemort.”

Konsumenten kan alltid väcka talan och gå i svaromål i underrätten på sin egen hemort. (KSL 12:1d, RB 10:1)

Konsumentens lagenliga rättsskyddsmedel kan inte begränsas genom avtalsvillkor; konsumenten har sålunda alltid rätt att föra ärendet till exempel till konsumentklagonämnden för avgörande.

Ett avtalsvillkor enligt vilket en tvist ska avgöras genom ett skiljemannaförfarande är inte bindande för konsumenten. (KSL 12:1d).

3. Mer information?

Grundläggande information om konsumenträtt för företag finns på Konkurrens- och Konsumentverkets webbplats.

Konsumentskyddslagen (1978/38)

Riktlinjen har utarbetats år 2006.