Webbhandel och övrig distansförsäljning

(2014)

Innehåll

  1. Utgångspunkter för riktlinjerna
  2. Tillämpning av bestämmelserna om distansförsäljning och bestämmelsernas disposivitet
  3. Definitioner
  4. När är det fråga om distansförsäljning
  5. Begränsningar av tillämpningsområdet för bestämmelserna om distansförsäljning
    5.1 Allmänna begränsningar av tillämpningsområdet för bestämmelserna om distansförsäljning
    5.2 Engångstjänster som erbjuds per telefon
  6. Information innan ett avtal ingås
    6.1 Information som ges konsumenten
    6.2 Begränsningar som gäller det medel för distanskommunikation som används
    6.3 Uppgifter som bör meddelas senast då beställningen inleds
    6.4 Samtycke till att uppbära tilläggsavgifter
    6.5 Telefonförsäljning
    6.6 Påföljder om pris, leveranskostnader och returneringskostnader inte meddelas
  7. Information innan en beställning görs
    7.1 Information innan en beställning görs
    7.2 Meddelande om betalningsskyldighet
  8. Elektronisk direktmarknadsföring
  9. Minderårig som avtalspart
  10. Beställningsbekräftelse
  11. Ångerrätt
    11.1 Meddelande om frånträde
    11.2 Förlängning av ångerfristen
    11.3 Frånträde ur kredit-, försäkrings- eller övriga anknytande avtal
    11.4 Utförande av tjänst eller leverans av digitalt innehåll innan ångerfristens slut
    11.5 Begränsning av ångerrätten
  12. Ansvar för mottagna varor och att bekanta sig med varan
  13. Returnering av varan och kostnader
  14. Återställande av prestationer
  15. Övervakning av lagen
  16. Bilagor

1. Utgångspunkter för riktlinjerna

Dessa riktlinjer grundar sig på den gällande lagstiftningen, rättspraxisen och konsumenttvistenämndens beslut. Genom att följa riktlinjerna kan näringsidkare garantera sin verksamhets lagenlighet.

I riktlinjerna har man inom parentes markerat om punkten i fråga grundar sig på en lagbestämmelse, lagens motiveringar (RP), konsumentombudsmannens ståndpunkt (KA) eller konsu- menttvistenämndens beslut (KRIL).

2. Tillämpning av bestämmelserna om distansförsäljning och bestämmelsernas disposivitet

På distansförsäljning tillämpas bestämmelserna i 6 kap. i konsumentskyddslagen samt justitieministeriets förordning om ångerblankett och ångeranvisning (110/2014). Bestämmelserna är tvingande till konsumentens fördel. Därmed kan näringsidkaren inte upprätta egna villkor som försämrar konsumentens ställning. Däremot kan man använda förfaringssätt som förbättrar konsumentens ställning. (KSL 6:5)

Därtill bör man beakta:

  • konsumentskyddslagens bestämmelser om marknadsföring i 2 kap. och om dröjsmål och fel i 5 kap.
  • Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation, (direktmarknadsföring till fysiska personer 24:200)
  • Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation, (informationsskyldighet 22 kap.)
  • lagen om tillhandahållande av tjänster (skyldighet att lämna upplysningar 2:7, 2:8)
  • lagen om förmyndarverksamhet (den omyndiges ställning 4:23-26)

På verksamhet som utövas av näringsidkare som befinner sig utomlands tillämpas Finlands lagstiftning om marknadsföringen sker på finska. (Rom I-förordningen)

3. Definitioner

Med köpeavtal avses handel med varor.

Med tjänsteavtal avses avtal där näringsidkaren förbinder sig att utföra en tjänst till konsumenten mot en ersättning, t.ex byte av däck på bil.

Ett blandavtal ska bedömas utifrån dess verkliga huvudsyfte. Exempelvis ett blandavtal, som innehåller handel med varor och arbete, ska anses som ett köpeavtal, om huvudsyftet med avtalet är att överlåta äganderätten till en vara och värdet på varan är relativt sett större än arbetets andel, t.ex. ett köp av en dator med installation för ibruktagning.

Med elektronisk leverans av digitalt innehåll (KSL 6:8) avses leverans genom nedladdning, direktuppspelning eller på något annat motsvarande sätt av information som producerats och levererats i digital form, t.ex. dataprogram, applikation, spel, musik, video (bl.a. rätten att se på idrottsevenemang) eller text (bl.a. rätt att läsa en elektronisk tidning).

Med elektronisk leverans avses inte digitalt innehåll som levererats på en minnes- eller lagringsenhet, t.ex. CD- eller DVD-skiva, då det är fråga om handel med varor.

4. När är det fråga om distansförsäljning

Det är fråga om distansförsäljning då avtalet ingås genom ett eller flera medel för distanskommunikation inom ett försäljningssystem som skapats för distansförsäljning. Med medel för distanskommunikation avses internet, e-post, textmeddelande, telefon, television, postorderkata- log, kupong eller något annat medel som kan användas för ingående av avtal utan att parterna är samtidigt närvarande.

Produktens leveranssätt har ingen betydelse. Även om det avtalade leveranssättet är att produkten hämtas från en affär är det ändå fråga om distansförsäljning om själva avtalet gjorts på distans. (KRIL 4665/32/2008)

Det är även fråga om ett distansförsäljningssystem om näringsidkaren har förberett sig på att genom ett medel för distanskommunikation motta beställningar på produkter som marknadsförts genom ett medel för distanskommunikation och leverera de beställda produkterna till konsumenterna. (RP 79/2000)

Konsumenten hade fyllt i en uppdragsblankett på webbplatsen för ett företag som förmedlar bilar där han specificerat vilket fordon han ville ha. Efter detta tog företaget kontakt med konsumenten per e-post och telefon. På basis av dessa meddelanden uppkom ett avtal om förmedlingsuppdrag gällande en bil mellan konsumenten och nä- ringsidkaren. Högsta domstolen ansåg att det var fråga om ett distansförsäljningsavtal, eftersom företaget hade marknadsfört sina tjänster på nätet och avtalet mellan konsumenten och företaget hade uppkommit via e-post och telefon. (HD 2009/90)

Ett växthus marknadsfördes på nätet, där konsumenten fick information om produkten. Förhandlingarna om köpet gicks per e-post och telefon. Konsumenttvistenämnden ansåg att det är fråga om distansförsäljning. (KRIL 51/36/2007)

Det är däremot inte fråga om distansförsäljning till exempel om konsumenten tar kontakt med sin närbutik per telefon eller e-post och ber dem att leverera produkter till sitt hem, dit försäljaren av kundserviceskäl går med på att leverera dem. I detta fall är det inte fråga om ett distansutbudssystem som försäljaren särskilt organiserat. Med distansförsäljning avses inte heller normala tidningsannonser fastän de skulle innehålla tillräckliga uppgifter för att göra upp ett avtal om nä- ringsidkaren inte annars organiserat sin verksamhet för att göra upp distansavtal. (RP 79/2000)

Parterna bör uppnå enighet både om att förbinda sig till avtalet och avtalets innehåll utan att träffas personligen. Till exempel betyder inte en tidsbeställning som gjorts per telefon till en tandläkare eller frisör eller reservering av en produkt på nätet som köps i affären att ett avtal ingås via ett medel för distanskommunikation. (RP 79/2000)

5.Begränsningar av tillämpningsområdet för bestämmelserna om distansförsäljning

5.1 Allmänna begränsningar av tillämpningsområdet för bestämmelserna om distansförsäljning

Bestämmelserna om distansförsäljning i 6 kap. i konsumentskyddslagen tillämpas inte på (KSL 6:2 och RP 157/2013):

1. avtal om finansiella tjänster och finansiella instrument, på vilka 6 a kap. i KSL tillämpas.

