Vertikala avtal

Leverans- och distributionsavtal, d.v.s. vertikala avtal, gynnar ofta såväl företagen och konsumenterna som konkurrensen. Avtalen kan emellertid också användas för att begränsa konkurrensen. Vertikala avtal som syftar till eller leder till betydande konkurrensbegränsningar är förbjudna.

Vad är ett vertikalt avtal?

Vertikala avtal är leverans- och distributionsavtal genom vilka företag i olika produktions- eller distributionsled avtalar om villkor för köp, försäljning eller återförsäljning av produkter eller tjänster. Vertikala avtal skiljer sig alltså från avtal mellan konkurrenter på samma marknad.

Syftet med konkurrensreglerna är att förhindra att företag använder vertikala avtal för att begränsa konkurrensen på ett sätt som är ofördelaktigt för konsumenter. Vertikala avtal som endast definierar köp- och försäljningsvillkor, såsom priser eller kvantiteter för de produkter som säljs, begränsar i allmänhet inte konkurrensen.  Om ett vertikalt avtal emellertid innehåller begränsningar eller krav som gäller någondera partens verksamhet kan det vara fråga om en förbjuden konkurrensbegränsning.

Avtalsvillkor som begränsar konkurrensen får inte tillämpas eller verkställas. Företaget ansvarar självt för att dess vertikala avtal inte begränsar konkurrensen. Företaget måste sålunda känna till i vilka situationer dess vertikala avtal är tillåtna och i vilka situationer de omfattas av förbudet mot brott av konkurrensreglerna.

Nationella konkurrensregler tolkas i enlighet med EU:s konkurrensregler. Tolkningsanvisningarna angående EU:s konkurrensregler är därför direkt tillämpliga även på nationella vertikala avtal.

Då konkurrensregler inte tillämpas på ett avtal

Konkurrensregler tillämpas på vertikala avtal, som ingåtts mellan företag, som på ett betydande sätt begränsar konkurrensen. Följande vertikala avtal mellan företag faller utanför konkurrensreglernas tillämpningsområde:

  • Ett avtal som ger agenten befogenheter att förhandla och/eller ingå avtal i huvudmannens namn om köp eller försäljning av huvudmannens produkter eller tjänster räknas inte som ett vertikalt avtal. En förutsättning är att agenten inte bär någon ekonomisk eller kommersiell risk för verksamheten som omfattas av agenturavtalet.

  • Endast avtal som begränsar konkurrensen på ett betydande sätt är förbjudna. Om någon av parterna till ett vertikalt avtal har en marknadsandel som inte överstiger 15 procent, kommer avtalet inte att omfattas av konkurrensreglerna.

    • OBS. Om leverantörer och distributörer använder liknande vertikala avtal i större utsträckning på marknaden har dessa avtal en kumulativ inverkan på konkurrensen. I detta fall faller det vertikala avtalet utanför konkurrensreglernas tillämpning om parternas marknadsandel understiger 5 procent eller om de liknande avtalen täcker mindre än 30 procent av marknaden.
    • OBS. Avtal som innehåller de särskilt allvarliga konkurrensbegränsningarna kan inte anses vara av mindre betydelse, oavsett parternas marknadsandelar.
  • Ett vertikalt avtal faller utanför konkurrensreglerna om dess syfte eller följd inte begränsar konkurrensen. Om ett vertikalt avtal innehåller vertikala begränsningar kan det omfattas av ett förbud enligt konkurrensreglerna.

Då avtalet omfattas av gruppundantaget

Vertikala avtal är i allmänhet skadliga för konkurrensen enbart om det inte finns tillräcklig konkurrens i någotdera handelsledet. Därför omfattas vertikala avtal av det så kallade gruppundantaget ifall vissa villkor uppfylls. Om ett vertikalt avtal sannolikt gynnar konsumenterna och konkurrensen och inte eliminerar konkurrensen på ett betydande sätt, kommer det att falla utanför konkurrensreglerna. Ett vertikalt avtal som omfattas av gruppundantaget är alltså tillåtet, även om det annars skulle vara förbjudet enligt konkurrensreglerna.

Ett vertikalt avtal mellan två eller flera företag omfattas av gruppundantaget och är i utgångsläget tillåtet i följande situationer:

  • Gruppundantaget skyddar alla avtal om köp och distribution av slut- eller mellanprodukter eller -tjänster. Övriga bestämmelser än köp-, försäljnings- eller återförsäljningsbestämmelser omfattas inte av gruppundantaget.

    • OBS. Utanför gruppundantaget faller till exempel bestämmelser som gäller överlåtelse eller licensiering av immateriella rättigheter, om inte sådana bestämmelser har direkt samband med användningen, försäljningen eller återförsäljningen av de produkter eller tjänster som omfattas av det vertikala avtalet.
  • De vertikala delarna av avtalsförhållanden mellan konkurrenter granskas som vertikala avtal. De vertikala delarna av avtal mellan konkurrenter omfattas inte av gruppundantaget.

    • OBS. De vertikala delarna av avtal mellan konkurrenter omfattas dock av gruppundantaget om avtalet är icke-ömsesidigt och det är fråga om dubbel återförsäljning. Vid dubbel återförsäljning både tillverkar och distribuerar företaget sina egna produkter och den andra parten är endast distributör.
  • Vertikala avtal där avtalsparternas marknadsandel understiger 30 procent antas vara mer fördelaktiga än ofördelaktiga för konkurrensen och faller därför utanför ett förbud enligt konkurrensreglerna. Villkoret gäller alla parter till det vertikala avtalet.

    • OBS. Om ett företag i ett avtal både köper produkter och säljer dem vidare, bör företagets marknadsandel vara mindre än 30 procent både på produkternas inköps- och försäljningsmarknad. Annars kommer marknadsandelskravet på 30 procent att överskridas och då omfattas avtalet inte av gruppundantaget.
  • De särskilt allvarliga konkurrensbegränsningarna är begränsningar som sannolikt begränsar konkurrensen och är ofördelaktiga för konsumenter. Ett vertikalt avtal omfattas inte av gruppundantaget om det innehåller en sådan begränsning.

Då avtalet medför effektivitetsvinster som gynnar konsumenter

Vertikala avtal som inte omfattas av gruppundantaget kan utifrån en individuell bedömning ge upphov till effektivitetsvinster som gynnar konsumenter. Om ett vertikalt avtal som begränsar konkurrensen anses ha positiva effekter som överväger de negativa effekterna, är det tillåtet trots konkurrensbegränsningen.

För att avtalet ska kunna anses ha positiva effekter som överväger de negativa effekterna förutsätts att det vertikala avtalet

  • bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,
  • tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,
  • endast ålägger sådana begränsningar som är nödvändiga för att uppnå dessa mål, och
  • inte möjliggör för parterna att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga.

Företaget ska självt bedöma om dess vertikala avtal uppfyller förutsättningarna för att avtalet ska kunna anses ha positiva effekter som överväger de negativa effekterna.

Då avtalet innehåller en eller flera av de särskilt allvarliga begränsningarna

De särskilt allvarliga konkurrensbegränsningarna kommer sannolikt att begränsa konkurrensen och orsaka ofördelaktigheter för konsumenter. De är i allmänhet inte heller nödvändiga för att uppnå effektivitetsvinster. Därför faller ett vertikalt avtal som innehåller någon av de särskilt allvarliga konkurrensbegränsningarna helt och hållet utanför gruppundantaget, oavsett parternas marknadsandelar. Dessutom är det sannolikt att ett avtal som innehåller någon av de särskilt allvarliga begränsningarna begränsar konkurrensen och är därmed förbjudet.

De särskilt allvarliga begränsningarna utgörs av alla uttryckliga avtalsbestämmelser i det vertikala avtalet och de faktiska åtgärder som ingår i samma avtalsförhållande som syftar till att:

  • Distributören bör ha rätt att bestämma återförsäljningspriset för den produkt eller tjänst som distributören säljer.

    Det högsta eller rekommenderade återförsäljningspriset är inte förbjudna om de inte de facto leder till ett minimipris för återförsäljning.

    Case-exempel

    I fallet Iittala ansåg marknadsdomstolen att bestämmelserna om återförsäljningspriserna av Iittala produkter, som ingick bl.a. i distributionsavtalen , innebar fastställande av  minimipris för återförsäljning

    I besluten om konsumentelektronik ansåg kommissionen att leverantörerna för sina distributörer hade fastställt minimipriser för återförsäljning. Leverantörerna hade begränsat sådana distributörers, som verkade på internet, möjligheter att självständigt fastställa sina återförsäljningspriser. Leverantörerna hade t.ex. hotat återförsäljare med straff och stoppat produktleveranser till distributörer som inte följde minimipriset för återförsäljning.

