Prisinformation om varor och tjänster

(2014)

Innehåll

  1. Utgångspunkter för riktlinjerna
  2. Informationsskyldighet vid saluföring av specificerade varor eller tjänster till ett bestämt pris
    2.1 Produktspecificering
    2.2 Totalpris
  3. Samerbjudanden och tilläggsförmåner
  4. Information innan ett avtal ingås
  5. Försäljningspris och prisinformation
  6. Jämförpris och prisinformation
  7. Försäljningspris på detaljhandelsställe, i skyltfönster och på webbplats
  8. Tillhandahållande av prislista för tjänster
    8.1 Prislista och dess tillhandahållande
    8.2 Prislista på webbplats
  9. Tjänster i anslutning till affär eller som marknadsförs separat
  10. Information om priser vid hem- och distansförsäljning
    10.1 Allmänt
    10.2 Prisinformation vid distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument
  11. Förbud mot osann eller vilseledande information
  12. Finstilt
  13. Prisangivelse i rätt tid
  14. Pris för tidsbundna tjänster
  15. Avrundning av belopp
  16. Övervakning av lagen
  17. Prisinformation på vissa områden
    17.1 Vissa speciallagar
    17.2 Konsumentkrediter vid marknadsföring av varor och tjänster
    17.3 Köp av huselement samt byggnadsentreprenader
    17.4 Tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter
    17.5 Konsumentombudsmannens riktlinjer: prisinformation om huspaket
    17.6 Konsumentombudsmannens riktlinjer: prisinformation för begagnade bilar

1. Utgångspunkter för riktlinjerna

Skyldigheten att uppge priset påverkas av arten av varor eller tjänster samt av de marknadsföringskanaler som de marknadsförs i. Skyldigheten att uppge priset kan variera mellan olika varor och tjänster samt kan vara beroende av försäljningssättet.

Marknadsföringsbegreppet är brett. Till marknadsföring hänförs exempelvis reklam, andra säljfrämjande åtgärder som direkt eller indirekt riktas till konsumenter samt information som lämnas om nyttigheten i samband med nyttigheterna eller vid försäljningstillfället. Marknadsföring omfattar även såväl utbud som försäljning. (RP 8/1977) Att enbart hålla produkter i butikslokaler kan också betraktas som marknadsföring. (KKO:2004:32)

Givandet av prisinformation regleras i konsumentskyddslagen (38/1978, nedan KSL) och förordning om prisinformation vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter (553/2013, nedan prisinformationsförordningen). Genom speciallagstiftning regleras även undantag avseende pris- information om flyg, paketresor, bostäder, betaltjänster, taxitjänster, tobak, alkohol och elektroniska kommunikationstjänster eller information om prislistor över dessa tjänster.

Dessa riktlinjer innehåller allmänna anvisningar för prisinformation. I riktlinjerna ingår också exempel på enskilda branscher och/eller produktgrupper för vars prisinformation konsumentombudsmannen tidigare har publicerat särskilda riktlinjer.

I riktlinjerna anges inom parentes om ifrågavarande punkt baserar sig på lagstiftning, regeringens propositioner (RP), konsumentombudsmannens ställningstaganden (KO) eller marknadsdomstolens beslut (MD) eller annan rättspraxis.

2. Informationsskyldighet vid saluföring av specificerade varor eller tjänster till ett bestämt pris

Om en specificerad konsumtionsnyttighet saluförs till ett bestämt pris, ska nyttighetens totalpris inklusive skatter eller, om nyttigheten är av sådan art att exakt pris rimligen inte kan anges, grunderna för prissättningen framgå. (KSL 2:8)

2.1 Produktspecificering

Kraven på specificering av produkten uppfylls då produkten presenteras med ord eller bild. (Europeiska komissionens riktlinjer för genomförandet/tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.) Produktspecifikationen är tillräcklig om informationen om produkten och dess pris är tillräckliga för att konsumenten ska kunna fatta ett beslut om köp. Vid marknadsföringen är det dock inte nödvändigt att ge en faktisk möjlighet till köp eller att marknadsföringen sker i anslutning till en sådan möjlighet. (EUT C-122/10)

Ur konsumentens synvinkel är priset sådan viktig information som borde anges enligt rekommendationerna även då det inte är ett krav enligt specifika bestämmelser. (KO)

Exempel: annonsen består av en bild på en lampa med texten ”29,90 €” intill. Produkten har specificerats och säljs till ett visst pris.

Exempel: annonsen består av texten ”Led-utomhusbelysning i silver 14,50 €”. Produkten har specificerats och säljs till ett visst pris.