2. köp eller hyrning av fast egendom eller övrigt avtal som gäller rätt till fast egendom.

Bestämmelserna om distansförsäljning tillämpas emellertid på avtal som gäller byggnad av fast egendom eller betydande ombyggnad av befintliga byggnader.

3. avtal som ingår i tillämpningsområdet för lagen om bostadsköp.

4. avtal om överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder.

5. hyresavtal som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet.

Bestämmelserna om distansförsäljning tillämpas emellertid på övriga hyresavtal mellan en näringsidkare och konsument, t.ex. uthyrning av garage.

6. avtal om tidsdelade bostäder på vilka bestämmelserna i 10 kap. i KSL tillämpas.

7. avtal som ingår i tillämpningsområdet för lagen om paketresor, på vilka lagen om paketresor tillämpas.

8. avtal som gäller tjänster som ingår i tillämpningsområdet för lotterilagen.

9. avtal som görs genom en utdelningsautomat eller ett automatiserat affärsutrymme, till exempel biljett- eller läskedrycksautomater eller automatiserade tvättomater.

10. avtal som ingåtts med utövare av televerksamhet genom en avgiftsbelagd allmän telefon.

11. avtal om enskilda leveranser av livsmedel eller andra dagligvaror där produkterna levereras till konsumentens bostad eller arbetsplats med hjälp av ett regelbundet utdelningssystem.

Till exempel webbhandel av livsmedel då det inte är fråga om regelbundna leveranser eller upprepade leveranser med jämna mellanrum. Med dagligvaror avses förutom livsmedel även övriga konsumtionsvaror som används dagligen och som normalt anskaffas i samband med livsmedel. Som dagligvaror räknas teknokemiska produkter, hemmets papper, tidningar samt vardagskosmetik. Som dagligvaror räknas däremot inte t.ex. kläder, kärl eller hushållsapparater även om de erbjuds i en livsmedelsaffär.

Bestämmelserna om distansförsäljning tillämpas emellertid på regelbundnavaruleveranser eller upprepade varuleveranser med jämna mellanrum, t.ex. ett avtal om leverans av hushållspapper som är i kraft tillsvidare.

5.2 Engångstjänster som erbjuds per telefon

Om det är fråga om en telefon- eller meddelandetjänst som erbjuds vid ett tillfälle per telefon tillämpas inte bestämmelserna om förhandsinformation innan beställningen görs (6:12.2-4 mom.), bekräftelse av information (6:13) eller ångerrätt (6:14) på avtalet.

Med en telefon- eller meddelandetjänst som erbjuds vid ett tillfälle avses till exempel innehållstjänster, vars avtal ingås så fort konsumenten kontaktar tjänsteleverantören. Sådana tjänster är till exempel:

  • nummerupplysningstjänster som erbjuds konsumenten då denne ringer tjänsteleverantörer eller skickar ett textmeddelande.
  • nyhets-, väder- och underhållningstjänster som levereras per telefon.

Undantaget berör endast tjänster som utförs vid ett tillfälle per telefon. Bestämmelserna tillämpas på normalt sätt på prenumerationsavtal och tjänster som erbjuds på något annat sätt en per telefon. (KSL 6:4)

6. Information innan ett avtal ingås

6.1 Information som ges konsumenten

Innan ett avtal ingås skall följande information ges konsumenten eller göras tillgänglig för konsumenten (till exempel på en webbplats) på ett sätt som lämpar sig för medel för distanskommunikation och som är tydligt och begripligt: (KSL 6:9, 6:12 och RP 157/2013)

1. konsumtionsnyttighetens huvudsakliga egenskaper i den omfattning som är lämplig med tanke på konsumtionsnyttigheten och det medium som används:

  • typ och kvaliteten.
  • standardprodukts beteckning och eventuella storleks- och färgalternativ.
  • en mer omfattande beskrivning av en avancerad teknisk apparat.

2. näringsidkarens namn.

3. näringsidkarens huvudkontors geografiska adress.

4. näringsidkarens telefon- och faxnummer, om sådana finns, samt e-postadress. (lagen om tillhandahållande av tjänster 2:7, Lag om tjänster inom elektronisk kommunikation 22:176)

5. näringsidkarens verksamhetsställes geografiska adress dit konsumenten kan skicka sina klagomål, om adressen avviker från adressen som avses i punkt 3.

6. konsumtionsnyttighetens

  • totalpris med skatt. Om ett exakt pris inte rimligen kan beräknas ut på förhand på grund av produktens natur bör grunderna för fastställande av pris anges.
  • jämförpris per vikt-, volym- eller längdenhet. (NMF 4 §)
  • ett långvarigt avtals helhetskostnader per månad och per faktureringsperiod.

7. konsumtionsnyttighetens leverans- och övriga kostnader som inte ingår i helhetspriset. Om dessa kostnader inte rimligen kan beräknas på förhand, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå.

8. kostnader som uppkommer av att använda medel för distanskommunikation för att göra upp avtal om ett högre pris än grundpriset debiteras för detta, till exempel telefon- och meddelandetjänster med tilläggsavgift.

9. villkor som berör betalning, leverans och övrigt fullgörande av avtalet samt vid behov praxis gällande kundklagomål. Till exempel information om när näringsidkaren förbinder sig att senast leverera varan eller utföra tjänsten. Om ingen särskild praxis för kundklagomål finns krävs inga uppgifter om detta.

10. villkor, tidsfrist och praxis gällande utnyttjande av ångerrätt.

11. information om att konsumenten bör ansvara för returneringskostnaderna om han eller hon vill häva avtalet.

Konsumenten bör även ges information om returneringskostnadernas belopp om varorna på grund av sin natur inte kan returneras per post. Det räcker att näringsidkaren namnger till exempel en fraktförare och ett pris för att returnera varorna.

12. information om den ersättningsskyldighet som uppkommer för utförande av avtalet om konsumenten utnyttjar sin ångerrätt efter att ha gjort en begäran om att utföra tjänsten.

13. information om att ångerrätt saknas eller omständigheter som leder till att man kan förlora sin ångerrätt.

14. information om det lagstadgade felansvar som gäller varorna och som näringsidkaren har utöver garantin eller trots att garanti saknas.

15. vid behov information om övriga tjänster eller garanti efter köpet samt villkor som gäller dessa.

Man bör nämna skilt om tjänster efter köpet om de avviker från vad konsumenten rimligen kan förvänta sig. Till exempel att kundservice erbjuds på något annat språk än det som användes då avtalet gjordes.

16. information om att en uppförandekod existerar och vid behov om hur man kan få en kopia på den.

17. avtalets varaktighet eller villkor som gäller hävning av avtalet om det är i kraft tillsvidare eller det fortsätter automatiskt.

18. konsumentens avtalsförpliktelsers minimilängd.

19. information om de garantier gällande finansiering som näringsidkaren kräver av konsumenten och villkor som gäller dessa, till exempel täckningsreservering med betalkort.

20. information om det digitala innehållets

  • funktionalitet, till exempel tekniska begränsningar så som skydd eller regionkod.
  • interoperabilitet med datorutrustning och programvaror, till exempel operativsystem.

Informationen bör ges för den del som näringsidkaren är medveten om den eller han eller hon rimligen kan förmodas vara medveten om den.

21. information om möjligheterna och sätten att föra tvister till konsumenttvistenämnden eller något annat motsvarande organ för behandling

Dessutom bör en ångerblanketti enlighet med modellen som föreskrivs i justitieministeriets förordning ges konsumenten eller ställas till konsumentens förfogande. Då blanketten fylls i kan man utnyttja automatisk förhandsifyllnad eller andra mekanismer så att konsumenten inte själv är tvungen att fylla i alla uppgifter som krävs. Förutom blanketten kan konsumenten även erbjudas andra valfria metoder att meddela om frånträde.

Uppgifterna som avses i punkt 10–12 kan ges konsumenten eller ställas till dennes förfogande i en ångeranvisning, enligt modellen som föreskrivs i justitieministeriets förordning, och då har näringsidkaren uppfyllt sin skyldighet att lämna uppgifter.

Vid behov ligger det på näringsidkarens ansvar att bevisa att konsumenten getts ovannämnd information eller att den ställts till konsumentens förfogande (RP 157/2013). Att informationen getts kan till exempel bevisas så att konsumenten inte kan göra en beställning innan han eller hon öppnat avtalsvillkoren som innehåller förhandsuppgifterna eller medvetet hoppat över dem (RP 79/2000). Vid telefonförsäljning kan man bevisa att informationen getts med hjälp av inspelade samtal. I sådana fall är det viktigt att hela samtalet spelas in.

6.2 Begränsningar som gäller det medel för distanskommunikation som används

Om ett avtal ingås med hjälp av ett medel för distanskommunikation som medger ett begränsat utrymme eller en begränsad tid för att visa informationen (t.ex. textmeddelande, applikation, telefonförsäljning) ska näringsidkaren, till skillnad från den skyldighet att lämna upplysningar som avses i punkt 6.1, lämna åtminstone följande uppgifter innan avtalet ingås: (KSL 6:12)

1. konsumtionsnyttighetens huvudsakliga egenskaper

  • typ och kvalitet
  • en standardprodukts beteckning och eventuella storleks- och färgalternativ
  • en mer omfattande beskrivning av en avancerad teknisk apparat

2. näringsidkarens namn

3. konsumtionsnyttighetens

4. konsumtionsnyttighetens leverans- och övriga kostnader som inte ingår i helhetspriset.

Om dessa kostnader inte rimligen kan beräknas på förhand, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå.

5. villkor, tidsfrist och praxis gällande utnyttjande av ångerrätt.

6. avtalets varaktighet eller villkor som gäller hävning av avtalet om det är i kraft tillsvidare eller det fortsätter automatiskt.

De övriga förhandsuppgifterna som avses i punkt 6.1, inbegripet ångerblanketten, kan ges genom att till exempel styra konsumenten till en webbplats där man direkt och enkelt kan få dessa uppgifter.

Vid telefonförsäljning kan det i praktiken vara omöjligt att ge dessa uppgifter genom att styra konsumenten till en webbplats om han eller hon inte har tillgång till internet. Om inga andra alternativ till att ge uppgifterna finns bör de delges per telefon. För ångerblankettens del räcker det att man berättar åt konsumenten hur den används och att den levereras till konsumenten i samband med beställningsbekräftelsen. (KA)

Vid behov ligger det på näringsidkarens ansvar att bevisa att konsumenten getts ovannämnd information eller att den ställts till konsumentens förfogande (RP 157/2013).

6.3 Uppgifter som bör meddelas senast då beställningen inleds

Då det är fråga om distansförsäljning som sker på en webbplats eller mobilsida bör man senast då beställningen inleds på ett tydligt sätt meddela konsumenten (KSL 6:10):

  • om leveransbegränsningar, till exempel om leverans endast är möjlig till vissa länder.
  • vilka betalningsmedel som godkänns, till exempel betalkort, nätbank, mobiltelefon.

6.4 Samtycke till att uppbära tilläggsavgifter

Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren begära konsumentens uttryckliga samtycke till alla tilläggsavgifter som inte ingår i det angivna priset för konsumtionsnyttigheten. (KSL 2:10a)

Med det angivna priset avses både konsumtionsnyttighetens totalpris med skatt och information om eventuella leveranskostnader och övriga kostnader som getts i förhandsuppgifterna. Med tilläggsavgifter avses alla kostnader som uppkommer av anknytande avtal och tilläggstjänster.

Som ett uttryckligt samtycke betraktas inte det att konsumenten inte har avvisat det av näringsidkaren tillämpade standardvalet för godkännande av tilläggsavgift. Därmed kan en konsuments skyldighet att betala tilläggsavgifter till exempel i en nätbutik inte baseras på en ruta som kryssats i på förhand, utan konsumenten ska godkänna avgiften med en aktiv åtgärd, till exempel genom att kryssa i en ruta. Om till exempel en person som köper en konsert- eller flygbiljett erbjuds ett försäkringsavtal som en tilläggstjänst kan näringsidkaren inte använda ett standardval som konsumenten måste avvisa för att undvika tilläggsavgiften. (RP 157/2013).

Om avtalet om en avgiftsbelagd tilläggstjänst görs muntligen, till exempel då man i nummerupplysningen erbjuder konsumenten avgiftsbelagda tjänster som att koppla samtal eller ge kontaktuppgifter, ska konsumenten informeras om tjänstens pris innan avtalet om tilläggstjänsten ingås.

En konsument som inte har gett sitt uttryckliga samtycke till en tilläggsavgift är inte skyldig att betala den. Om konsumenten hunnit betala en tilläggsavgift som han eller hon inte gett sitt samtycke till har konsumenten rätt att få tillbaka avgiften.

6.5 Telefonförsäljning

Förutom de förhandsuppgifter som nämns i punkt 6.2 ska näringsidkaren vid telefonförsäljning genast i början av samtalet meddela: (KSL 6:10)

  • sitt namn och vid behov på vems vägnar telefonsamtalet görs.
  • det kommersiella syftet med samtalet.

Försäljningssamtalet kan inte inledas med att lova konsumenten en gåva, en lotterivinst eller någon annan särskild förmån om konsumenten är tvungen att göra en avgiftsbelagd beställning för att få förmånen. Samtalet får inte heller inledas med att berätta att det är fråga om en undersökning eller enkät om det samtidigt är meningen att marknadsföra produkter eller tjänster till konsumenten. (KA)

6.6 Påföljder om pris, leveranskostnader och returneringskostnader inte meddelas

Konsumenten är inte skyldig att betala kostnaderna om näringsidkaren inte innan avtalet ingicks gett konsumenten information om: (KSL 6:24)

  1. konsumtionsnyttighetens totalpris med skatt eller grunderna för fastställande av pris.
  2. konsumtionsnyttighetens leverans- och övriga kostnader som inte ingår i helhetspriset.
  3. att konsumenten bör ansvara för returneringskostnaderna om han eller hon vill häva avtalet.

7. Information innan en beställning görs

7.1 Information innan en beställning görs

Om konsumenten blir betalningsskyldig genom ett avtal som ingås elektroniskt ska konsumenten på ett klart sätt och omedelbart innan konsumenten gör beställningen informeras om (KSL 6:12):

1. konsumtionsnyttighetens huvudsakliga egenskaper

2. konsumtionsnyttighetens

  • totalpris med skatt. Om ett exakt pris inte rimligen kan beräknas ut på förhand på grund av produktens natur bör grunderna för fastställande av pris anges.
  • ett långvarigt avtals helhetskostnader per månad och per faktureringsperiod.

3. konsumtionsnyttighetens leverans- och övriga kostnader som inte ingår i helhetspriset.

Om dessa kostnader inte rimligen kan beräknas på förhand, uppgift om att sådana kostnader kan uppstå.

4. avtalets varaktighet eller villkor som gäller hävning av avtalet om det är i kraft tillsvidare eller det fortsätter automatiskt.

5. konsumentens avtalsförpliktelsers minimilängd.

Dessa uppgifter ska ges då avtalet ingås på en webbplats eller mobilsida. Uppgifterna kan till exempel ges i nätbutikens varukorgsprocess sista skede eller i ett popup-fönster omedelbart innan beställningen bekräftas.

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte situationer där avtalet ingås med konsumentens personliga medium, till exempel då konsumenten beställer en resebiljett till sin telefon genom textmeddelande eller då konsumenten beställer en produkt av näringsidkaren per e-post. (RP 157/2013)

7.2 Meddelande om betalningsskyldighet

Näringsidkaren ska säkerställa att konsumenten uttryckligen godkänner den betalningsskyldighet som är förenad med beställningen då det gäller avtal som ingås elektroniskt. (KSL 6:12 och RP 157/2013)

Om det för att göra beställningen krävs att man trycker på en knapp eller använder en motsvarande funktion ska denna funktion markeras med orden ”i beställningen ingår en betalningsskyldighet” eller något annat entydigt uttryck. Det kan till exempel vara fråga om en vy i direkt sam- band med beställningsknappen där det tydligt och entydigt framgår vilken produkt som beställs och alla kostnader i euro som uppkommer av beställningen.

Om näringsidkaren inte ser till att konsumenten godkänner betalningsskyldigheten på ovannämnda sätt, binder inte avtalet konsumenten. Vill konsumenten åberopa att avtalet inte är bindande, ska konsumenten meddela näringsidkaren detta inom ett år från det att avtalet ingicks. I detta fall ska näringsidkaren utan dröjsmål och senast efter 30 dagar betala tillbaka vad konsumenten betalat samt betala konsumenten ersättning för kostnaderna för att återsända varan.

8.Elektronisk direktmarknadsföring

Elektronisk direktmarknadsföring får inte riktas till privatpersoner utan de gett sitt samtycke på förhand. Inget samtycke behövs på förhand om marknadsföringen riktas till konsumenter som redan är företagets kunder. Kundens kontaktuppgifter som företaget fått i samband med försäljning av en produkt eller tjänst får endast användas för att marknadsföra motsvarande produkter eller tjänster. (Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation 26 §, KSL 2:9)

Konsumenten ska kunna ge sitt samtycke till att ta emot elektroniska marknadsföringsbudskap genom en aktiv åtgärd, till exempel genom att kryssa för ett alternativ. Ett företag kan inte erhålla samtycke exempelvis genom en förhandsifylld kryssruta eller som en del av avtalsvillkoren i samband med ingående av ett avtal. (Dataombudsmannens beslutspraxis)

Vid varje elektroniska marknadsföringsmeddelande ska man berätta tydligt och skönjbart att konsumenterna har rätt att förbjuda att dessa meddelanden skickas till dem. Företaget ska även se till att de förbudsmetoder som erbjuds konsumenten, så som e-postlänkar till en avbeställningssida, fungerar korrekt.

Ytterligare information om ämnet kan fås i dataombudsmannens webbplats.

9. Minderårig som avtalspart

En minderårig, alltså en person som inte fyllt 18 år, har bara begränsad rättshandlingskapacitet. En minderårig får själv endast ingå avtal som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse. Därtill har en omyndig rätt att förfoga över vad han eller hon under omyndigheten har förvärvat genom eget arbete samt över egendom som vårdnadshavaren ställt till den omyndiges förfogande (lagen om förmyndarverksamhet 25 §).

Huvudregeln är att en minderårig bara kan göra kontantköp. Behörigheten att göra inköp mot faktura bör bedömas genom att ställa avtalets betydelse och karaktär i relation till den minderårigas ålder och utvecklingsnivå.

En rättshandling som en omyndig inte har haft rätt att företa blir inte bindande för den omyndige om inte intressebevakaren i efterhand har gett sitt samtycke till den. Om en omyndig har skuldsatt sig utan det tillstånd eller samtycke som krävs, måste den omyndige efter att ha blivit myndig betala skulden endast om han eller hon godkänner den (lagen om förmyndarverksamhet 26 §).

Då man bedömer behovet av vårdnadshavarens samtycke tar man bland annat i beaktande köparens ålder samt köpets pris och kvalitet. För kvalitetens del har det betydelse om produkten är ett sedvanligt köp för en person i den åldern.

En näringsidkare som ingår avtal med en omyndig löper risken att avtalet befinns vara ogiltigt.