  • Distributören bör ha rätt att själv bestämma till vem och var den säljer leverantörens produkter. En sådan begränsning är dock tillåten i följande fall:

    • För en säljare har fastställts en begränsning av aktiv försäljning till en annan säljares exklusiva område eller kundgrupp.
      • Vid aktiv försäljning närmar sig säljaren kunden. Vid passiv försäljning svarar säljaren på kundernas kontakttaganden. T.ex. anses försäljning på internet via den egna webbplatsen i allmänhet vara passiv försäljning.
    • För en grossist har fastställts en begränsning av försäljning till slutanvändare.
    • För en medlem i ett selektivt distributionssystem har fastställts en begränsning av försäljning till icke-auktoriserade distributörer inom distributionssystemets område.
      • OBS. I ett selektivt distributionssystem förbinder sig leverantören att leverera produkter endast till distributörer som uppfyller vissa kriterier. På motsvarande sätt förbinder sig auktoriserade distributörer att inte sälja produkter till icke-auktoriserade distributörer i områden där distributionssystemet tillämpas.
    • För en köpare av en komponent har fastställts en begränsning av försäljning av komponenterna vidare för samma ändamål som köparen ifråga har köpt komponenterna.

    Case-exempel

    I sitt Sanrio-beslut ansåg kommissionen att begränsningen av den aktiva och passiva försäljningen av licensierade produkter till att ske utanför ett visst geografiskt område begränsade konkurrensen.

  • En auktoriserad distributör bör få sälja leverantörens produkter till alla slutanvändare, vare sig de är konsumenter eller andra företag. Leverantören kan dock förutsätta att en auktoriserad säljare är verksam endast på ett verksamhetsställe som leverantören auktoriserat.

    Case-exempel

    I målet Lastentarvike Oy ansåg marknadsdomstolen att det krav på att inte sälja produkter till slutanvändare utanför det verksamhetsområde som reserverats för distributören och åtagandet att inte sälja produkter via internet, som ingick i det selektiva distributionssystemet, innebar en förbjuden begränsning av aktiv och passiv försäljning i det selektiva distributionssystemet.

    I sitt beslut angående Guess ansåg kommissionen att begränsningarna för auktoriserade distributörer att marknadsföra och sälja leverantörens produkter på internet utan leverantörens förhandsgodkännande, innebar en konkurrensbegränsning. Även avtalsvillkor och andra begränsningar som förhindrade auktoriserade distributörers försäljning till slutanvändare bosatta i en annan medlemsstat innebar en förbjuden begränsning av aktiv och passiv försäljning i ett selektivt distributionssystem.

  • Auktoriserade distributörer bör få köpa produkter av andra auktoriserade distributörer. Auktoriserade distributörer kan inte åläggas att köpa produkter som säljs i distributionssystemet av endast en leverantör.

    Case-exempel

    I sitt beslut angående Guess ansåg kommissionen att avtalsbestämmelserna som berörde en auktoriserad distributör, som begränsade försäljningen av leverantörens produkter till andra auktoriserade distributörer inom det selektiva distributionssystemet, innebar en konkurrensbegränsning.

  • Den som tillverkar komponenter bör ha rätt att sälja komponenterna också direkt till exempelvis slutanvändare eller reparations- och serviceföretag.

Ett vertikalt avtal som innehåller en av de särskilt allvarliga begränsningarna faller helt utanför gruppundantaget. Företaget har dock möjlighet att även i det individuella fallet visa att ett vertikalt avtal, även med en av de särskilt allvarliga begränsningarna, förtjänar att undantas förbudet enligt konkurrensreglerna på basis av att dess positiva effekter överväger de negativa effekterna. Då bör företaget självt visa att det vertikala avtalet ger upphov till effektivitetsvinster som gynnar konsumenterna.

Då avtalet innehåller en viss utesluten begränsning

Vissa vertikala begränsningar som bromsar upp marknadstillträde faller direkt utanför gruppundantaget oavsett parternas marknadsandelar. Hela det vertikala avtalet står dock inte utanför gruppundantaget, utan endast begränsningen i fråga. De övriga delarna av det vertikala avtalet omfattas av gruppundantaget.

Följande står utanför gruppundantaget:

  • • Konkurrensklausuler som gäller i över 5 år eller vars varaktighet är obegränsad.
    • OBS. I och med en konkurrensklausul ska köparen antingen
      • inte tillverka, köpa, sälja eller återförsälja produkter som konkurrerar med produkterna som avses i det vertikala avtalet, eller
      • åläggas att av leverantören köpa över 80 procent av de totala inköpen.
  • En konkurrensklausul som innebär att köparen inte får tillverka, köpa, sälja eller återsälja produkter efter det vertikala avtalets giltighetstid.
    En sådan konkurrensklausul är dock tillåten om

    • den varar i högst ett år,
    • den är nödvändig för att skydda leverantörens know-how, och
    • den begränsas till det köpares verksamhetsställe som verkade under avtalsförhållandet.
  • Förbud av försäljning av vissa konkurrerande varumärken i ett selektivt distributionssystem.

