Branschorganisationerna

Branschorganisationerna samlar företag inom samma bransch och driver deras intressen. Därför kan de också skapa en miljö var olagligt samarbete mellan konkurrenter kan uppkomma. För att undvika verksamhet som strider mot konkurrenslagstiftningen i branschorganisationerna rekommenderas det att branschorganisationerna utarbetar tydliga spelregler och förbinder sig till dem. Konkurrenslagstiftningen utgör inte ett hinder för en ändamålsenlig intressebevakning.

Varför uppmärksammas branschorganisationerna i konkurrensrätten?

Branschorganisationerna har en viktig roll bland annat för företagens möjligheter till gemensamt intressebevakning och påverkningsarbete.  Av branschorganisationernas karaktär följer dock samtidigt konkurrensrättsliga risker, eftersom företag som konkurrerar med varandra inom samma bransch och ofta på samma marknad kan sträva efter att främja sina egna intressen genom samarbete konkurrenter emellan. Karaktären av branschorganisationernas och deras olika kommittéers eller underföreningars verksamhet kan medföra att det här samarbetet blir sådant som strider mot konkurrenslagstiftningen, såsom exempelvis kartellverksamhet. Även om branschorganisationen ämnar agera lagenligt, är det möjligt att tröskeln för vad som anses vara verksamhet som strider mot konkurrensrättslagstiftningen sänks och överskrids lättare när konkurrenterna samarbetar inom organisationen.

Både Finlands och Europeiska unionens konkurrenslagstiftning kan tillämpas på branschorganisationernas verksamhet, och både i Finland och i EU finns det många fall var en branschorganisation eller dess medlemmar har dömts för överträdelser mot konkurrenslagstiftningen. Det har till största delen handlat om att branschorganisationen själv har verkställt en förbjuden konkurrensbegränsning eller fungerat som plattform för förbjudet samarbete mellan konkurrenterna. I Europeiska kommissionens kartellfall har en branschorganisations verksamhet anknutits till den förbjudna verksamheten i ungefär två fall av fem. Branschorganisationerna kan därför sägas ligga i konkurrensövervakningens fokusområde.

Att en branschorganisation driver branschens intressen kan bli sådant som förenhetligar konkurrensbeteendet hos konkurrerande företag eller förhindrar eller försvårar nya konkurrenters inträde i branschen. Då handlar det om att begränsa konkurrensen. Medlemmarna i en kartell kan till exempel organisera kartellens verksamhet i samband med branschorganisationens möten eller evenemang.   Branschorganisationen kan även själv rekommendera till exempel prishöjningar. Om en branschorganisationens eller dess medlemskårs syften är konkurrensbegränsande, kommer konkurrensen mellan företagen att upphöra eller minskar.  Ifall konkurrensen på marknaden minskar, kan kunderna inte dra nytta av de innovationer och den priskonkurrens som en fungerande konkurrens medför. När det gäller allvarliga karteller är den prishöjande effekten av dem enligt undersökningar 10–30 procent eller till och med mer.

Vilka bestämmelser är tillämpliga på den konkurrensrättsliga utvärderingen av branschorganisationernas verksamhet?

Konkurrensövervakningen över branschorganisationerna utvärderar både organisationens egen verksamhet och samarbetet mellan konkurrenterna inom organisationen. Utvärderingen av eventuella konkurrensbegränsningar görs enligt konkurrenslagens 5 §:

Avtal mellan näringsidkare, beslut av sammanslutningar av näringsidkare samt samordnade förfaranden av näringsidkare är förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett betydande sätt eller om det av dem följer att konkurrensen på ett betydligt sätt hindras, begränsas eller snedvrids.