En 13-årig flicka beställde en utfodringsplan för hundar som kostade 40 euro på internet. Enligt nämnden var det inte fråga om en vanlig produkt som 13-åringar vanligen skaffar själva. Det hade ingen betydelse att näringsidkaren inte var medveten om att kunden var minderårig. Avtalet ansågs inte vara bindande för den omyndiga personen. (KRIL 3460/36/2010)

En 14-årig pojke köpte ett tremånaders Gold-medlemskap till sin spelkonsol som gav tillgång till tilläggsegenskaper. Medlemskapet kostade 22,90 euro och betalningen gjordes i samband med köpet. Köpet ledde inte till fortsatta avtal. Köpet ansågs vara sedvanligt även med tanke på priset. Avtalet var bindande för den omyndiga personen. (KRIL 2960/36/2013)

Två 14- och 16-åriga pojkar beställde två blåsrör på internet som senare beslagtogs av polisen. Eftersom produkterna betalats med mammans nätbankskoder och pappan hade hämtat dem på posten ansågs föräldrarna ha gett sitt samtycke till rättshandlingen. (KRIL 4390/36/2008)

10. Beställningsbekräftelse

En bekräftelse om avtalet som ingåtts ska skickas till konsumenten. Bekräftelsen ska levereras:(KSL 6:13)

  • inom rimlig tid från det att avtalet ingicks.
  • senast vid den tidpunkt då varorna avlämnas.
  • innan tjänsterna börjar utföras.

För att konsumenten ska kunna utnyttja sin ångerrätt effektivt bör han eller hon få en bekräftelse på avtalet som ingåtts innan ångerfristen gått ut. Eftersom tjänsteavtals ångerfrist börjar då avtalet ingås kan en rimlig tid för att leverera bekräftelsen anses vara högst några dagar efter att avtalet ingåtts. (KA, KSL 3:1)

Det ligger på näringsidkarens ansvar att vid behov bevisa att bekräftelsen levererats till konsumenten. Till exempel kan näringsidkaren använda ett system som med hjälp av verifikationer kan bevisa att bekräftelsen levererats vid en viss tidpunkt.

Bekräftelsen ska innehålla alla förhandsuppgifter som nämns i punkt 6.1 och en ångerblankett i enlighet med modellen som föreskrivs i justitieministeriets förordning. Bekräftelsen ska levereras via ett varaktigt medium, till exempel till en e-postadress, till ett privat elektroniskt användarkonto eller på papper så att uppgifterna inte kan ändras i efterhand. Det räcker inte att styra konsumenten till näringsidkarens allmänna webbplats (EG-domstolens mål C-49/11).

Om uppgifterna redan tidigare levererats till konsumenten via ett varaktigt medium behöver de inte levereras på nytt i bekräftelseskedet. Då ska man emellertid leverera en bekräftelse på att avtalet ingåtts till konsumenten.

Om man inte kommit överens om leveranstidpunkten för varan ska den överlämnas utan ogrundade dröjsmål och senast 30 dagar efter att avtalet ingåtts. (KSL 5:4 )

11. Ångerrätt

11.1 Meddelande om frånträde

Konsumenten har rätt att frånträda avtalet genom att meddela
om detta med en ångerblankett i enlighet med modellen som föreskrivs i justitieministeriets förordning eller på något annat entydigt sätt senast 14 dagar efter det att (KSL 6:14)

  • varan eller det sista varupartiet togs emot. Om det är fråga om regelbunden leverans av varor, efter det att det första varupartiet togs emot.
  • ett tjänsteavtal ingicks.
  • ett avtal om elektronisk leverans av digitalt innehåll ingicks.

Det räcker inte att returnera varan eller att inte hämta den på posten utan skilt meddelande om frånträde. Det ligger på konsumentens ansvar att vid behov bevisa att meddelandet skickats.

Meddelande om frånträde görs på den ångerblankett som erbjuds av näringsidkaren. Ett fritt formulerat meddelande kan även skickas till exempel per e-post eller tillsammans med varan som returneras. Om näringsidkaren erbjuder möjligheten att meddela om frånträde genom sin webbplats bör konsumenten meddelas utan dröjsmål och via ett varaktigt medium, till exempel e-post, att meddelandet om frånträde mottagits.

Om ångerfristens sista dag är en lördag eller helgdag kan meddelandet om frånträde göras ännu på den första vardagen därefter. (KSL 12:1e)

Kan någon annan utredning inte lämnas om den tidpunkt vid vilken ett meddelande har kommit fram, anses ett meddelande som sänts per post ha kommit fram till mottagaren den sjunde dagen efter avsändandet och ett elektroniskt meddelande den dag som det avsändes. (KSL 12:1c)

Konsumenten har även rätt att frånträda avtalet innan varan levererats. Inga motiveringar behöver ges för utnyttjandet av ångerrätten.

Om produkten eller tjänsten har ett fel har konsumenten rätt att kräva ersättning för felet av näringsidkaren. Att ångerfristen löpt ut påverkar inte denna rätt. Ytterligare information i konsumenträttsliga riktlinjer Ansvaret för fel och garanti vid köp av konsumtionsvaror.

11.2Förlängning av ångerfristen

Om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten information om villkor, tidsfrist och praxis gällande utnyttjande av ångerrätt upphör ångerfristen 12 månader efter utgången av den normala ångerfristen. Om näringsidkaren rättar till bristen under denna tid upphör ångerfristen 14 dagar efter den dag då konsumenten mottog informationen. (KSL 6:14)

11.3 Frånträde ur kredit-, försäkrings- eller övriga anknytande avtal

Om konsumenten frånträder ett avtal återgår även anknytande kredit-, försäkrings- eller övriga avtal (till exempel installationsavtal) automatiskt och utan påföljder för konsumenten. (KSL 6:21, 6:22)

Om konsumenten utnyttjar sin ångerrätt återgår även den kredit som beviljats i samband med köpet av varan eller tjänsten automatiskt.

Om konsumenten betalat sina uppköp med ett kreditkort vars kreditavtal ingåtts inom ett annat än ifrågavarande distansförsäljningsavtal upphör inte hela kreditavtalet

11.4 Utförande av tjänst eller leverans av digitalt innehåll innan ångerfristens slut

Tjänsterkan börja utföras efter att bekräftelsen levererats innan ångerfristen löpt ut om konsumenten har gjort en uttrycklig begäran om detta. Konsumenten ska göra begäran med en aktiv åtgärd, så att endast konstatera detta till exempel i avtalsvillkoren är inte en tillräcklig motivering för att utföra tjänsten innan ångerfristen löpt ut. Detta kan till exempel ske så att konsumenten kryssar i en ruta där han eller hon ber att tjänsten ska börja utföras omedelbart. (KSL 6:15.1)

En uttrycklig begäran kan till exempel anses vara att i samband med beställningen välja eller komma överens om en särskild dag då tjänsten ska börja utföras. (KA) Begäran kan även göras muntligen per telefon.

