KKV förslag för regeringsperioden 2027–2031

• Skadlig koncentration på marknaden leder till högre priser, sämre kvalitet och färre innovationer. Som en följd av detta försvagas konkurrenstrycket, produktivitetstillväxten avtar och kostnaderna ökar för både konsumenterna och den offentliga sektorn.
• Koncentration på marknaden kan motverkas genom tillsyn över företagsförvärv. De nuvarande omsättningsgränserna för anmälningsskyldighet vid företagsförvärv är dock höga i förhållande till storleken på Finlands samhällsekonomi. Därför faller fortfarande företagsförvärv som kan ha skadliga effekter på konkurrensen utanför tillsynen.
• Till exempel har stora företag inom hälsovårdsbranschen under de senaste 15 åren kunnat förvärva hundratals lokala läkar- och tandläkarstationer. Som en följd av detta har priserna på de förvärvade läkarstationerna i genomsnitt stigit med 10–20 procent och inom laboratorie- och bilddiagnostiktjänster i värsta fall med upp till 50 procent. Prisökningen återspeglas också i den offentliga sektorns tjänsteinköp och ökar de offentliga utgifterna.
• I alla andra nordiska länder samt i flera andra EU-länder kan myndigheten vid behov även undersöka företagsförvärv som underskrider omsättningsgränserna med stöd av så kallad övertagningsrätt.

Mer information

• Karteller begränsar konkurrensen, höjer priserna och minskar incitamenten till innovationer. Som en följd av detta avtar produktivitetstillväxten, investeringarna minskar och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt försvagas. Karteller ökar också den offentliga sektorns kostnader på marknader där staten, kommunerna och välfärdsområdena upphandlar tjänster, varor och entreprenader.
• Resurserna för tillsynen har minskat till följd av sparåtgärderna inom statsförvaltningen. En förstärkning av kartelltillsynen skulle gynna hela samhället och förbättra läget i de offentliga finanserna. Samtidigt skulle den dämpa kostnadstrycket och stärka ekonomins effektivitet. Under de senaste tjugo åren har KKV samlat in 231 miljoner euro i påföljdsavgifter till statskassan, vilket är nästan dubbelt så mycket som de anslag som anvisats för konkurrenstillsynen, 121,4 miljoner euro.

Mer information

• Företagsstöd kan avhjälpa brister i marknadens funktion, stödja strukturomvandlingen i ekonomin och stärka produktivitetstillväxten. Företagsstöd kan trots allt gå till företag med svag produktivitet, snedvrida konkurrensen eller kanaliseras till projekt där stödets verkningar förblir små. I sådana fall riktas de offentliga medlen inte så verkningsfullt som möjligt, och den strukturella förnyelsen av ekonomin bromsas upp.
• Behovet av att förbättra företagsstödens verkningsfullhet har identifierats brett, men det råder oenighet om hur stöden bör minskas och var arbetet bör inledas.

Mer information

• Offentliga upphandlingar kostar den offentliga sektorn nästan 40 miljarder euro per år. Hälften av de offentliga upphandlingarna får tre anbud eller färre. Svag konkurrens höjer kostnaderna för upphandlingarna och försämrar de offentliga medlens verkningsfullhet. Enligt undersökningar kan fler anbud sammanlagt medföra årliga besparingar på upp till hundratals miljoner euro.
• Upphandlingslagen tillåter upphandlingskontrakt som gäller tills vidare, vilket innebär att en upphandlande enhet kan köpa produkter eller tjänster utan ny konkurrensutsättning i upp till flera årtionden. Användningen av avtal som gäller tills vidare följs för närvarande inte upp. Avtal som fortsätter länge utan konkurrensutsättning kan minska konkurrenstrycket, höja kostnaderna och bromsa utvecklingen av tjänsterna.
• Konkurrensutsättning kan ge betydande besparingar och förbättra kvaliteten på de tjänster som upphandlas.
• Med hjälp av Statskontorets planerade informationsresurs för upphandlingsdata kan man följa upp vilka upphandlingar som konkurrensutsätts, hur mycket pengar som används för offentliga upphandlingar och vad medlen används till. Nyttan av informationsresursen uppstår dock först när informationen analyseras systematiskt och utnyttjas i utvecklingen av upphandlingspraxis.

Mer information

• Privata social- och hälsovårdsföretag erbjuder privat- och företagskunder företagshälsovårdstjänster samt privata läkar-, tandläkar- och rehabiliteringstjänster. Dessutom producerar de köpta tjänster för den offentliga sektorn. Hur marknaden för social- och hälsovårdstjänster fungerar påverkar direkt kostnaderna för hushåll, arbetsgivare, välfärdsområden och FPA samt den effektiva användningen av offentliga medel. Värdet av den privata tjänsteproduktionen uppgick år 2023 till över 5 miljarder euro.
• Den privata marknaden för social- och hälsovårdstjänster är mycket koncentrerad. De fyra största aktörernas andel av marknaden för social- och hälsovårdstjänster är cirka 75 procent. Merparten av de företagsförvärv inom hälsovårdsbranschen som har lett till koncentration har fallit utanför tillsynen över företagsförvärv. Svag konkurrens minskar incitamenten att effektivisera verksamheten och utveckla nya tjänster, vilket på lång sikt försvagar produktivitetstillväxten.
• Koncentrationen på marknaden har lett till prisökningar på flera tiotals procent. Koncentrationen återspeglas också i den offentliga sektorns kostnader, eftersom välfärdsområdena och FPA köper utkontrakterade tjänster på den privata marknaden. Koncentrationen understryker behovet av effektiv upphandlingspraxis som ökar konkurrensen, såsom användning av rangordning och vid behov pristak.
• Flerkanalsfinansiering är inte ett kostnadseffektivt sätt att finansiera social- och hälsovårdstjänster, utan de offentliga medlen kunde riktas mer verkningsfullt. Nyttan av FPA-ersättningarna riktas till betydande delar till höginkomsttagare och tjänsteleverantörer. De rehabiliteringstjänster som FPA ordnar kompletterar i sin tur välfärdsområdenas serviceutbud. I den nuvarande modellen saknar dock både välfärdsområdena och FPA incitament att ordna överlappande tjänster effektivt.

Mer information

• Apotekssystemet påverkar direkt både konsumenternas läkemedelskostnader och de offentliga utgifterna. Tryggandet av läkemedelssäkerheten och den riksomfattande tillgången till läkemedel har lett till en mycket komplicerad reglering av apoteksmarknaden och svag kostnadseffektivitet.
• Det nuvarande systemet uppfyller dåligt sitt ursprungliga syfte som inkomstutjämnare mellan apotek och som ett sätt att dämpa konsumenternas och samhällets läkemedelskostnader.
• Apotekens genomsnittliga vinster har upprepade gånger konstaterats vara jämförelsevis höga, och de varierar dessutom kraftigt. Därtill utgör handelsvaror, det vill säga andra produkter än läkemedel, en betydande del av affärsverksamhetenstotalresultat.
• Den mångfacetterade regleringen av apotekstillstånd försvårar apoteksbranschens utveckling mot bättre kostnadseffektivitet, bättre tillgång till apotekstjänster och nya verksamhetsmodeller. Till exempel förutsätter ett nätapotek apotekstillstånd, vilket innebär att ett nätapotek endast kan inrättas i anslutning till ett fysiskt apotek.

Mer information

• Penningspelandet har minskat, men spelande på risknivå har blivit vanligare. Skadeverkningar av penningspel orsakar betydande ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem samt kostnader för enskilda personer, närstående och samhället.
• Finland övergår till ett licenssystem, vilket innebär att penningspel som erbjuds på nätet, såsom nätkasinon samt sportvadhållning, öppnas för konkurrens.
• Utan tillräckliga skyddsåtgärder kan licenssystemet avsevärt öka skadeverkningarna av penningspel, överskuldsättningen och andra samhälleliga kostnader som orsakas av spelande.

Mer information

• Konsumentombudsmannens effektiva verksamhet motverkar otillbörliga förfaranden, tryggar en jämlik behandling av företag och främjar tillgodoseendet av konsumenternas rättigheter.
• Marknadsföring, handel och ärendehantering som flyttat till webben och den digitala miljön måste kunna följas och analyseras allt bättre. Företag behöver också riktlinjer och anvisningar om tillämpningen av ny lagstiftning.
• Konsumentombudsmannen har fått, och får fortlöpande, ny lagstiftning att övervaka, men resurserna har tvärtom minskat till följd av sparåtgärderna inom statsförvaltningen.