Alla arrangemang som omfattas av förbudsbestämmelsen (dvs. konkurrensbegränsande avtal, beslut eller samordnade förfaranden) är inte nödvändigtvis som sådana förbjudna. Om undantag från förbudet bestäms i 6 § i konkurrenslagen. Ett arrangemang som omfattas av förbudsbestämmelsen kan vara konkurrensrättsligt godtagbart om en branschorganisation eller näringsidkare som är delaktig i arrangemanget kan påvisa att alla följande villkor uppfylls:

  • det konkurrensbegränsande arrangemanget medför effektivitetsfördelar för dess parter
  • den konkurrensbegränsning som omfattas av förbudet är absolut nödvändig för att uppnå effektivitetsfördelarna
  • de effektivitetsfördelar som uppstår gynnar även konsumenterna
  • arrangemanget leder inte till att konkurrensen på marknaden elimineras

Ju allvarligare konkurrensbegränsningen är, desto mer osannolikt är det att den kan försvaras med resulterande effektivitetsfördelar. Förfaranden som betraktas som karteller mellan konkurrenterna, såsom att avtala om priser (inkl. branschorganisationens prisrekommendationer), avtala om produktionsmängder eller uppdelning av marknader eller kunder, kollektiv bojkott eller informationsutbyte som påverkar konkurrenternas framtida konkurrensbeteende är sannolikt alltid förbjudna.

När en konkurrensbegränsning kan påverka handeln mellan EU:s medlemsstater (dvs. uppfyller det s.k. handelskriteriet), bedöms branschorganisationens verksamhet och samarbetet mellan konkurrenterna även utifrån artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Innehållet i artikeln är detsamma som i 5 § och 6 § i konkurrenslagen, och de inhemska bestämmelserna ska tillämpas i enlighet med artikeln.  Om handelskriteriet uppfylls och EU:s konkurrensregler ska tillämpas avgörs från fall till fall.

Eftersom medlemmarna i en branschorganisation ofta täcker en stor del eller största delen av branschens affärsverksamhet i Finland, och organisationens verksamhet och medlemmarnas eventuella samarbeten kan påverka marknaden i hela Finland, kan EU:s konkurrensregler bli tillämpliga. KKV har tillämpat artikel 101 FEUF i vissa avgöranden som gäller branschorganisationer.

Ur vilket perspektiv utvärderas branschorganisationens beslutsfattande och samarbetet inom det?

När man bedömer branschorganisationerna och verksamheten inom dem utreds främst ifall konkurrenterna samarbetar sinsemellan, om deras konkurrensbeteende förenhetligas och ifall det skadar konsumenterna. Verksamhetsformen (så som formella beslut, rekommendationer, standardvillkor, certifiering osv.) har ingen betydelse, utan bedömningen fokuserar på hur verksamheten påverkar konkurrensen på marknaden.

I en fungerande konkurrens fattar varje företag självständigt beslut om sin affärsverksamhet utifrån sina egna premisser. Till en fungerande konkurrens hör inte att konkurrenterna samordnar sina affärslösningar, diskuterar dem på förhand mellan konkurrenterna eller att konkurrenterna eller branschorganisationen uppmanar företagen att agera på ett visst sätt. I en fungerande konkurrens är marknaden däremot öppen för nya konkurrenter, nyttigheter och affärsmodeller utan att företag som redan är verksamma inom branschen tillsammans hindrar eller försvårar andras inträde på marknaden.

Vad avses i konkurrenslagen med avtal, samordnat förfarande eller beslut av en sammanslutning av näringsidkare?

Konkurrenslagen förbjuder sådant konkurrensbegränsande samarbete mellan konkurrenter där företagen kommer överens om att agera på ett enhetligt sätt på marknaden i förhållande till konkurrensmedel som varje företag själv kan besluta om. Även samförstånd om gemensamma riktlinjer är ett avtal. Avtalet behöver inte vara skriftligt dokumenterat.

Förbudsbestämmelsen omfattar också situationer var konkurrensen begränsas genom att konkurrenter de facto samarbetar utan att de har gjort avtal om samarbetet.

De anvisningar som en branschorganisation publicerar eller dess rekommendationer kan omfattas av förbudsbestämmelsen, om de kan anses representera organisationens medlemmars vilja att agera på ett visst sätt så att konkurrensen begränsas.

När strider samarbetet inom branschorganisationen mot konkurrensreglerna?

Gränsdragningen mellan tillåtet och förbjudet samarbete är inte alltid enkel. I en fungerande konkurrens fattar varje företag självständigt beslut om sin affärsverksamhet utifrån sina egna premisser. Ifall ett företag diskuterar sina affärsbeslut eller avslöjar sina avsikter för sina konkurrenter på förhand, eller ifall företagens affärsbeslut har samordnats inom branschorganisationen på förhand, är det inte längre frågan om självständigt beslutsfattande av företagen.

Ett konkurrensstridigt ingripande av en branschorganisation i medlemsföretagens självständiga beslutsfattande kan ske redan när företaget går med i en branschorganisation, ifall medlemskapet redan i sig förutsätter att företaget agerar på ett sätt som begränsar konkurrensen.

Å andra sidan kan även branschorganisationens uppmaning till medlemmarna att agera på ett visst sätt strida mot konkurrensreglerna.

Även insamling av konkurrensmässigt känslig information från medlemmarna och rapportering och distribution tillbaka av informationen till medlemmarna kan minska osäkerheten som vanligtvis råder om konkurrenternas agerande på marknaden och därmed leda till att konkurrensen på marknaden förvrängs.

Med konkurrensmässigt känsliga uppgifter avses strategisk information om företagens affärsverksamhet som inte är offentlig. Som konkurrensmässigt känslig information kan räknas till exempel framtida ändringar i företagets pris eller produktionsvolymer. Historiska uppgifter om företagens affärsbeslut är i allmänhet inte känsliga på motsvarande sätt, särskilt inte om man av uppgifterna inte kan utläsa eller dra slutsatser om vilket enskilt företag det är fråga om. Det är viktigt att förstå gränsdragningen mellan konkurrensmässigt känslig och icke-känslig information till exempel i situationer var branschorganisationen i statistikföringssyfte samlar in uppgifter om medlemmarnas affärsverksamhet.

Utbildning eller beräkningshjälp som erbjuds till branschorganisationens medlemsföretag kan strida mot konkurrensreglerna, ifall man därigenom begränsar företagets möjlighet att besluta om faktorer det annars kunde göra beslut om, såsom bidrag eller avkastningskrav på kapitalet.

En branschorganisation kan utarbeta allmänna avtalsvillkor för branschen, såsom försäljnings- eller leveransvillkor. I branschorganisationen kan man också skapa olika certifieringssystem som ska visa att företagens verksamhet inom branschen är högklassig och tillförlitlig. Både de allmänna avtalsvillkoren och certifieringssystemen är dock förknippade med konkurrensrättsliga risker, i och med att de kan ingripa för mycket i frågor som faller under företagens självständiga beslutanderätt och därmed snedvrida konkurrensen på marknaden.

  • I en branschorganisation utarbetas detaljerade kriterier för vilka faktorer företaget ska uppfylla eller standarder för förfaringssätten inom affärsverksamheten för att företaget ska ha rätt att använda organisationens certifikat i sin marknadsföring.

    Eftersom branschorganisationen standarder och certifieringskriterier oundvikligen utarbetas i samarbete mellan företag som redan är verksamma inom branschen, finns det en risk att de utformas så att de diskriminerar nya företag som strävar efter att komma in på marknaden. Det finns också en risk för att standarderna och certifieringskriterierna förenhetligar företagens konkurrensbeteende för sådana faktorer som de själva kan bestämma över på ett sätt som strider mot konkurrensreglerna.

    Fall:

    Copy link to clipboard

Branschorganisationer i trafikljus – rött, gult och grönt ljus

Branschorganisationernas förfaringssätt och deras konkurrensrättsliga godtagbarhet kan granskas med hjälp av följande trafikljusexempel.

Obs! Det som framförs nedan ersätter inte en vederbörligen gjord konkurrensrättslig analys och avgör inte heller som sådant KKV:s ståndpunkt i ett enskilt ärende. Branschorganisationen och dess medlemmar ansvarar själva för att verksamheten är lagenlig. Om du är osäker på ifall verksamheten är lagenlig är det bäst att konsulterna en expert som är insatt i konkurrensrätt.