Konsumenten kan utnyttja sin ångerrätt även om utförandet av tjänsten på hans eller hennes begäran inletts innan ångerfristen löpt ut. Då ska konsumenten betala näringsidkaren en skälig ersättning för den prestation som har utförts för att fullgöra avtalet. Ersättningen beräknas som en proportionell andel av det avtalsenliga helhetspriset. Däremot har konsumenten ingen ångerrätt om tjänsten har utförts i sin helhet och konsumenten har informerats om att ångerrätt saknas i ett sådant fall. (KSL 6:16.1k, 6:19)

Konsumenten är dock inte betalningsskyldig för en tjänst som utförts helt eller delvis under ångerfristen om näringsidkaren har börjat fullgöra avtalet under ångerfristen utan en uttrycklig begäran från konsumenten eller om näringsidkaren har underlåtit att informera konsumenten om. (KSL 6:19.2)

  • villkor, tidsfrist och praxis gällande utnyttjande av ångerrätt eller
  • den ersättningsskyldighet som uppkommer för utförande av avtalet om konsumenten utnyttjar sin ångerrätt efter att ha gjort en begäran om att utföra tjänsten.

Elektronisk leverans av digit alt i nnehållfår påbörjas innan en eventuell ångerfrist har löpt ut om konsumenten har gett sitt uttryckliga förhandssamtycke till detta och konsumenten har informerats om att ångerrätt saknas. Detta kan till exempel ske så att konsumenterna kryssar i en ruta där de godkänner att de förlorar sin ångerrätt då tjänsten börjar utföras omedelbart. (KSL 6:15.2)

Som ett uttryckligt samtycke kan även betraktas tydlig och entydig information som kan ses i beställningsskedet om omedelbar leverans och att ångerrätt saknas. Ett sådant genomförande är till exempel en text som ligger i samband med beställningsknappen: ”Genom att beställa godkänner jag att leveransen inleds genast och ångerrätt saknas.” (KA)

I detta fall ska bekräftelsen som skickas till konsumenten innehålla en bekräftelse om kundens förhandssamtycke och meddelandet där konsumenten upplysts om hur förhandssamtycket inverkar på ångerrätten. (KSL 6:13.3)

Konsumenten är inte skyldig att betala för en tjänst som gäller digitalt innehåll och som utförts helt eller delvis om: (KSL 6:24)

  • leveransen av det digitala innehållet har påbörjats under ångerfristen utan konsumentens uttryckliga förhandssamtycke.
  • konsumenten inte har upplysts om att ångerrätten går förlorad i och med att konsumenten ger sitt samtycke.
  • näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten en bekräftelse på avtalet som ingåtts.

11.5 Begränsning av ångerrätten

Begränsningarna av ångerrätten har uttömmande räknats upp i lagen, och näringsidkaren kan inte begränsa ångerrätten på några andra grunder, till exempel för att produkten ingick i en realisationsförsäljning.

Konsumenten har ingen ångerrätt om: (KSL 6:16)

1. tjänsten har utförts i sin helhet efter en uttrycklig begäran av konsumenten och konsumenten har informerats om att ångerrätt saknas i ett sådant fall. Till exempel då det gäller bredbandsavtal eller avtal för betal-tv har tjänsten utförts helt först då avtalet upphör och inte då förbindelsen öppnats så att tjänsten kan tas i bruk.

Om konsumenten häver avtalet efter att tjänsten inletts ska han eller hon betala näringsidkaren en skälig ersättning för den prestation som har utförts för att fullgöra avtalet.

2. elektronisk leverans av digitalt innehåll har påbörjats efter konsumentens samtycke och konsumenten har informerats om att ångerrätt saknas i ett sådant fall.

3. priset på en konsumtionsnyttighet beror på sådana fluktuationer på finansmarknaden som näringsidkaren inte kan påverka och som kan uppstå under ångerfristen, till exempel ädelmetaller.

4. avtalet gäller en vara som tillverkas eller ändras enligt konsumentens krav eller som ges en tydlig personlig prägel, till exempel måttbeställda gardiner eller en vara som försetts med en ingravering eller ett namn.

Förlust av ångerrätten gäller inte produkter som motsvarar standardvaror och som endast kan ändras lite enligt konsumentens önskemål, t.ex. en beställd soffa vars färg och material konsumenten kan välja ur standardsortimentet.

Då förlusten av ångerrätten bedöms kan man ta i beaktande om den ändrade produkten kan säljas vidare. Om produkten inte kan säljas vidare utan betydande förlust har konsumenten ingen ångerrätt. (konsumenttvistenämndens beslutspraxis)

Konsumenten hade beställt glasögon från näringsidkaren och linserna hade tillverkats med rätt styrka enligt konsumentens glasögonrecept. Det var fråga om en produkt som tillverkats särskilt för konsumenten. Konsumenten hade ingen ångerrätt. (KRIL 2369/36/2007)

Konsumenten beställde ett växthus enligt egna mått och material för att täcka sin simbassäng. Konsumenttvistenämnden ansåg att det var fråga om en produkt som tillverkats särskilt enligt konsumentens önskemål och för henne. Konsumenten hade ingen ångerrätt. (KRIL 51/36/2007)

5. avtalet gäller en vara som snabbt kan försämras eller föråldras eller som på grund av sin karaktär efter leverans blandas med andra föremål så att man inte kan skilja dem åt, till exempel livsmedel som förfars snabbt, eldningsolja, mylla som spridits ut i trädgården.

6. förseglade varor som av hälsoskäl eller hygieniska skäl inte kan återsändas har öppnats, till exempel kontaktlinser, fuktighetskrämer och medicin.

Konsumenten bestämde en parfym från en nätbutik och öppnade den förseglade förpackningen. Konsumenttvistenämnden ansåg att kosmetik och skönhetsprodukter, även parfymer, av sin karaktär är sådana att de av hygienskäl inte kan returneras för återförsäljning om förpackningen öppnats. (KRIL 3749/36/2008).

7. avtalet gäller alkoholhaltiga drycker till ett pris som avtalades vid den tidpunkt när avtalet ingicks, som kan levereras tidigast om 30 dagar och vars faktiska värde beror på sådana fluktuationer på marknaden som näringsidkaren inte kan påverka.

8. avtalet gäller brådskande reparations- eller underhållsåtgärder på en plats dit näringsidkaren anländer på konsumentens uttryckliga begäran, till exempel då konsumenten ber näringsidkaren komma för att reparera ett läkande rör.

9. förseglade ljud- eller bildupptagningar eller datorprogram har öppnats. Bestämmelsen kan inte utvidgas till att omfatta andra produkter än de som nämns i punkten.

Näringsidkarens avtalsvillkor, enligt vilket man inte fick öppna handkonsolens skyddsfodral utan att förlora ångerrätten, ansågs vara ogiltigt. (KRIL 3635/2005)

10. avtalet gäller tillhandahållande av enstaka nummer av tidningar eller tidskrifter. Det har ingen betydelse på vilkendera partens initiativ avtalet ingåtts.

Om det är fråga om en prenumeration (fortlöpande eller tidsbunden) har konsumenten ångerrätt.

11.avtalet har ingåtts vid en auktion som konsumenten kan delta i även på något annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation, till exempel offentliga auktioner som man även personligen kan delta i på plats.

Om det är fråga om en auktion som verkar endast på internet har konsumenten ångerrätt.