2.2 Totalpris

Leveranskostnader, såsom post- och fraktkostnader, ska ingå i nyttighetens totalpris. I alla situationer är det dock inte möjligt att inkludera leveranskostnaderna i totalpriset, till exempel på grund av att uppkomsten av leveranskostnaderna och deras belopp är  beroende av vilket leveranssätt som konsumenten väljer. (RP157/2013) Därför ska vid behov de leveranskostnader som inte ingår i totalpriset framgå av marknadsföringen. Om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg ska det framgå av marknadsföringen att sådana kostnader kan uppstå. (KSL 2:8)

I marknadsdomstolens avgörande 605/14 bedömdes ett företags tv-reklam, där företaget marknadsförde en betalkanaltjänst med minst sex månaders bindningstid. I tv-reklamens ljudspår betonades kanalpaketets låga pris. Av den information som visades på bildskär- men i cirka fem sekunder hade prisuppgiften ”29,95” den klart största storleken och synligheten. ”€/m/6m” i samma pratbubbla hade redan betydligt mindre storlek. Enligt marknadsdomstolen betonade tv-reklamen prisuppgiften ”29,95” som tjänstens månadspris, och i reklamen hade tjänstens totalpris, inklusive alla kostnader, inte meddelats på ett för konsumenten uppenbart sätt. Marknadsdomstolen ansåg att tv-reklamen inte presenterade ett totalpris för tjänsten på det sätt som 2 kap. 8 § och 12 § i konsumentskyddslagen förutsätter.

Exempel: 6 månaders prenumeration på dagstidning marknadsförs till priset 30 €/mån. Eftersom produkten har specificerats och har ett bestämt pris, ska även totalpriset för nyttigheten anges, dvs. totalpriset för 6-månadersprenumerationen (6 x 30 = 180 €). (RP32/2008)

3. Samerbjudanden och tilläggsförmåner

Om det vid marknadsföring bjuds ut konsumtionsnyttigheter

  • till ett gemensamt pris eller
  • utlovas att den som köper en konsumtionsnyttighet får en annan konsumtionsnyttighet till ett nedsatt pris eller får någon annan särskild förmån,

ska erbjudandets innehåll och värde samt i fråga om nyttigheter som bjuds ut till gemensamt pris dessutom deras priser var för sig klart uppges vid marknadsföringen, om inte priset på en nyttighet är lägre än tio euro när den skaffas separat. (KSL 2:12)

4. Information innan ett avtal ingås

Näringsidkaren ska i fråga om annan försäljning av konsumtionsnyttigheter än hem- och distansförsäljning innan ett avtal om konsumtionsnyttigheter ingås ge konsumenten följande information på ett klart och begripligt sätt:

  • konsumtionsnyttighetens totalpris inklusive skatter. Om nyttigheten är av sådan art att exakt pris rimligen inte kan anges, ska grunderna för prissättningen framgå.
  • leveranskostnader som inte ingår i totalpriset. Om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg, ska det framgå att sådana kostnader kan uppstå. (KSL 2:8 a)

Det räcker med att näringsidkaren muntligen informerar konsumenten om uppgifterna i paragrafen. Uppgifterna kan även hållas tillgängliga för konsumenten i säljarens affärslokal. I synnerhet när det gäller mer komplicerade och långvariga avtal kan det dock vara i vardera partens intresse att konsumenten får informationen i skriftlig form. (RP 157/2013)

Den information som ska lämnas enligt KSL 2:8 a § är också i stor utsträckning densamma som näringsidkaren enligt KSL 2:8 ska lämna vid marknadsföringen när det gäller saluföring av specificerade konsumtionsnyttigheter till ett bestämt pris. Informationsskyldigheten i dessa två paragrafer kan därför delvis fullgöras samtidigt. (RP 157/2013)

Den förhandsinformation som ska lämnas till konsumenter vid hem- och distansförsäljning regleras i 6 kap. i konsumentskyddslagen. För mer detaljerade anvisningar se kap. 9 Prisinformation vid hem- och distansförsäljning.

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren begära konsumentens uttryckliga samtycke till alla tilläggsavgifter som inte ingår i det angivna priset för konsumtionsnyttigheten. Som ett uttryckligt samtycke betraktas inte det att konsumenten inte har avvisat det av näringsidkaren tillämpade standardvalet för godkännande av tilläggsavgift. (KSL 2:10) Konsumentens betalningsskyldighet får således inte basera sig på s.k. förkryssade rutor. (RP 157/2013)

En konsument som inte har gett sitt uttryckliga samtycke till en tilläggsavgift är inte skyldig att betala den. (KSL 2:10 a) Med tilläggsavgifter avses till exempel kostnader för anknytande avtal och tilläggstjänster. (RP 157/2013)

5. Försäljningspris och prisinformation

Med varans försäljningspris avses det slutliga priset för en vara eller en tjänst, annan nyttighet eller förmån, inbegripet skatter och panter för varan. (Prisinformationsförordningen 2 §)

I marknadsdomstolens beslut MT:2001:11 behandlades slutligt försäljningspris i ett företags marknadsföring. I sin marknadsföring hade företaget i och för sig angett alla sådana poster som bildade den marknadsförda varans slutliga försäljningspris. Det var även lätt att kalkylera totalpriset. Det slutliga priset hade dock inte presenterats i företagets reklam, där prisets olika delar räknats ihop.

I domstolens dom EU C-476/14 behandlades slutligt försäljningspris i ett företags marknadsföring. Det totala priset, vilken kunden var tvungen att betala för att kunna förvärva konsumtionsnyttighet, angavs inte i reklamen.

Om en konsumtionsnyttighet marknadsförs till ett visst försäljningspris eller jämförpris, ska försäljningspriset och jämförpriset anges på ett så klart och entydigt sätt att konsumenten lätt kan se och förstå det. (Prisinformationsförordningen 3 §)

Realisation utgör inte ett undantag, utan bestämmelserna om prismärkning ska följas även under realisationen.

Exempel: i livsmedelsbutiken anges brödpaketets pris med -30 %-etikett. Det är i sig tillåtet att använda nedsatt pris med procentmärkning men den ersätter inte informationen om försäljnings- och jämförpriset, eftersom -30 %-märkningen endast anger den procentuella prisnedsättningen, inte produktens pris. Priset ska anges i enlighet med 4 § i prisinformationsförordningen, till exempel på varans förpackning eller en pristavla i anslutning till varan (Se dessa riktlinjer i kap. 6 Försäljningspris på detaljhandelsställe, i skyltfönster och på webbplats). Försäljnings- och jämförpriserna ska anges så att märkningarna är tydliga och lätta att se, tillräckligt stora, separerade från varandra samt så att de skiljer sig från prisuppgifter för andra produkter och i direkt anslutning till brödförpackningen.

6. Jämförpris och prisinformation

Med jämförpris avses priset per kilogram, liter, meter, kvadratmeter eller kubikmeter. Jämförpriset inbegriper också mervärdesskatt samt andra skatter och avgifter men inte panter för produkten. (Prisinformationsförordningen 2 §, 3 §, 8 §)

Med hjälp av jämförpriset kan konsumenten jämföra priset på olika stora förpackningar med varandra. Om en detaljhandlare marknadsför en vara till ett visst försäljningspris, ska varans jämförpris samtidigt uppges. Jämförpriset behöver inte anges om det är identiskt med försäljningspriset. (Prisinformationsförordningen 3 §, 8 §)

Om en konsumtionsnyttighet marknadsförs till ett visst försäljningspris eller jämförpris, ska försäljningspriset och jämförpriset anges på ett så klart och entydigt sätt att konsumenten lätt kan se och förstå det.

Jämförpriset ska meddelas enligt etablerad nationell praxis, till exempel om varan allmänt mäts i liter, ska literpris anges som jämförpris.

Jämförpriset beräknas på basis av vikten eller volymen på förpackningens nettoinnehåll.

  • Om ett livsmedel i fast form ligger i en lag som inte är avsedd att konsumeras, beräknas jämförpriset på basis av nettoinnehållets vikt minskat med lagens vikt.
  • Kilopriset på oförpackat matbröd beräknas på basis av den medelvikt som bageriet har meddelat. (Prisinformationsförordningen 13 §)

Viktbaserade jämförpriser som avviker från varandra förhindrar prisjämförelser mellan olika produkter. Därför ska viktbaserade jämförpriser uppges som pris per kilogram, och inte till exempel som pris per 100 kilogram.

Exempel: butiken säljer två schampomärken, den ena i en flaska på 400 ml, den andra i en flaska på 500 ml. Den mindre förpackningens försäljningspris är 6 euro, den större 7 euro. Jämförpriset anges enligt etablerad praxis per liter. Då blir den mindre förpackningens jämförpris 15 €/liter, och den större förpackningens jämförpris 14 €/liter.

Enligt 17 § i lagen om mätinstrument (707/2011) kan fasta produkter (bär, frukt, baljväxter, grönsaker och svamp) i enlighet med etablerad praxis undantagsvis även säljas enligt volym, till exempel per liter eller potatiskappe, i torghandel eller motsvarande handel. Detta undantag gäller inte industriella produkter såsom sötsaker.

När en lösviktsvara vägs ska taran användas för avdragning av förpackningsmaterialets vikt från mätresultatet. När priset bestäms ska mätinstrumentet placeras så att mätningen och mätinstrumentets utslag kan iakttas av de berörda parterna. (Lagen om mätinstrument 14 §)

För varor som inte är färdigförpackade och som mäts upp i konsumentens närvaro ska jämförpriset anges före uppmätningen. Försäljningspriset ska anges på varan efter uppmätningen innan varan tas till kassan. (Prisinformationsförordningen 7 §)

Undantag från skyldigheten att ange jämförpris för livsmedel

Jämförpris behöver inte anges för följande livsmedel (Prisinformationsförordningen 10 §):

  • färdigförpackningar med livsmedel med ett innehåll som är mindre än 50 gram eller 50 milliliter,
  • färdigmat eller andra motsvarande förpackningar som innehåller olika livsmedel,
  • bakverk, konditoriprodukter, chokladägg och dekorationsgodis,
  • primörer som säljs i knippe och grönsaker i kruka.

Undantag från skyldigheten att ange jämförpris för vissa varor

Skyldigheten att ange jämförpris gäller inte följande varor:

  • varor som säljs styckevis och vilkas innehåll inte kan delas i delar utan att deras kvalitet eller egenskaper ändras (t.ex. möbler, bilar, maskiner, apparater),
  • varor för vilka vikt, längd eller volym inte behöver anges (t.ex. ovan angivna möbler),
  • färdigförpackningar med ett innehåll som väger mindre än 50 gram eller rymmer mindre än 50 milliliter.

Angivande av jämförpriset som pris per styck

För papperservetter, blöjor, dambindor och& tamponger anges jämförpris per styck (Prisinformationsförordningen 11 §).

Angivande av jämförpris för allrengöringsmedel

Jämförpriset för koncentrerade allrengöringsmedel anges som priset per utspädd mängd (Prisinformationsförordningen 12 §).

7. Försäljningspris på detaljhandelsställe, i skyltfönster och på webbplats

För de varor som finns till salu på ett detaljhandelsställe och i skyltfönster som finns i anslutning till det samt på en webbplats ska försäljningspriset och jämförpriset anges. I prisangivelsen ska det gå att skilja jämförpriset från försäljningspriset.

Priset ska anges på ett så tydligt och specificerat sätt att det inte finns någon risk för misstag i fråga om produkt eller förpackning. Prisangivelsen ska vara tillräckligt stor och den ska vara placerad så att den lätt kan ses av konsumenten.

Försäljningspriset och jämförpriset ska anges tydligt

  • på varan, på dess förpackning eller skilt invid varan, eller
  • i en prislista eller på annat motsvarande sätt i omedelbar närhet av varan. (Prisinformationsförordningen 4 §)

8. Tillhandahållande av prislista för tjänster

8.1 Prislista och dess tillhandahållande

Tjänsteleverantören ska i affärslokalen och på webbplatsen ha en synlig prislista, om tjänsteleverantören tillhandahåller finansiella tjänster eller tjänster på vilka lagen om tillhandahållande av tjänster tillämpas och tjänsteleverantören är etablerad i Finland. (Prisinformationsförordningen 5 §)

  • Med finansiella tjänster avses bland annat bank-, kredit-, försäkrings-, placerings- och betalningstjänster samt placeringsrådgivning.
  • Lagen om tillhandahållande av tjänster (1166/2009) tillämpas på tjänster som producerats i näringsverksamhet och för vilka det vanligen betalas ersättning. Lagen om tillhandahållande av tjänster tillämpas inte på bland annat kommunikationstjänster, transporttjänster, privata hälsovårdstjänster och tjänster som tillhandahålls av apotek (2 § lagen om tillhandahållande av tjänster).
  • En tjänsteleverantör anses vara etablerad i Finland redan då denne har ett verksamhetsställe, som drivs av tjänsteleverantörens egen personal eller en person som är oberoende och har en stående fullmakt att företräda företaget. Enbart en postbox anses inte utgöra en etablering.

I prislistan ska försäljningspriserna anges. Om exakta försäljningspriser inte kan anges, anges grunderna för hur försäljningspriserna bestäms.

  • Prislistan ska tillhandahållas på så sätt att konsumenterna lätt kan se den, om möjligt också från utsidan av affärslokalen.
  • När tjänster tillhandahålls eller utförs någon annanstans än i en affärslokal, ska prislistan visas upp på begäran. (Prisinformationsförordningen 5 §)

Om det på grund av ett stort antal tjänster eller av någon annan orsak inte är möjligt att i prislistan ange alla priser, anges de vanligaste priserna och notering om fullständig prislista, som på begäran ska lämnas till konsumenten. (Prisinformationsförordningen 6 §)

Exempel: bilskolans prislista syns inte i lokalen. Eftersom lagen om tillhandahållande av tjänster tillämpas på bilskolans tjänster och då det är fråga om affärsverksamhet i verksamhetslokalen, ska prisinformationsförordningen tillämpas. I prislistan ska försäljnings-priset anges och den ska i mån av möjlighet även vara synlig på utsidan av verksamhetslokalen.

8.2 Prislista på webbplats

Företaget ska på den webbplats där saluföringen sker ha en synlig prislista.

Enligt prisinformationsförordningen ska tjänsteleverantören ha en synlig prislista på sin webbplats, där saluföring sker.

Skyldigheten att tillhandahålla prislista är alltså allmän och har inte kopplats endast till direkta köpuppmaningar, eller om det på webbplatsen uttryckligen specificeras tjänster som näringsidkaren tillhandahåller. (KO)

Exempel: gymtjänster presenteras på webbplatsen. Eftersom lagen om tillhandahållande av tjänster tillämpas på gymtjänsterna och då det är fråga om verksamhet som utförs i form av affärsverksamhet i verksamhetslokalen, ska prisinformationsförordningen tillämpas. I det fallet tillämpas även bestämmelserna i 6 kap. i konsumentskyddslagen, om det är möjligt att sluta avtal via webbsidan. På webbsidan ska en prislista finnas, där försäljnings-priserna anges. Om exakta försäljningspriser inte kan anges, anges grunderna för hur försäljningspriserna bestäms.

9. Tjänster i anslutning till affär eller som marknadsförs separat

Om konsumenten erbjuds till exempel anslutnings-, monterings- eller transporttjänster, ska ett fast pris eller grunder för bestämning av priset, såsom tim- eller kilometerpris, meddelas i affärslokalen och på webbsidan där tjänsten erbjuds.

10. Information om priser vid hem- och distansförsäljning

10.1 Allmänt

Innan ett hemförsäljnings- eller distansförsäljningsavtal ingås ska konsumenten ges information om konsumtionsnyttighetens totalpris inklusive skatter. Om ett exakt pris inte rimligtvis kan fastställas på förhand på grund av nyttighetens karaktär, ska grunderna för prissättningen förklaras. (KSL 6:9)

Om det är fråga om ett avtal som löper tills vidare eller ett avtal som omfattar upprepade prestationer, ska totalpriset innehålla totalkostnaderna per faktureringsperiod. Om det alltså är fråga om t.ex. en tidningsprenumeration eller ett elavtal där faktureringsperioden är ett halvt år, ska näringsidkaren uppge totalpriset för denna faktureringsperiod.

  • Om ett avtal som löper tills vidare eller ett avtal som omfattar upprepade prestationer har ett fast pris, avses med totalpriset också de månatliga totalkostnaderna. Informationen ska alltså då gälla totalkostnaderna både för faktureringsperioden och per månad.
  • Om totalkostnaderna rimligen inte kan beräknas i förväg, ska sättet för beräkning av dem anges. (RP 157/2013)

Utgångspunkten är att leveranskostnaderna ingår i nyttighetens totalpris. I alla situationer är det dock inte möjligt att inkludera leveranskostnaderna i totalpriset, t.ex. av den anledningen att uppkomsten av leveranskostnader och deras belopp är beroende av vilket leveranssätt som konsumenten väljer. Vid behov ska konsumenten informeras om leverans- och andra kostnader som inte ingår i konsumtionsnyttighetens totalpris. Om dessa kostnader rimligen inte kan beräknas i förväg, ska konsumenten vid behov informeras om att sådana kostnader kan uppstå.

  • Konsumenten ska vid behov informeras om leverans- och andra kostnader, eller alltid när sådana kostnader uppstår eller kan uppstå. (RP 157/2013)
  • Konsumenten ska informeras om kostnaderna för att använda ett medel för distanskommunikation för ingåendet av avtalet, om en högre taxa än normaltaxa debiteras för detta.

Beställningsprocessen via nätbutik inbegriper även bestämmelser  avseende information om betalningsskyldighet och tilläggsavgifter samt att underlåtenhet att följa dessa kan leda till att konsumenten inte blir betalningsskyldig. Dessa bestämmelser beskrivs närmare i konsument- ombudsmannens riktlinjer Webbhandel och övrig distansförsäljning.

Exempel: på sin webbplats erbjuder företaget ett startpaket med bantningsmedel för 4,90 €. I verkligheten kommer den beställande konsumenten samtidigt att binda sig till en 12 månaders avtalsperiod. Eftersom produkten har specificerats och ett bestämt pris har angetts för den ska även totalpriset för nyttigheten anges, i det här fallet avtalsperioden på 12 månader. Mer information om vilseledande förfarande som beskrivits i exemplet ovan (vilseledande marknadsföring om beställningens första post som prova-på- eller startpaket) finns i konsumentombudsmannens beslut Dnr. 725/04.05.00/2013 (på finska).

10.2 Prisinformation vid distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument

Vid distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument ska konsumenten få information i god tid före avtalets undertecknande, i enlighet med 6 a kap. konsumentskyddslagen. I informationen ingår det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna, eller om ett exakt belopp inte kan anges, grunderna för bestämmande av kostnaderna. (KSL 6 a kap. 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §)

Vid försäljning av finansiella tjänster eller finansiella instrument till konsumenten per telefon, ska konsumenten per telefon upplysas om bland annat det sammanlagda beloppet av avgifter, ersättningar och andra kostnader som debiteras konsumenten, skatter inbegripna. Om ett exakt belopp inte kan anges, ska konsumenten informeras om grunderna för bestämmande av kostnaderna. (KSL 6 a kap. 10 §).

11. Förbud mot osann eller vilseledande information

Vid marknadsföring och i kundrelationer får osann eller vilseledande information inte lämnas om pris och grunderna för prissättningen, särskilda prisfördelar eller betalningsvillkor. (KSL 2:6)

Vid marknadsföringen ska viktig information förmedlas på ett adekvat sätt ur konsumentens perspektiv. Prisuppgifterna ska vara korrekta, tydliga och enkla att förstå. Till exempel ska bild-, text- och prisuppgifter i reklamen överensstämma med verkligheten.

Även marknadsföring som innehåller korrekta uppgifter kan vara vilseledande om uppgifter som är viktiga för helheten inte når fram till konsumenten eller om de presenteras på ett otydligt sätt. Vid bedömningen av om marknadsföringen är vilseledande har helhetsintrycket, som förmedlas till mottagaren, dvs. konsumenten, en avgörande betydelse. EU C-611/14

Lagligheten i varje marknadsföringsfas, t.ex. tidningsreklam, broschyrer, tv-reklam, etc. bedöms separat och inte till exempel på basis av om de bristfälliga uppgifterna kan kompletteras senare.

Denna princip framgår av marknadsdomstolens avgörande 1983:4. Denna princip framgår av marknadsdomstolens avgörande 1983:4 [1].

Marknadsdomstolen har i sitt beslut om marknadsföringen av huspaket 1984:3 behandlat bland annat vilseledande leveransinnehåll och prisjämförelse. Baserat på avgörandet kan man konstatera att bland annat uttalanden som ger intryck av att ”huspaketleveransen” omfattar ett färdigt och beboeligt hus är vilseledande. Beslutet innefattar även ett ställningstagande att det är vilseledande att jämföra priser när jämförelseobjekten inte är likadana avseende leveransinnehållets kvalitet och storlek.

I statsrådets förordning om otillbörligt förfarande från konsumentsynpunkt vid marknadsföring och i kundrelationer (601/2008) regleras sådana förfaranden som från konsumentsynpunkt ska anses som vilseledande. Dessa är bland annat

12. Finstilt

Med finstilt avses att angivna prisuppgifter i reklamen presenteras på ett sådant sätt att konsumenten inte kan läsa eller bekanta sig med dem.

Det är fråga om finstilt till exempel när

  • nyttighetens pris i tv-reklamen visas med liten text under en mycket kort tid i tv-skärmes nedre kant.
  • nyttighetens pris i tidningsreklamen visas med mycket liten textstorlek eller med en så liten text och en sådan bakgrundsfärg att texten inte går att läsa.
  • i reklamen på en annonstavla riktad till bilister kan bilisten omöjligen läsa eller uppfatta prisuppgiften.

Eftersom konsumenten omöjligen kan eller har mycket svårt att läsa och uppfatta finstilt information, är de finstilta uppgifterna inte angivna i enlighet med lagstiftningen. Viktiga uppgifter som anges finstilt har ofta ansetts vilseledande ur konsumentsynvinkel.

Domstolen har behandlat många ärenden avseende finstilt text:

  • i ärendet MAO:265/11 presenterades uppgifterna i tidningsreklam med liten vit text mot orange bakgrund,
  • i ärendet MD:165/03 presenterades uppgifterna i tidnings- och tv-reklam med liten text,
  • i ärendet MD:2001:009 presenterades uppgifter i en tv-reklam med liten och suddig text,
  • i ärendet KKO:2011:65 presenterades uppgifter i en tv-reklam med liten text en mycket kort tid,
  • i ärendet KKO:2006:6 presenterades uppgifterna i tidnings- och tv-reklam med liten text,
  • i ärendet MAO:225/12 presenterades uppgifterna på en annonstavla med liten text.

13. Prisangivelse i rätt tid

Prisangivelser förutsätts ske i rätt tid. För sent angivna priser eller priser angivna i en annan marknadsföringskanal når inte nödvändigtvis konsumenten. Därför ska all enskild reklam som innehåller prisuppgifter uppfylla kraven om prisinformation.

Marknadsdomstolen har genom sitt beslut MD:165/03 förbjudit näringsidkare att marknadsföra företagets avgiftsbelagda telefonnummer som kanal för hur inträdesbiljetter beställs, om de inte samtidigt anger telefonnumrets pris på ett tydligt och lättfattligt sätt. Bristerna i reklamen kunde inte korrigeras genom en angivelse om att priset för telefonsamtalet skulle anges muntligen till de inringande konsumenterna.

Marknadsdomstolen förbjöd genom sitt beslut MAO:345/12 en leverantör av nummertjänster att erbjuda avgiftsbelagda tjänster under telefonsamtalet utan att samtidigt ange den marknadsförda tjänstens pris. Det räckte inte med att prisuppgiften angetts på företagets webbsida.

14. Pris för tidsbundna tjänster

När ett avtal marknadsförs som tidsbundet räcker det inte med att ange priset per månad utan som totalpris ska anges hela perioden, exempelvis 12 månader. I samband med detta ska information om avtalets tidsbundenhet ges.

Marknadsdomstolen har genom sitt beslut MAO:265/11 förbjudit en näringsidkare att erbjuda tidsbundet avtal för specificerade tjänster till ett bestämt pris utan att samtidigt informera om avtalets tidsbundenhet och totalpriset för avtalsperioden.

15. Avrundning av belopp

Enligt 1 § i lagen om avrundning av betalning i euro (27.10.2000/890) avrundas betalningar alltid till närmaste fem cent. Avrundningen ska alltid göras först i betalningsskedet, dvs. i slutsumman.

Lagen påverkar inte giltigheten hos 1 och 2 cents mynt som betalmedel i Finland.

16. Övervakning av lagen

Konsumentombudsmannen övervakar att prisinformationen sker lagenligt. I sin övervakning strävar konsumentombudsmannen efter att i första hand anvisa näringsidkare till en förhandlingslösning, om näringsidkaren inte efterlever lagstiftningen. Vid behov vidtar konsumentombudsmannen de åtgärder som ärendet kräver eller för det vidare till marknadsdomstolen för fortsatt behandling.

Enligt 4 § i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) sköter regionförvaltningsverken de uppgifter som särskilt föreskrivits dem, bland annat konsument- och konkurrensförvaltning. Övervakning av prisinformationen är en av dessa uppgifter. Övervakningen täcker prisinformation enligt konsumentskyddslagen samt prisinformationsförordningen.

Med stöd av 2 kap. 18 § i konsumentskyddslagen kan regionförvaltningsverken meddela förbud i ärenden som gäller förfaranden som strider mot bestämmelserna om prisinformation om bostäder och andra konsumtionsnyttigheter. Regionförvaltningsverket kan förena sitt förbud med vite. Vitet döms ut av marknadsdomstolen.

Enligt konsumentskyddslagen kan förbud i ärenden rörande prisinformation även meddelas av konsumentombudsmannen. Konsumentombudsmannen kan meddela förbud även med stöd av prisinformationsförordningen.

17. Prisinformation på vissa områden

Det finns flera särskilda bestämmelser om prisinformation, som endast avser vissa områden. Nedan följer främst vissa speciallagar, som innehåller bestämmelser om priser. Särskilda bestämmelser i konsumentskyddslagen har lyfts fram sektorvis som egna punkter.

I slutet av riktlinjerna finns konsumentombudsmannens tidigare publicerade riktlinjer för prisinformation per verksamhetsområde. Riktlinjerna har i samband med sammanställningen anpassats till gällande lagstiftning.

17.1 Vissa speciallagar

Även i följande speciallagar finns bestämmelser om information om priser eller prislistor för tjänster, som medför undantag från de allmänna bestämmelserna om prisinformation:

  • Alkohollagen (1143/1994)
  • Värdepappersmarknadslagen (746/2012)
  • Lagen om förmedling av fastigheter och hyreslägenheter (1074/2000) och Statsrådet förordning om uppgifter som ska lämnas vid marknadsföring av bostäder (130/2001)
  • Lagen om tillhandahållande av tjänster (1166/2009)
  • Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) [2]
  • Betaltjänstlagen (290/2010)
  • Postlagen (415/2011)
  • Tobakslagen (693/1976)
  • Försäkringsavtalslagen (543/1994)
  • Lagen om paketresor (1079/1994)

17.2 Konsumentkrediter vid marknadsföring av varor och tjänster

Konsumentombudsmannen har upprättat egna riktlinjer för konsumentkrediter vid marknadsföring av varor och tjänster. (KSL 7 kap.)

17.3 Köp av huselement samt byggnadsentreprenader

På avtal som omfattas av tillämpningsområdet för 9 kap. i konsumentskyddslagen (Köp av huselement samt byggnadsentreprenader) tillämpas 23–25 § i kapitlet som innehåller bestämmelser om pris och betalning.

17.4 Tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter

På avtal som omfattas av tillämpningsområdet för 10 kap. i konsumentskyddslagen (Tidsdelat boende och långfristiga semesterprodukter) tillämpas även 4–7 § i kapitlet där det föreskrivs om förhandsuppgifter, marknadsföring samt avtalets form och innehåll. Bestämmelserna avser även pris samt övriga betalningar och kostnader.

17.5 Konsumentombudsmannens riktlinjer: prisinformation om huspaket

1. Totalpris

Om ett visst huspaket marknadsförs till ett bestämt pris ska huspaketets totalpris anges. (KSL 2:8) Att endast ange priset i formen €/m² räcker inte om det rimligen går att ange ett exakt pris. Även då huspaketet erbjuds på en webbplats ska försäljningspris/totalpris anges. (Prisinformationsförordningen 4 §, KSL 6:9).

När totalpris anges i marknadsföringen ska enskilda skillnader i totalkostnaderna för bygget anges tillräckligt tydligt, dvs. det ska framgå av reklamen hur totalpriset har beräknats. Exempelfallet ska vara realistiskt och ge en riktig och representativ bild av kostnaderna för småhusbyggandet.

Om det i reklamen används från-pris, förutsätts att priset avser lösningen som presenteras i reklamen. På grund av enskilda skillnader i byggandet kan en presentation av genomsnittliga cirkapriser inte anses godtagbara. I så kallade nyckelfärdiga erbjudanden är det naturligtvis lättare för näringsidkaren att ange tillräckligt specificerade och realistiska prisuppgifter än vid olika slags elementleveranser.

2. Leveransens innehåll

Enligt marknadsföringsbestämmelserna i 2 kap. i konsumentskyddslagen kan man förutsätta att näringsidkaren tillräckligt noggrant anger vad leveransen i reklamen innefattar, eftersom leveranser kan avvika från varandra både innehållsmässigt och kvalitativt. Därutöver kan olika benämningar och olika beteckningar på leveransens delar etc. användas.

Eftersom leveransinnehållet skiljer sig mellan olika tillverkare, både vad gäller innehåll och kvalitet, vore det för konsumentens del nödvändigt att ange de centrala åtgärderna som krävs utöver paketleveransen för att få huset i beboeligt skick (t.ex. konsumentens egen arbetsinsats, elarbeten, VVA-arbeten, ytskikt, etc.). Med andra ord ska både positivt och negativt innehåll i leveransen anges, dvs. vad som ingår i paketet och vad som inte ingår.

På Pientaloteollisuus PTT ry:s hemsida finns en översikstabell över leveransens innehåll.

3. Bild/prisuppgifter

Bilden ger konsumenten en uppfattning om den färdiga helheten och husleverantörens planerings- och byggnadstekniska lösningar. Presentationen av bilden på det färdiga huset och priset för en viss förberedd paketleverans ställer dock högre krav på vilka benämningar som används i paketet och vad som berättas om leveransinnehållet i huspaketet. Det räcker inte med enbart bild- och prisinformation, eftersom konsumenten lätt kan föreställa sig att huset på bilden kan köpas för det pris som anges i reklamen.

