Tillsyn över offentlig upphandling

KKV övervakar offentliga upphandlingar. Syftet med upphandlingstillsynen är att trygga en effektiv användning av skattemedel och förebygga korruption genom att säkerställa att offentliga upphandlingar konkurrensutsätts på ett öppet, icke-diskriminerande och jämlikt sätt.

Vad övervakar KKV?

KKV övervakar efterlevnaden av lagstiftningen om offentlig upphandling, dvs. upphandlingslagen och upphandlingslagen för särskilda sektorer. KKV:s tillsynsbehörighet omfattar inte upphandlingar som lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling tillämpas på.

Tillsynen riktas till de upphandlande enheternas verksamhet. Upphandlande enheter är till exempel statliga och kommunala myndigheter, samkommuner och offentligrättsliga organ. Offentligrättsliga organ kan till exempel vara aktiebolag som ägs av kommuner.

Lagstridiga direktupphandlingar och förfaranden som kan jämställas med direktupphandlingar

Genom tillsynen över upphandlingar ingriper man i första hand i direktupphandlingar som gjorts utan att annonsera i Hilma och helt utan hänsyn till lagens bestämmelser. Dessutom riktas tillsynen till andra felaktiga eller diskriminerande upphandlingar som kan jämställas med betydande direktupphandlingar.

Lagstridiga direktupphandlingar är betydande överträdelser av upphandlingslagen. Vid lagstridiga direktupphandlingar görs upphandlingarna utan en öppen annons om upphandlingen. Genom öppen konkurrensutsättning av upphandlingar garanteras företagen jämlika möjligheter att delta i anbudsförfarandet.

Betydande lagstridigheter är till exempel situationer där man

  • försummar att konkurrensutsätta eller annonsera ut upphandlingar (lagstridig direktupphandling)
  • förhindrar leverantörer att lämna anbud under jämlika förhållanden
  • medvetet utarbetar bristfälliga eller oklara upphandlingsannonser så att fördelarna med konkurrensutsättning inte uppnås.

Lagstridig direktupphandling kan uppstå till följd av bland annat

  • felaktig tillämpning av direktupphandlingsgrunderna
  • väsentlig avtalsändring
  • överträdelser av bestämmelserna om anknutna enheter.

Vad övervakar KKV inte och när kan KKV inte ingripa i problem?

Hur övervakar KKV offentliga upphandlingar?

  • KKV kan utreda ett tillsynsärende på basis av en begäran om att åtgärder ska vidtas. KKV kan också ta upp ärendet till behandling på eget initiativ, till exempel på basis av ett tips. KKV önskar ta emot tips i första hand via tipsblanketten. Du kan också skicka en anonym kontakt. Myndigheten får utifrån tipset information om eventuellt olagligt förfarande, men ärendet anhängiggörs inte direkt utifrån tipset.

    Verket gör också utredningar på eget initiativ, såsom medieuppföljning och  genomgång av offentliga upphandlingsbeslut.

  • KKV gör först en förutredning i ärendet, utifrån vilken man bedömer om ärendet ska tas upp till närmare behandling. Förutredningen görs utifrån de uppgifter som KKV förfogar över och de uppgifter som fås från offentliga källor.

    Efter förutredningen antingen avslutas utredningen av ärendet eller så fortsätter utredningen med skriftliga begäranden om utredning som skickas till den upphandlande enheten och eventuellt även anbudsgivarna eller avtalsparterna. KKV skickar så många begäranden om utredning som behövs för att utreda ärendet. Tillsynen över upphandlingar har inte rätt att utföra inspektioner, och därför undersöks ett ärende med begäranden om utredning och uppgifter från offentliga källor.

    Den upphandlande enhetens, avtalspartnerns och anbudsgivarens skyldighet att lämna uppgifter

    Den upphandlande enheten, den upphandlande enhetens avtalspart, en aktör som utövar bestämmande inflytande över den upphandlande enheten och en näringsidkare som har deltagit i upphandlingsförfarandet är trots sekretessbestämmelserna skyldig att på uppmaning av KKV lämna alla uppgifter och handlingar som behövs för att utreda upphandlingsförfarandets lagenlighet. KKV bedömer behovet av att lämna uppgifter för utredningen.
    Handlingar som KKV vanligtvis begär är till exempel upphandlingsannonsen, anbudsbegäran, anbuden, upphandlingsbeslutet, upphandlingskontraktet, mötesprotokollen, revisionsdokumenten eller korrespondens.