Det att köparen kunde ha deltagit i en auktion på internet med ett medel för distanskommunikation som fanns i försäljarens lokal betydde inte att det var fråga om en auktion som köparen kunde ha deltagit i personligen. Detta därför att försäljaren inte hade ordnat ett skilt auktionstillfälle och att man inte kunde delta i auktionen på något annat sätt än med ett medel för distanskommunikation. (KRIL 155/32/2013)

12. avtalet gäller tillhandahållande av logi för andra ändamål än permanent boende eller tillhandahållande av varutransport, tjänster som avser biluthyrning, serveringsverksamhet eller fritidsverksamhet och det anges i avtalet att tjänsterna ska tillhandahållas en bestämd dag eller inom en bestämd tidsperiod. Fritidstjänster är till exempel nöjes-, kultur- och idrottsevenemang, hobbykurser, uthyrning av utrustning för hobbyverksamhet.

Konsumenten hade anmält sig till en zumba-kurs på internet. Det var fråga om distansförsäljning, men konsumenten hade ingen ångerrätt, eftersom det var fråga om en tjänst som gällde en fritidssysselsättning. (KRIL 2101/39/2010)

12. Ansvar för mottagna varor och att bekanta sig med varan

En konsument som har tagit emot en vara ska hålla varan i väsentligen oförändrat och oförminskat skick för att han eller hon ska ha rätt att få tillbaka hela köpesumman i en ångersituation. (KSL 6:18)

Konsumenten har ändå rätt att öppna eller ta isär förpackningen, granska varans egenskaper och funktion samt bekanta sig med den på samma sätt som i en affär utan att detta påverkar ångerrätten. (RP 157/2013)

Varan anses inte ha tagits i bruk om konsumenten har hanterat den uteslutande på ett sätt som behövs för att fastställa varans art, egenskaper och funktion. (KSL 6:18.2)

Konsumenten hade installerat en CD-karta som levererats oförseglad i sin GPS- navigator och testat den. Konsumenttvistenämnden ansåg att åtgärden var en förutsättning för att man kunde pröva navigatorns funktion, och det var inte fråga om ibruktagande. Att endast ta isär produktens förpackning påverkade inte heller ångerrätten. Konsumenten hade ångerrätt. (KRIL 451/36/07)

Konsumenten förlorade inte sin ångerrätt bara för att han hade granskat högtalaren och konstaterat att den inte passade in i hans bil då han försökte installera den. (KRIL 835/36/2009)

Konsumenten hade installerat processorn som en del av sin dator och testat den. Konsumenttvistenämnden ansåg att installationen som sådan inte bevisar att processorn tagits i bruk på det sätt som avses i konsumentskyddslagen, utan var en förutsättning för att produktens funktion kunde testas. Rätten att testa produkten på samma sätt som i en affärslokal som avses i bestämmelsens motiveringar begränsar inte rätten att testa produkten så att den saknas helt. (KRIL 1718/32/2009)

Konsumenten köpte en lampa och en lampskärm från en nätbutik. Hon returnerade varorna utan originalförpackningen. Konsumenttvistenämnden ansåg att konsumenten inte hade förlorat sin ångerrätt även om originalförpackningen hade förstörts. (KRIL 4030/36/2010)

Konsumenten hade köpt en digitalkamera för 359 euro och tagit 306 bilder med den under fyra dagar. Konsumenten hade ingen ångerrätt. I bedömningen fästes uppmärksamhet vid bildernas stora antal samt vid att kameran använts i fyra dagar. (KRIL 2556/36/2009)

Om konsumenten trots sitt ansvar att ta hand om varan tar den i bruk, förlorar han eller hon ändå inte sin ångerrätt, men ska stå för varans värdeminskning. En skälig värdeminskning fastställs för varan. För vissa varor, så som kläder, kan värdeminskningen vara väsentlig efter en mycket kort användningstid. För vissa kapitalvaror, till exempel nya fordon, kan värdeminskningen i euro efter ibruktagandet vara avsevärd. Om varan på grund av ibruktagandet blivit osäljbar ansvarar konsumenten för varans hela värde. (KSL 6:18.2)

Konsumenten är inte ansvarig för varans värdeminskning om näringsidkaren har underlåtit att ge konsumenten information om villkor, tidsfrist och praxis gällande utnyttjande av ångerrätt. (KSL 06:18.3)

Säljaren bär risken för att varan förstörs, kommer bort, försämras eller minskar genom en händelse som inte beror på köparen, antingen före överlämnandet till konsumenten eller efter att varan överlämnats tillbaka till en fraktförare som erbjuds av försäljaren, till exempel om varan skadas eller kommer bort i posten. (KSL 5:6.1-2 mom.)

13. Returnering av varan och kostnader

En konsument som frånträder avtalet ska utan dröjsmål och senast 14 dagar från det att meddelandet om frånträde lämnades återsända varan. (KSL 6:17)

Vid behov ligger det på konsumentens ansvar att bevisa till exempel med ett returkvitto att varan returnerats inom utsatt tid.

Det ligger på konsumentens ansvar att betala de direkta kostnader som uppstår av att returnera produkten, om inte näringsidkaren förbundit sig till att ansvara för dem. (HE 157/2013)

Konsumenten är emellertid inte skyldig att betala returneringskostnaderna om näringsidkaren inte innan avtalet ingicks informerat konsumenten om att han eller hon ansvarar för kostnaderna samt om kostnadernas storlek om varorna inte kan returneras per post. (KSL 6:24)

14. Återställande av prestationer

Näringsidkaren ska, utan dröjsmål och senast 14 dagar efter det att denne mottagit meddelandet om frånträde, återbetala alla prestationer från konsumenten. Även leveranskostnader enligt det förmånligaste leveranssättet ska återställas. (KSL 6:17.3)

Konsumenten har ändå inte rätt att få tillbaka alla sina prestationer om varan förändrats eller minskats väsentligt.

Om konsumenten valt något annat än det förmånligaste leveranssättet, till exempel snabbleverans, är näringsidkaren inte tvungen att återställa de extra kostnader som uppkommit av leveransen.

Näringsidkaren har rätt att hålla inne med återbetalningen tills denne har fått tillbaka varan eller tills konsumenten till exempel med returkvitto bevisat att han eller hon har återsänt varan till den adress som näringsidkaren angett.

Näringsidkaren ska återbetala prestationerna till konsumenten med samma betalningssätt som konsumenten använt. Om konsumenten till exempel betalat sina inköp genom nätbanken ska prestationen återbetalas till det bankkonto som konsumenten anger. Om näringsidkaren inte är medveten om kontonumret kan återbetalningen göras till exempel med betalningsanvisning. På motsvarande sätt ska betalningar med kreditkort återställas till kreditkortet. (KSL 6:17.4)

Återbetalningen kan göras på något annat sätt, till exempel med presentkort, endast med konsumentens uttryckliga samtycke.

Återbetalningen av prestationerna får inte medföra kostnader för konsumenten.