Förbjuden
Förbjuden när en viss tröskel överskrids
Tillåten
🔴
🟡
🟢
Verksamhet som är direkt förbjuden enligt konkurrenslagen. Ett sådant agerande innebär en direkt begränsning av konkurrensen.Många typer av verksamhet som annars är tillåten kan strida mot konkurrensen om en viss tröskel överskrids. Kravet på självständigt beslutsfattande ska betraktas som en tumregel!Verksamhet som inte påverkar företagens möjligheter att konkurrera fritt. Branschorganisationerna får erbjuda hjälp med att leda företaget, förutsatt att hjälpen inte har förbjudna drag.
Prispåverkan till exempel genom att avtala om produktens eller tjänstens pris, eller genom att rekommendera eller fastställa avtalsvillkor som gäller prisbildningen.Prissättningshjälp. Det är tillåtet att ge prissättningshjälp, men hjälpen är förbjuden om den de facto innebär till exempel en rekommendation, en förbindelse för företaget att uppbära en viss typ av avgift eller en prishöjning.Beräkningshjälp till medlemmarna. Det är tillåtet att distribuera information som underlättar till exempel beräkningen av strukturen i företagets självkostnadspriser, förutsatt att företagen bestämmer sina priser på ett genuint självständigt sätt.
Marknadsdelning till exempel genom att dela upp kunder eller verksamhetsområden eller genom att hindra nya aktörer från att träda in på marknaden.Utarbetning av gemensamma standarder för branschen Det är acceptabelt att utarbeta gemensamma standarder för branschen, men om till exempel en branschorganisation inte utfärdar certifikat till företag som inte tillhör organisationen kan det vara fråga om en förbjuden uteslutning från marknaden.

Se till att organisationens avtalsvillkor eller andra villkor är jämlika och icke-diskriminerande samt även mot rättvisa konsumenterna!
Annan utbildning som erbjuds av en branschorganisation, till exempel i personal- eller kommunikationsfrågor.
Begränsning av utbudet
till exempel genom att hindra medlemmar från att erbjuda tjänster till vissa kunder.
Juridisk rådgivning till medlemmarna. Juridisk rådgivning kan ges till exempel per telefon eller vid särskilda utbildningar.
Utbyte av konkurrensrättsligt känslig information till exempel gällande försäljningsvolymer, prissättningsprinciper, försäljningsvillkor eller kostnader.

Konkurrensrättsligt känslig information är strategisk information om företags affärsverksamhet som inte är offentlig. Sådan information är till exempel kommande prissättnings- och produktionsplaner.
Insamling av marknadsinformation kan vara godtagbart, men om den information som förädlats eller distribuerats inte är anonym och gäller ett framtida beteende är verksamheten sannolikt förbjuden.Publikationsverksamhet som gäller branschen, såsom publicering av en medlemstidning och information om myndighetskrav inom branschen.

Obs! Även om verksamheten verkar tillåten kan den i själva verket få konkurrenshämmande effekter! Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid vad verksamheten verkligen leder till och inte på hur verksamheten ter sig utåt.

Vad händer om mitt företag eller min branschorganisation har handlat i strid med konkurrenslagstiftningen?

Om en branschorganisation och/eller dess medlemsföretag anses ha gjort sig skyldiga till lagstridig verksamhet inom ramen för organisationens verksamhet, kan det ha konsekvenser för såväl branschorganisationen som dess medlemmar.

Verksamhet som strider mot konkurrenslagen kan leda till en påföljdsavgift för dem som är delaktiga i den. Påföljdsavgiftens belopp är högst tio procent av den årliga omsättningen för ett företag eller en branschorganisation som deltagit i lagstridig verksamhet. Omsättningen av de företag som är medlemmar i branschorganisationen kan beaktas vid bedömningen av beloppet på branschorganisationens påföljdsavgift. Dessutom kan branschorganisationens medlemmar under vissa förutsättningar bli skyldiga att betala den påföljdsavgift som bestämts för branschorganisationen, om branschorganisationen inte själv kan betala den.

Om medlemmarna till exempel i sin verksamhet tillämpar en branschorganisations lagstridiga rekommendationer eller har deltagit i utarbetandet av dem, kan medlemmarna anses vara delaktiga i lagstridig verksamhet. Om en branschorganisation däremot har främjat en kartell mellan medlemmarna till exempel genom att ordna möten eller förädla information för lagstridigt informationsutbyte, kan även branschorganisationen utöver medlemmarna vara delaktig i kartellen. En branschorganisation kan också självständigt ansvara för brott mot konkurrenslagen.