Mer information

Tvister inom konsumenthandeln försvårar företagens affärsverksamhet och minskar konsumenternas vilja att fatta köpbeslut. En fungerande tvistlösning stöder marknadens funktion och den ekonomiska tillväxten.

• Det snabbaste och förmånligaste sättet att lösa tvister är konsumentrådgivningen.
• KKV rådgivningstjänst är den primära behandlingskanalen för konsumenttvister och den mest kostnadseffektiva metoden för den offentliga sektorn att lösa tvister.
• Rådgivningen förebygger att tvister drar ut på tiden och minskar antalet ärenden som går vidare till konsumenttvistenämnden och tingsrätterna, där behandlingen är långsammare och betydligt dyrare både för parterna och för den offentliga sektorn.

Mer information

• Behandlingen av ostridiga fordringsmål är avsedd för klara och ostridiga fordringar. I praktiken används förfarandet dock också i situationer där grunden för fordran är oklar eller tvistig. Som en följd av detta kan konsumenter bli tvungna att betala ogrundade eller bristfälligt utredda krav.
• Under 2024 avgjordes 448 747 tvistemål vid tingsrätterna. Av dessa var 438 137 summariska ärenden, det vill säga nästan 98 procent. Förfarandet har således en exceptionellt stor betydelse för konsumenternas rättsskydd.
• Ostridiga, det vill säga summariska fordringsmål, är avsedda endast för klara och ostridiga ärenden som gäller till exempel obetalda krediter eller fakturor.
• Konsumentombudsmannens tillsynsärenden, erfarenheterna från biståndsverksamheten och KKV:s undersökning visar att förfarandet också används i tvistiga ärenden och i ärenden där grunden för fordran är oklar.
• Konsumentgäldenärer har sällan tillräcklig kunskap, eller på grund av kostnadsrisken tillräckligt mod, att bestrida en stämning i ett fordringsmål. För käranden är det summariska förfarandet enkelt, billigt och nästan riskfritt, vilket skapar ett incitament att framställa också tvistiga och ogrundade yrkanden. Det nuvarande systemet ger käranden ett starkt incitament att använda summariska förfaranden även i situationer där ärendet i själva verket inte är ostridigt.

Mer information

• Äldre blir oftare än andra föremål för aggressiv hemförsäljning. Vid hemförsäljning kan äldre säljas onödiga och överprissatta produkter. Ytterligare problem uppstår till exempel när det inte går att få kontakt med kundtjänsten.
• Särskilt i samband med renoveringar och andra stora anskaffningar har det observerats fall där konsumentens nedsatta funktionsförmåga eller sårbara ställning har utnyttjats.
• Den nuvarande lagstiftningen skyddar inte konsumenter med nedsatt funktionsförmåga tillräckligt vid hemförsäljning, eftersom säljarens aggressiva förfarande för närvarande inte direkt gör avtalet ogiltigt.

Mer information

• Cirka en halv miljard euro används årligen för offentligt ersatta taxiresor.
• Sätten att ordna och konkurrensutsätta taxiresor skiljer sig avsevärt åt mellan olika områden och olika typer av transporter. För närvarande finns det ingen klar uppfattning om vilket sätt som är det mest effektiva att ordna taxiresor i olika situationer.
• Enligt KKV:s och FPA:s undersökningar har konkurrensutsättningen av FPA-skjutsar lett till besparingar på över 100 miljoner euro för den offentliga sektorn jämfört med en modell där skjutsarna inte konkurrensutsattes. Vid konkurrensutsättningen av FPA-skjutsar våren 2026 sjönk prisnivån ytterligare betydligt under nivån i tidigare konkurrensutsättningar. Motsvarande besparingar kan vara möjliga också inom andra offentligt ersatta taxiresor.

Mer information

• Den regionala persontrafiken på järnväg ska enligt planerna konkurrensutsättas efter 2030. Om konkurrensutsättningen lyckas sänker den driftskostnaderna, förbättrar kostnadseffektiviteten och gör det möjligt för nya järnvägsoperatörer att träda in på marknaden, vilket kan främja konkurrensen inom marknadsbaserad tågtrafik.
• Staten finansierar helt den nuvarande köptrafiken även i fortsättningen. Detta stöder inte målen med konkurrensutsättningen. Riktlinjen försätter dessutom regionerna i en ojämlik ställning.

Mer information