Om huspaketets pris anges i reklamen och om det samtidigt talas om ”huset” eller ”hemmet” (dvs. sinnebilden för en färdig helhet stärks) kan förfarandet enligt 2 kap.6 § konsumentskyddslagen anses vilseledande ur konsumentens synvinkel. På grund av det borde marknadsföringen baseras på uttryck som beskriver objektet mer detaljerat (t.ex. ”element- leverans för xx euro”).

Diskrepansen mellan bilden och prisuppgifterna försvinner när a) korrekta benämningar används, b) leveransens innehåll anges och c) vid lämnande av ytterligare information.

17.6 Konsumentombudsmannens riktlinjer: prisinformation för begagnade bilar

Det får inte uppges att priset på en konsumtionsnyttighet är nedsatt mer än vad priset faktiskt understiger det pris som näringsidkaren tidigare har tagit ut. (KSL 2:11).

En begagnad bil är en produkt vars värde bestäms individuellt baserat på bland annat tillverkningsår och året då den togs i drift samt bilens individuella skick. Därmed har en näringsidkare inte ett tidigare utgett pris för den begagnade bilen, såsom det avses i 2 kap. 11 § i konsument- skyddslagen, som skulle kunna ligga till grund för beräkning av rabatten. Marknadsdomstolen har bekräftat denna princip i sitt beslut 1981:15.

Marknadsdomstolen ansåg därför att det vid marknadsföring av begagnade bilar inte var möjligt att använda rabatter rörande enskilda produkter med angivande av ”tidigare” och ”nuvarande” priser. Detsamma gäller även olika överdragna ”krysspriser”, ”tidigare priser” inom parentes samt information om procentuell prissänkning eller andra motsvarande uttryck.

Ovan nämnda betyder inte att man vid marknadsföringen av begagnade bilar inte alls kan hänvisa till förmånliga priser. Sådana allmänna uttryck som ”sänkta priser”, ”vi reviderade priserna” etc. kan användas, om påståendet stämmer. Enligt 2 kap. 6 § i konsumentskyddslagen förutsätter sanningsenlighetskravet vid marknadsföring att bilförsäljaren vid behov kan visa att påståendena i reklamen överensstämmer med verkligheten.

Rabattkuponger som ger bilköparen rabatt på en begagnad bil strider inte mot marknadsföringsbestämmelserna i konsumentskyddslagen, förutsatt att den beviljade rabatten är verklig. Men om förmånen stiger till exempel till flera hundra euro, kan en misstanke uppstå om huruvida den erbjudna prisförmånen varit verklig eller endast fiktiv. En sådan fiktiv ”prisförmån” kan ha skett helt eller delvis genom att näringsidkaren höjt priset på den erbjudna bilen eller minskat normalersättningen för bilen som konsumenten använt som inbytesbil.

Bestämmelser om lämnande av prisinformation

Lämnandet av prisinformation påverkas av den marknadsförda nyttigheten, försäljningssättet och bestämmelsernas prioriteringsordning. De sekundära bestämmelserna kompletterar de primära.

Primära bestämmelser
då det är fråga om
Alkohol Alkohollagen 1143/1994
Avfallstaxa Avfallslagen 646/2011
Avrundning av betalning till närmaste 5 cent. Lagen om avrundning av betalningar i euro 890/2000
Betaltjänster Betaltjänstlagen 290/2010
Bostäder Statsrådets förordning om uppgifter som ska lämnas vid marknadsföring av bostäder 130/2001
Distansförsäljning av finansiella tjänster Konsumentskyddslagen 38/1978
El Elmarknadslagen 588/2013
Fastighetsförmedling Lagen om förmedling av fastigheter och hyreslägenheter 1074/2000
Hem- och distansförsäljning Konsumentskyddslagen 38/1978
Jämförpris för varor Statsrådets förordning om prisinformation vid marknadsföring av konsumtionsnyttigheter 553/2013
Jämförpriser i torghandel Mätinstrumentlagen 707/2011
Kommunikationstjänster Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation 917/2014
Marknadsföring av flygresor Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen.
Marknadsföring av konsumentkrediter Konsumentskyddslagen 38/1978
Naturgas Naturgasmarknadslagen 508/2000
Post Postlagen 415/2011
Resebroschyrer Lagen om paketresor1079/1994
Taxiresa Statsrådets förordning om de maximipriser som tas ut hos konsumenterna i taxitrafiken 470/2014
Tidsdelat boende m.fl. semesterprodukter Konsumentskyddslagen 38/1978
Tjänster som ingår i tjänstlagens tillämpnings-område Statsrådets förordning om prisinformation vid marknadsföring av kon-sumtionsnyttigheter 553/2013
Tobak Tobakslagen 693/1976
Sekundärä bestämmelser
då det är fråga om
Elektroniskt förmedlad tjänst Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation 917/2014
Tjänster Lagen om tillhandahållande av tjänster 1166/2009 (sekundär i förhållande till 2 kap. i KSL)
Valfri nyttighet eller försäljningsmetod Konsumentskyddslagen 38/1978

[1] Den här finns inte på internet.

[2] Om ikraftträdande se lLag om tjänster inom elektronisk kommunikation 351 §.