Hur ska jag göra om jag upptäcker verksamhet som strider mot konkurrenslagen i min branschorganisations verksamhet?

Det är varje företags och branschorganisations sak att se till att den egna verksamheten är förenlig med konkurrenslagen. Det är också bra om branschorganisationen har tydliga anvisningar för hur konkurrenslagen ska beaktas i verksamheten. Kontakta en sakkunnig för att få konkurrensrättslig rådgivning ifall du inte är säker på verksamhetens lagenlighet.

Om du identifierar lagstridig verksamhet eller märker att frågor som strider mot konkurrensreglerna behandlas under ett av branschorganisationens möten, ska du ta avstånd från det som strider mot lagen, tydligt döma diskussionen och lämna mötet. Meddela KKV om dina observationer.

Om du märker att du är delaktig i en kartell kan du undvika den påföljdsavgift som fastställs för kartellen om du meddelar KKV om din delaktighet. Det företag som först anmält kartellen befrias helt från påföljdsavgiften.

Rekommendationerna till branschorganisationerna i ett nötskal

En branschorganisation kan undvika överträdelser av konkurrenslagstiftningen till exempel genom att göra följande:

Gör följande:

  • Skapa en plan för hur konkurrenslagstiftningen ska beaktas i verksamheten (ett s.k. compliance-plan) och se till att medlemmarna känner till den – gör efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen till en av organisationens etiska värderingar.
  • VKräv att medlemmarna utan dröjsmål avlägsnar sig från sådana tillställningar där diskussionen är konkurrensmässigt känslig och att de entydigt tar avstånd från sådana diskussioner.
  • Se till att organisationens regler och anslutningsvillkor är tydliga, icke-diskriminerande och skäliga samt objektiva.
  • Se till att organisationens eventuella standardvillkor inte förenhetligar företagens konkurrensbeteende och att de är begripliga och tydliga samt rimliga för kunderna.
  • Se till att organisationens eventuella kvalitetscertifieringar är objektiva, skäliga och rättvisa samt tillgängliga för alla på skäliga villkor.
  • Uppmuntra medlemsföretagen att rapportera missbruk till organisationen eller myndigheterna.
  • Ingrip om du upptäcker lagstridig verksamhet! Påföljderna av brott mot konkurrenslagstiftningen kan vara stränga både för organisationen och för organisationsmedlemmar som deltar i lagstridig verksamhet. Utöver påföljdsavgifterna uppkommer ofta rättegångskostnader och resurstryck för företagen, och deras rykten kan skadas avsevärt.

Gör inte följande:

  • Upprätthåll inte regler som hindrar medlemmarna från att självständigt fatta sina kommersiella beslut utifrån sina egna premisser.
  • Rekommendera inte försäljningspriser, produktionsvolymer eller prishöjningar eller tidpunkten för sådana för medlemmarna.
  • Låt inte organisationen fungera som en plattform för förbjudet samarbete mellan konkurrenter, var de kan komma överens om till exempel priser, kunder eller produktionsvolymer.
    • Låt inte medlemmarna diskutera eller utbyta känslig information sinsemellan.
    • Hjälp inte till vid förbjudet informationsutbyte och tillåt inte annan förbjuden verksamhet vid vare sig officiella eller inofficiella tillställningar inom organisationen.
    • Plattformen har ingen betydelse. Det kan lika gärna vara fråga om ett möte i organisationen, branschinterna WhatsApp – eller andra diskussionsgrupper, organisationens intranät eller extranät, ett telefonmöte eller någon annan motsvarande plattform.
  • Förädla eller förmedla inte konkurrensmässigt känslig information som du eventuellt har samlat in från medlemmarna så, att informationen kan användas för att förenhetliga företagens konkurrensbeteende.
  • Skapa inte regler eller rutiner som begränsar medlemmarnas möjligheter att konkurrera med andra av organisationers medlemmar, till exempel genom att hindra dem från att marknadsföra lägre priser eller locka till sig andra företags kunder.
  • Publicera inte vaga ogrundade påståenden som ”billigare pris betyder sämre kvalitet”.
  • Hindra inte medlemmarna från att tillämpa andra avtalsvillkor än de som tagits fram inom organisationen.