Då avtalet innehåller en annan vertikal begränsning

Vertikala avtal utanför gruppundantaget ska bedömas individuellt. Vertikala avtal är förbjudna även utanför gruppundantaget endast om de begränsar konkurrensen. Ett avtal kan begränsa konkurrensen om det innehåller en vertikal begränsning. En vertikal begränsning kan genomföras antingen genom uttryckliga avtalsbestämmelser eller genom olika incitament och sanktioner som leder till samma resultat. Vertikala begränsningar är till exempel:

  • Köparen koncentrerar sina inköp till en leverantör.

    Case-exempel

    I målet som gällde Van den Bergh Foods konstaterades att den klausul i distributionsavtalet enligt vilken glassleverantören förpliktade dess glassdistributörer att använda de frysboxar som leverantören levererat till sina distributörer utan kostnad eller mot nominell hyra, endast för förvaring av glass tillverkade av leverantören, innebar fastställande av försäljning av ett enda varumärke. På grund av fallets särdrag ansågs en sådan avtalsklausul hindra marknadstillträdet av leverantörens konkurrenter och därmed begränsa konkurrensen.

  • Leverantören säljer sina produkter inom ett visst område endast till en distributör.

  • Leverantören fastställer att distributören får sälja leverantörens produkter endast till vissa gemensamt överenskomna kunder.

  • Auktoriserade återförsäljares försäljning begränsas till alla utom andra auktoriserade återförsäljare och slutkunder.

    Case-exempel

    I Pierre Fabre målet konstaterades att selektiva distributionssystem är tillåtna om återförsäljarna väljs till systemet på objektiva och kvalitativa grunder och kriterierna gäller alla potentiella återförsäljare på samma sätt, om den distribuerade produktens egenskaper förutsätter ett selektivt distributionssystem för att dess kvalitet ska kunna upprätthållas och de fastställda kriterierna överskrider inte det som är nödvändigt. Klausulen i distributionsavtalet, som i själva verket förhindrade försäljning av leverantörens produkter via internet och därmed begränsade den aktiva och passiva försäljningen till slutkunder, kunde inte anses nödvändig för upprätthållningen av ett selektivt distributionssystem. Avtalsklausulen var således förbjuden.

  • Köparen beviljas rätt att mot betalning använda leverantörens affärsmodell och tillhörande immateriella rättigheter.

    Case-exempel

    I Pronuptia de Paris-målet konstaterades att franchising-avtal är tillåtna, förutsatt att de är nödvändiga för att skydda leverantörens know-how. Bestämmelserna i ett franchisingavtal kan dock begränsa konkurrensen och vara förbjudna om de begränsar konkurrensen mellan medlemmarna i franchisingnätverket, till exempel genom att hindra dem från att konkurrera med varandra med priser.

  • Leverantören levererar produkter endast eller huvudsakligen till en köpare eller för ett visst ändamål.

Minneslista för bedömning av vertikala avtal

Skyddas ett vertikalt avtal av gruppundantaget?

  • Avtalet bör gälla distribution eller försäljning av produkter eller tjänster.

  • Om båda parternas marknadsandel understiger 30 procent  är avtalet tillåtet.

  • Om avtalet inte innehåller några särskilt allvarliga begränsningar och parternas marknadsandelar understiger 30 procent är avtalet tillåtet.

  • Om avtalet innehåller en utesluten begränsning, är endast denna begränsning utanför gruppundantaget och bör bedömas individuellt.

Begränsar ett vertikalt avtal utanför gruppundantaget konkurrensen på ett betydande sätt?

  • Om det är fråga om ett egentligt agenturavtal är konkurrensreglerna inte tillämpliga.

    • Om parternas marknadsandelar understiger 15 procent är konkurrensreglerna inte tillämpliga.
    • OBS. Om avtalet innehåller någon av de särskilt allvarliga konkurrensbegränsningarna, tillämpas inte marknadsandelsgränsen på 15 procent!
  • Om avtalet innehåller en vertikal begränsning som begränsar konkurrensen är det förbjudet.

  • Om avtalet uppfyller förutsättningarna för att anses ha positiva effekter som överväger de negativa effekterna är det tillåtet även om det skulle begränsa konkurrensen.