Konsumenten har rätt till dröjsmålsränta i enlighet med 4 § i räntelagen om näringsidkaren inte återbetalar prestationen inom ovannämnda tidsfrist. (KSL 6:23)

15. Övervakning av lagen

I sin övervakning går konsumentombudsmannen genom att handleda näringsidkaren primärt in för förhandlingslösningar om en näringsidkare inte följer bestämmelserna i lagen. Vid behov skall konsumentombudsmannen ta till sådana åtgärder som förutsätts i lagen, alternativt dra ärendet inför marknadsdomstolen.

En näringsidkare som inte följer lagen kan förbjudas att fortsätta ett dylikt förfarande eller att upprepa det eller ett därmed jämförbart förfarande. Förbudet kan också vid behov inriktas mot en specifik person i en näringsidkares tjänst. Ett förbud som utfärdas av konsumentombuds- mannen, eventuellt för viss tid, skall förstärkas med förordnande om vite, om inte det av särskild anledning är onödigt. (KSL 6:25, Lagen om Konkurrens- och konsumentverket 10 §)

16. Bilagor

Modell för ångerblankett

(Justitieministeriets förordning 110/2014)

(fyll i och returnera endast denna blankett om ni vill häva avtalet)

_ Mottagare [näringsidkaren ska fylla i namn, geografisk adress och, om sådana finns, faxnummer och e-postadress]:

_ Jag/vi meddelar ✱ att jag/vi vill✱  häva det avtal jag/vi ingått✱ , som gäller leveransen av följande varor ✱ / utförandet av följande tjänster ✱:

_ Beställningsdatum ✱ /Datum för mottagande ✱

_ Konsumentens namn ✱ / Konsumenternas namn (*)

_ Konsumentens adress ✱ / Konsumenternas adresser ✱

_ Konsumentens underteckning ✱ / Konsumenternas underteckningar ✱ (endast om blanketten är i pappersformat)

_ Datum

✱ Överflödiga stryks över.

Modell för ångeranvisning

(Justitieministeriets förordning 110/2014)

Ångerrätt

Ni har rätt att häva detta avtal inom 14 dagar utan att meddela orsak. Ångerfristen löper ut om 14 dagar [1].

För att utnyttja er ångerfrist ska ni meddela oss [2] om ert beslut att häva avtalet på ett entydigt sätt (till exempel med ett brev per post, fax eller e-post). Ni kan använda bifogade ångerblankett, men detta är inte obligatoriskt. [3]

För att följa ångerfristen räcker det att ni skickar ert meddelande om utnyttjande av ångerrätt innan ångerfristen löper ut.

Verkan av utövad ångerrätt

Om ni frånträder detta avtal kommer vi att betala tillbaka alla betalningar vi fått från er, bland dem också leveranskostnader (men då räknas inte extra leveranskostnader till följd av att ni valt något annat leveranssätt än den billigaste standardleverans vi erbjuder). Återbetalningen kommer att ske utan dröjsmål och i vilket fall som helst senast 14 dagar efter det att vi mottagit meddelandet om frånträde. Vi kommer att använda samma betalningssätt för återbetalningen som ni själv har använt vid den ursprungliga transaktionen, om ni inte uttryckligen kommit överens med oss om något annat. I vilket fall som helst kommer återbetalningen inte att kosta er något. [4]

[5]

[6]

Instruktioner för komplettering av blanketten:

[1] Fyll i något av följande alternativ inom citationstecken:

a)vid tjänsteavtal eller avtal om elektronisk leverans av digitalt innehåll: ”då avtalet ingicks.”;

b) vid köpeavtal: ”då varan togs emot.”;

c) vid köpeavtal avseende flera varor som konsumenten beställt i en och samma beställning och som levereras var för sig: ”då det sista varupartiet togs emot.”;

d) vid köpeavtal avseende en vara som består av flera partier eller delar: ”då det sista varupartiet togs emot.”;

e)vid köpeavtal avseende regelbundet återkommande leverans av varor: ”då det första varupartiet togs emot.”;

[2] Skriv in ert namn, er geografiska adress och, om det gäller i ert fall, ert telefonnummer, faxnummer och er e-postadress.

[3] Om ni ger konsumenten möjlighet att meddela om frånträde på er webbplats, ska följande skrivas in: ”Ni kan också på vår webbplats [skriv in internetadressen] elektroniskt fylla i och skicka in ångerblanketten eller något annat entydigt meddelande. Om ni väljer det här alternativet kommer vi utan dröjsmål att på ett varaktigt sätt (till exempel med hjälp av e-post) bekräfta att vi tagit emot ert meddelande om frånträde.”

[4] Vid köpeavtal om ni inte erbjudit att hämta tillbaka varan i händelse av att kunden vill frånträda avtalet, ska följande skrivas in: ”Vi får hålla inne med återbetalningen tills vi fått tillbaka varan från er eller tills ni visat att ni återsänt varan.”

[5] Om konsumenten har tagit emot varor i samband med avtalet,

a) skriv in:

_ ”Vi kommer och hämtar varan” eller

_ ”Du ska återsända varan till oss eller överlämna den till oss eller . [skriv vid behov in namn och geografisk adress på den person ni bemyndigat att ta emot varan] utan dröjsmål och senast 14?dagar efter den dag då meddelandet om frånträde lämnades. Ångerfristen ska anses ha iakttagits om du skickar tillbaka varorna innan denna fjortondagarsperiod löpt ut.”

b) skriv in:

_ ”Vi kommer att betala kostnaderna för återsändandet av varan.”,

_ ”Ni ansvarar för de direkta kostnaderna för återsändandet av varan.”

_ Om det handlar om ett distansförsäljningsavtal och ni inte erbjuder att betala kostnaderna för återsändandet av varan och varan på grund av sin karaktär inte kan skickas tillbaka på normalt sätt per post: ”Ni ansvarar för de direkta kostnaderna för återsändandet av varan, dvs. . euro [skriv in beloppet]” eller om kostnaderna för återsändandet av varan inte rimligtvis kan förhandsberäknas: ”Ni ansvarar för de direkta kostnaderna för återsändandet av varan. Kostnaderna uppskattas till maximalt cirka . euro [skriv in beloppet].” eller

_ Vid hemförsäljningsavtal där varorna levererats till konsumentens bostad när avtalet ingicks och på grund av sin karaktär inte kan skickas tillbaka på normalt sätt per post: ”Vi kommer och hämtar varan på vår egen bekostnad.” samt

c) skriv in: ”Ni är ansvarig endast för varornas minskade värde till följd av annan hantering än vad som är nödvändigt för att fastställa varornas art, egenskaper och funktion.”

[6] Vid avtal som gäller utförande av andra tjänster än leverans av digitalt innehåll ska följande skrivas in: ”Om ni bett att tjänsterna ska börja utföras före ångerfristens utgång, ska ni betala en skälig ersättning för den prestation som för att uppfylla avtalet har utförts innan meddelandet om frånträde lämnades.”