    Verket kan förena skyldigheten med vite. Vitet döms ut av marknadsdomstolen.

    Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter

    KKV får lämna ut en uppgift eller handling som verket fått i tillsynsverksamheten till en annan myndighet, om myndigheten för skötseln av sitt uppdrag måste få kännedom om en omständighet som annars är sekretessbelagd.

  • Efter att ha samlat in tillräckligt med information gör KKV en juridisk helhetsbedömning av situationen, utifrån vilken utredningen antingen avslutas eller åtgärder vidtas i ärendet. Åtgärderna övervägs från fall till fall. Den som lämnat en begäran om att åtgärder ska vidtas kommer att underrättas om att ärendet har avslutats.

     

  • KKV fokuserar i sin tillsynsverksamhet på de fel och försummelser som är mest betydande med tanke på upphandlingslagstiftningen. Åtgärder vidtas i första hand vid direktupphandlingar som gjorts utan en i upphandlingslagen godkänd grund.

    KKV har omfattande prövningsrätt i valet av vilka ärenden som ska tas upp till detaljerad behandling. Detta gäller både fall som har anhängiggjorts vid ämbetsverket genom en begäran om att åtgärder ska vidtas och ärenden som undersöks på verkets initiativ.

    Vid prioriteringen beaktar KKV synpunkter med hänsyn till efterlevnaden av upphandlingslagen, rättsskyddet samt öppenheten i offentliga upphandlingar och tryggandet av icke-diskriminering. Uppmärksamhet fästs också vid de resurser som står till förfogande för utredningen av upphandlingarnas lagenlighet. KKV kan vid prioriteringen av tillsynsåtgärderna till exempel bedöma hur ringa konsekvenser verksamheten har.

    Copy link to clipboard
  • KKV publicerar årligen en rapport om sin verksamhet som gäller tillsynen över offentliga upphandlingar. Rapporten innehåller en översikt över de fall som anhängiggjorts under året samt en sammanfattning av KKV:s tillsynsåtgärder.

    Innehållet i rapporten om tillsynen över offentliga upphandlingar

    KKV:s årliga rapporter innehåller ett sammandrag över

    • lagstridiga förfaranden som upptäckts i tillsynsverksamheten, förfaringssätt som är skadliga med tanke på öppenhet eller icke-diskriminering och de vanligaste bakgrundsfaktorerna till dem
    • antalet beslut om administrativ styrning och deras innehåll
    • antalet förbudsbeslut och förbindelser och deras innehåll
    • antalet framställningar till marknadsdomstolen och deras innehåll samt domstolsavgöranden med anledning av framställningarna.

    I rapporten beskrivs dessutom allmänna omständigheter och utmaningar som observerats i tillsynsverksamheten.

Ändringssökande hos annan myndighet

  • En part kan yrka på upphandlingsrättelse hos den upphandlande enheten. Parten ska framställa yrkande på upphandlingsrättelse inom 14 dagar efter att ha fått del av den upphandlande enhetens beslut eller avgörande i upphandlingsförfarandet Överklagande till marknadsdomstolen hindrar inte att en upphandlingsrättelse görs eller behandlas.

    Anhängiggörandet och behandlingen av en upphandlingsrättelse påverkar inte heller den tidsfrist inom vilken en part kan söka ändring genom besvär hos marknadsdomstolen.

  • KKV:s tillsynsverksamhet och de åtgärder som verket kan ta till påverkar inte anbudsgivarnas och andra berörda parters möjlighet att söka ändring genom normala rättsmedel, dvs. genom besvär hos marknadsdomstolen. KKV:s tillsyn ersätter inte utan kompletterar det normala förfarandet för ändringssökande.

    KKV söker inte ändring i lagstridigheter som skett i upphandlingsförfarandet på anbudsgivarnas eller andra parters vägnar. En part kan under de förutsättningar som anges i upphandlingslagen hos marknadsdomstolen söka ändring i den upphandlande enhetens beslut och avgöranden. Ofta kan det vara mer ändamålsenligt för en potentiell leverantör att söka ändring genom normalt ändringssökande, ifall upphandlingslagen möjliggör ändringssökande.

  • KKV:s tillsyn påverkar inte möjligheten att anföra förvaltningsklagan enligt förvaltningslagen till en annan myndighet, till exempel riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern.